Background: Disclosure of sustainability within companies is voluntary and previous research shows that there are differences in disclosure within CSR reports that can be affected by various factors. GRI is the most used framework in the preparation of CSR reports. Although some countries use the same GRI framework, previous studies have shown that different countries' enlightenment levels as well as enlightenment information differ in sustainability.  Purpose: The purpose of this study is to examine the information in sustainability reporting within the “Industrial Industry” in Sweden and the USA. Moreover, the purpose is to make a comparison of how companies choose to report information and based on which aspects. Furthermore, the study will examine and compare the difference between the companies after their sustainability reports were prepared according to the latest GRI framework in both countries for the years 2018 and 2020. Method: The study performs a quantitative content analysis with a deductive approach to compare disclosure of sustainability information from Sweden and the USA for the years 2018 and 2020. The study examines 6 companies from each country and this resulted in 24 observations. The study's conclusions and results are presented using a t-test as well as descriptive statistics. Conclusion: The study could not determine if there are significant differences in the disclosure of sustainability reporting between the United States and Sweden for the years 2018 and 2020. The reason for this may be due to contradictions between results obtained by the study based on t-tests and descriptive statistics.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

Titel: Implementering av GRI-standarder och riktlinjer: Fördelar och Utmaningar i Hållbarhetsredovisningen. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Sofia Ivarsson och Sofie Skalberg. Handledare: Jean Claude Mutiganda. Datum: 2024 - januari. Syfte: Skandinavien intar en framstående position i världen när det gäller att redovisa hållbarhet. Flertalet företag i Sverige har börjat implementera GRI som ett verktyg för att förstärka hållbarhetsredovisningen och förbättra kommunikationen med intressenterna. Studien avser att undersöka fördelar och utmaningar som svenska statliga företag upplever vid implementeringen och användningen av GRI-riktlinjerna i hållbarhetsredovisningen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar empirisk datainsamling från sju semistrukturerade intervjuer med svenska statliga bolag i olika branscher. Efter kodning och tematisering av det empiriska materialet har resultatet sedan analyserats och tolkats mot tidigare forskning. Resultat och analys samt slutsats: Trots frånvaron av exakt lagstiftning väljer företagofta att anpassa sig till externa riktlinjer såsom GRI. GRI-ramverket ökar transparensen och förbättrar företagens trovärdighet och legitimitet. Däremot inkluderar utmaningarna resurskrävande rapportering och risk för att fokusera för mycket på kriterier i stället för på verkliga förbättringar, vilket kräver anpassning för att möta företagens specifika behov inför CSRD. Studiens bidrag: Studien bidrar till att redogöra för hur företag upplevt implementeringen och användningen av GRI som ramverk. Dessutom ger studien konkreta slutsatser och rekommendationer baserat på erfarenheter och insikter som företagen erhållit genom användningen av GRI i hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: För att få en bredare förståelse av GRI hade det varit intressant att undersöka andra företag, som inte är statliga och verksamma i Sverige. Det hade även varit intressant att undersöka de fördelar och utmaningar företag upplever med CSRD. / Title: Implementation of GRI Standards and Guidelines: Benefits and Challenges in Sustainability Reporting. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Sofia Ivarsson and Sofie Skalberg. Supervisor: Jean Claude Mutiganda. Date: 2024 - january. Aim: Scandinavia occupies a prominent position globally in sustainability reporting. Many companies in Sweden have started to implement GRI as a tool to strengthen their sustainability reporting and improve communication with their stakeholders. The study aims to examine benefits and challenges that Swedish state-owned companies experience when implementing and using the GRI guidelines in sustainability reporting. Method: In this study, a qualitative method with an inductive research approach has been applied, which includes empirical data collection from seven semi-structured interviews with Swedish state-owned companies in various industries. After coding and thematizing the empirical material, the results have been analyzed and interpreted against previous research. Results and analysis and conclusion: Despite the absence of precise legislation, companies often choose to adapt to external guidelines such as GRI. The GRI framework increases transparency, improves companies' credibility and legitimacy. However, challenges include resource-intensive reporting and the risk of focusing too much on criteria instead of real improvements, requiring adaptation to meet the specific needs of companies ahead of CSRD. Contribution of the thesis: The study contributes to an account of how companies experienced the implementation and use of GRI as a framework. In addition, the study provides concrete conclusions and recommendations based on the experiences and insights that companies have gained through the use of GRI in sustainability reporting. Suggestions for future research: In order to gain a broader understanding of GRI, it would have been interesting to explore other companies, beyond state-owned and active companies in Sweden. It would also have been interesting to examine the benefits and challenges companies experience with CSRD.

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.

Hållbarhet och hållbar utveckling är något som betraktas som högaktuellt i samhället i stort och är något som även fått ett stort fokus inom den svenska fastighetssektorn. Denna uppsats syftar till att utforska, skapa en bild av och jämföra hur företag i den svenska fastighetssektorn presenterar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom sin hållbarhetsredovisning. Jämförelsen och analysen kommer genomföras med grund i den teoretiska referensramen som består av ett antal teorier som behandlar legitimitet, intressenter, signalering och verksamhetsstyrning. Metoden som används består av en deduktiv ansats och en kvalitativ bruktextsanalys. Resultatet tyder på att det återfinns en övergripande likhet i vad som presenteras och kommuniceras bland de företag som utgjort en del i urvalet. Vilket troligen grundar sig i användningen av likartade eller samma standards som grund för respektive företagsredovisning, vissa standard används i sådan utsträckning att de i princip utgör praxis för hur hållbarhetsredovisning bör genomföras och vad den bör innehålla. Vidare finns lagkrav i form av till exempel ESRS och dess vidareutveckling i form av CSRD som sätter ytterligare krav på vad som ska finns med i företagens hållbarhetsredovisning. De mindre skillnader som identifierats inbegriper bland annat en viss skillnad i hur ingående och omfattande respektive företag i urvalet behandlar varje hållbarhetsaspekt, samt att det återfinns mindre skillnader i de nyckelintressenter som identifierats i vissa av företagen. / Sustainability and sustainable development are a highly discussed and prevalent topic in society as a whole, and something that has gained a large focus within the Swedish real estate sector as well. This bachelor thesis aims to compare, explore and create a picture of how companies within the Swedish real estate sector communicate their work with sustainability, and what they are presenting in their sustainability reporting. The comparison and analysis are made possible by the use of a framework based on theories dealing with legitimacy, stakeholders, signaling and management control systems. The scientific method used consists of a deductive approach and a qualitative content analysis of the companies’ sustainability reports.  The result of the study indicates that there to a large extent exists a similarity in what is presented and communicated by the companies that formed part of the sample. This is probably based on similar or the same standards being used as the basis for the respective company’s accounting, some standards are used to such an extent that they basically constitute practice for how sustainability accounting should be carried out and what it should contain. Furthermore, there are legal requirements in the form of e.g. ESRS and its further development in the form of CSRD as additional requirements for what must be included in the companies' sustainability reports. The minor differences identified include, among other things, a certain difference in how thoroughly and comprehensively each company in the sample treats each sustainability aspect, and that there are minor differences in key stakeholders identified in some of the companies.

Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet?   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Haben Ablelom Gebremeskel   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2024 – Mars   Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn.   Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys.   Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld.   Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet.

In the context of complying with the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), this study looks at how stakeholder relationships and brand image are affected by sustainability communication from energy companies. Key people from Swedish energy companies have been interviewed and the results show that businesses place a high priority on incorporating social and environmental concerns into their daily operations. Clear CSR communication strengthens brand reputation by improving interaction with internal and external stakeholders, even in the face of economic difficulties. More restrictive laws, like the Green Claim directive, force businesses to enhance their environmental performance and communicate differently, which boosts their credibility. But there are still issues, such as resource limitations and administrative responsibilities. It is believed that these changes are essential to building customer confidence and achieving environmental objectives. The research highlights the intricate relationship that shapes the strategies of energy companies between CSR, stakeholder involvement, and regulatory compliance. In a market that is changing quickly, it highlights how crucial it is to maintain long-term sustainability and stakeholder trust through open communication and proactive regulatory change adaption.

This study examines the implementation of the EU's new sustainability directive, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), within Swedish organizations. The CSRD aims to enhance transparency in sustainability reporting by requiring organizations to disclose their environmental and social impacts. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews with key personnel from various large companies, as well as consultants, to gain insights into how organizations adapt to the requirements set by the CSRD. The empirical material has been analyzed using a theoretical framework based on institutional theory. The findings show that organizations primarily focus on complying with the CSRD by improving their reporting processes and adapting their digital infrastructure to manage data collection and analysis. CSRD is seen as a driving force for integrating sustainability within organizations. Key challenges include decentralized data sources, difficulties in measuring Scope three emissions, and the increased administrative burden. The study concludes that the companies are in the early stages of CSRD implementation and must continue to develop their reporting routines to fully meet the directive's requirements. Future research should investigate the long-term effects of CSRD compliance on organizations' sustainability practices and performance. / Denna studie undersöker implementeringen av EU:s nya hållbarhetsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), inom svenska organisationer. CSRD syftar till att öka transparensen i hållbarhetsrapporteringen genom att kräva att organisationer redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan på samhället. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från olika stora företag samt konsulter för att få insikter kring organisationers anpassning till kraven som CSRD ställer på organisationerna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket som består av teorier från den institutionella teorin. Resultaten visar att organisationer främst fokuserar på att följa CSRD genom att förbättra sina rapporteringsprocesser och anpassa sin digitala infrastruktur för att hantera datainsamling och att CSRD är en pådrivande faktor för att integrera hållbarhet inom organisationerna. Centrala utmaningar inkluderar decentraliserade datakällor, svårigheter att mäta Scope tre utsläpp och den ökade administrativa bördan. Studien drar slutsatsen att organisationer befinner sig i ett tidigt skede av CSRD-implementeringen och måste fortsätta att utveckla sina rapporteringsrutiner för att fullt ut uppfylla direktivets krav. Framtida forskning bör undersöka de långsiktiga effekterna av CSRD-efterlevnad på organisationernas hållbarhetspraxis och prestationer.

Antalet hållbarhetskrav ökar allt med tiden, vilket även gäller för fordonsindustrin. Tillverkarna förmedlar vidare de krav som ställs mot de till deras leverantörer i försörjningskedjan. Några av dessa krav är inte tillräckligt tydliga för leverantörerna, de vet inte vilka processer som ligger bakom dessa krav för att uppnå dem. Särskilt de aspekter som leverantörerna inte arbetat med tidigare och som är nya liksom miljömässig hållbarhet. Detta examensarbete syftar till att ta reda på vilka hållbarhetskrav - med fokus på miljömässig hållbarhet - som ställs mot leverantörer inom tung fordonsindustri. Frågeställningen som besvaras i detta arbete är följande: Vilka hållbarhetskrav har svenska tillverkare inom tung-fordonsindustrin på sina leverantörer i förhållande till miljömässig hållbarhet? Den metod som använts för att kunna besvara frågeställningen är en egen variant av abduktiv och deduktiv metod. Där har teorin utvecklats med tiden genom de dokument som mottagits från fallföretag och dess kunder, samt de semistrukturerade intervjuer som genomförts. Metoden har varit givande för analysen där alla former av data som samlats in - teori, dokument och intervju - sammankopplas genom de mest förekommande ämnena. Utifrån den givna informationen och analysen framkom resultat och slutsatser. De miljömässiga hållbarhetskraven som ställs mot leverantörer inom tung-fordonsindustri är följande: beräkning av CO2 utsläpp genom GHG-protocol, implementering av förnybar energi i verksamheten, samt välja CO2 snåla och återvinningsbara material. / The number of sustainability requirements are increasing over time, which also applies to the automotive industry. The manufacturers further convey the demands placed on them to their suppliers in the supply chain. Some of these requirements are not clear enough for the suppliers, they do not know what processes are behind these requirements to achieve them. Especially the aspects that the suppliers have not worked with before and which are new, such as environmental sustainability. This thesis aims to find out which sustainability requirements - with a focus on environmental sustainability - are placed on suppliers in the heavy vehicle industry. The question answered in this work is the following: Which sustainability requirements do Swedish manufacturers in the heavy vehicle industry have on their suppliers in relation to environmental sustainability? The method used to be able to answer the question is a variant of the abductive and deductive methods. There, the theory has been developed over time through the documents received from case companies and their customers, as well as the semi-structured interviews that have been conducted. The method has been fruitful for the analysis where all forms of data collected - theory, documents, and interviews - are connected through the most common topics. Based on the given information and analysis, results and conclusions emerged. The environmental sustainability requirements placed on suppliers in the heavy vehicle industry are as follows: calculation of CO2 emissions through the GHG protocol, implementation of renewable energy in the business, and choosing CO2-saving and recyclable materials.