The broad aim of this research was to assess the decision-usefulness of environmental reports produced by South African companies that are listed on the Johanessburg Securities Exchange (JSE) to users of the reports. The study was motivated by a lack of research on the decision-usefulness of environmental reports in South Africa. The study was conducted in two phases. The first phase in form of a content analysis evaluated the decision-usefulness of the environmental reports of top 100 JSE-listed South African companies using a control list and a judgement scale. The second phase in form of a questionnaire survey was aimed at determining, the information needs of users of environmental reports produced by South African companies (that are listed on the JSE), the extent to which they read and employ the reports for making decisions. In addition, this phase was meant to ascertain the degree of users' satisfaction with the decision-usefulness of the environmental reports as well as elicit their suggestions on ways of improving the reports. Furthermore, the second phase was aimed at determining the users’ perception of the relative importance of environmental reports as well as ascertaining whether there was an expectation gap between the users and the preparers of the reports with regard to their decision-usefulness. The results of the content analysis phase of the study indicate that the environmental reports of the sampled companies were decision-useful, however their decision-usefulness varied widely. Although decision-useful, the environmental reports of the sampled companies were not comparable. In addition, the environmental reports of companies from sectors with a significant impact on the environment, and those of large companies were more decision-useful than the reports of companies from sectors with an insignificant impact on the environment and those of smaller companies. The results of the questionnaire survey phase of the study indicate that users prefer balanced environmental reports that disclose both negative and positive aspects that identify and describe key relevant issues, that are specific and contain accurate information, and that provide future oriented information. In addition, users prefer environmental reports that identify and address key stakeholders and their concerns, demonstrate the integration of environmental issues into core business processes, and that compare quantitative impacts against best practice. Furthermore, the results also indicate that users do read environmental reports, mostly from companies’ websites Portable Document Format (PDF) annual reports and that they mostly use the environmental reports for research, their own knowledge, and to hold companies accountable. However, users are not fully satisfied with the decision-usefulness of the environmental reports as they feel that there is a need to improve the reports in order to make them more decision-useful. The results also indicate that users perceive environmental reports to be more important than any other type of reports, most notably the financial reports. Comparing the responses of the users to those of preparers on various issues pertaining to the decision-usefulness of environmental reports, significant differences were found between the views of the two groups. These differences provide ample evidence that is consistent with the existence of an environmental reporting expectation gap in South Africa. This study makes several original contributions to environmental reporting literature, most notable of which is that, it is the first study in the South African context to empirically evaluate the quality (decision-usefulness) of environmental reports in line with the accounting conceptual frameworks and the GRI guidelines combined. By so doing, the study introduces to the academic literature an extensive five dimensional qualitative characteristic framework for evaluating the quality (decision-usefulness) of environmental reports. In addition, the study uniquely employs the decision-usefulness theory to provide insights into the environmental reporting practices of South African companies that are listed on the JSE. In so doing, it re-contextualises the theory that is typically employed in explaining financial reporting, and demonstrates its applicability in explaining the decision-usefulness of the environmental reporting practices of South African companies that are listed on the JSE. / Accounting / D. Com. (Accounting)

Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet. / The ways companies are supposed to act to be perceived as legitimate by society has changed over time and that include their work with sustainability issues. Previously, environmental and social issues have not been of relevance to most companies and the focus has mainly been on the economic aspects of the business. Over the years, the values of society have changed to consist of a more sustainable view that focuses more on social and environmental aspects. On December 31, 2016, the amendment (2016:947) of the Annual Accounts Act (1995:1554) came into effect. The act establishes that companies covered by the regulation have to create a sustainability report. The first report will be presented along with the annual report for the fiscal year of 2017. The reason for the amendment was to increase transparency and comparability between companies as well as support and develop the work of companies regarding various sustainability issues. Since the furniture industry is an industry associated with negative effects on the environment and since studies on the practical effects of the amendment on companies are non-existent, this study intends to fill that gap. The research question of this study is “What impact does amendment (2016:947) have on large, Swedish furniture companies when it comes to economic, environmental and social aspects and why are they affected the way they are?”. The aim of the study is to increase the understanding of how Swedish furniture companies are influenced by and how they adapt to the new legislation. To answer that question a qualitative method was used where ten respondents who have a connection to the production of sustainability reports have been interviewed through semi structured interviews. The results of the study show that the regulation has different impacts on Swedish furniture companies depending on four factors: previous experience with sustainability reporting, the company's level of ambition when producing the report, the requirements of the companies’ stakeholders and, finally, whether the companies choose to use external or internal resources when preparing the report. Based on a social aspect, the amendment is expected to increase the companies' consideration regarding human rights and will increase their responsibility concerning the supply chain. Based on an environmental aspect, the amendment will encourage companies to produce key figures and performance indicators regarding their environmental undertakings which will make them more aware of the impact they have on the environment. Finally, based on an economic aspect, the amendment is costly for those companies that have not previously prepared sustainability reports. It can lead to both deteriorating competition in the market, purely financially, but also to competitive advantages due to the legitimacy acquired from the extended sustainability effort.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar / Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

Bakgrund: Den 1 december 2016 trädde Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Syftet är att göra hållbarhetsredovisningen mer transparent och jämförbar. Vissa bolag ska enligt denna lag upprätta en hållbarhetsrapport där hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, miljö, sociala förhållanden och information om dess personal presenteras. Ungefär 1600 företag påverkas av den nya lagen och kommer således tvingas hållbarhetsredovisa från och med årsredovisningen som avser 2017. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka hur nya lagkrav kring hållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Cap inom konfektion- och finansbranschen. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag och utför en kvalitativ innehållsanalys. Studien använder sig av en longitudinell fallstudie där empiri hämtas från Odd Molly och Venue Retail Group från konfektionsbranschen samt Midway och MedCap från finansbranschen. Insamlingen av data består av årsredovisningar från samtliga bolag och mellan åren 2014–2017. Slutsats: Studien visar att hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Caps har påverkats av Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). Den finner mönster av att studiens fyra bolag har gått från en allmän till en mer företagsspecifik hållbarhetsredovisning. Vidare så tillför studien branschspecifika insikter om hur utvecklingen av konfektions- och finansbranschens hållbarhetsredovisning sett ut mellan 2014–2017. / Introduction: On December 1, 2016, Act (2016: 947) amending the Annual Accounts Act (1995: 1554) entered into force. The purpose is to make the sustainability report more transparent and comparable. Large Companies now have to establish a sustainability report under which sustainability issues such as human rights, the environment, social conditions and information about its personnel are reported. About 1600 companies are affected by the new law and will therefore be required to report on sustainability from the annual report relating to 2017. Purpose: This paper aims to investigate how new regulations for sustainability reporting have affected the sustainability reports for companies listed on Small Cap in the clothing and finance industry. Method: The study applies a deductive approach with inductive elements and conducts a qualitative content analysis. The study uses a longitudinal case study where the empirical data is collected from Odd Molly and Venue Retail Group from the clothing industry, as well as Midway and MedCap from the finance industry. The collection of data consists of annual reports from these companies between 2014-2017. Conclusion: The study shows that sustainability reporting for companies listed on Small Cap has been affected by Law (2016: 947) as amended in the Annual Accounts Act (1995: 1554). It finds that the four companies of the study have gone from a general to a more company-specific sustainability report. Furthermore, the study provides insights on the development of the clothing and finance industry's sustainability report expires between 2014-2017.

Hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att redogöra för hur de arbetar med samhällsansvar. Detta ansvar benämns Corporate Social Responsibility (CSR) och speglar tre dimensioner, miljömässigt, socialt, och ekonomiskt ansvar. Intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar, då det finns en ökad trend och en ökad medvetenhet kring detta ansvar i samhället. I och med detta krav har företagen i sin tur efterfrågat riktlinjer att förhålla sig till i denna typ av redovisning. Den ledande organisationen som upprättar riktlinjer kring detta är Global Reporting Initiative (GRI), de har gett ut riktlinjer i fyra generationer, där de senaste publicerades 2015. Dessa riktlinjer är inte lagstadgade utan endast en rekommendation, som företag kan välja att använda sig av, samt att företag kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av riktlinjerna. Detta är ett av skälen till att hållbarhetsrapporter skiljer sig åt, ett annat skäl är att olika branscher definierar hållbarhet olika. För att öka transparensen och öppenheten i rapporterna har GRI upprättat ett antal innehålls- och kvalitetsprinciper som företag ska ta hänsyn till när de framarbetade sin hållbarhetsrapport i enlighet med deras riktlinjer. Dessa principer har vi haft som grund till vår studie.Syftet med vår studie är att generera kunskap om skillnader som förekommer i hållbarhetsrapporter. Detta har vi gjort genom att jämföra hur företag arbetar kring de innehålls- och kvalitetsprinciper som GRI:s upprättar som hjälpmedel i framarbetandet av hållbarhetsrapporter. Samt att hitta skillnader som eventuellt kan hänföras till att olika branscher definierar hållbarhet olika.Vi har genomfört en kvalitativ dokumentanalys, där vi granskat sju svenska företag som är listade på den svenska börsen Nasdaq Stockholm. De rapporter vi använt är utgivna för år 2015 och upprättade i enlighet med GRI:s G4 riktlinjer.Resultatet av vår studie visar att det förekommer variationer av innehåll samt kvalitetsskillnader i företagens hållbarhetsredovisningar. Att det varierar i innehåll uppstår av naturliga skäl, då företag har olika intressenter i olika branscher. Skillnaderna som förekommer i rapporternas kvalitet grundas mycket i företagens val av språk och att det brister då det inte finns ett standardiserat formulär av rubriker samt mätmetoder. / Sustainability Reporting is a way for companies to describe how they work with social responsibility. This responsibility is called Corporate Social Responsibility (CSR) and reflects three dimensions; environmental, social, and financial responsibility. When there is an increasing trend and awareness of this responsibility in society, stakeholders make higher demands on the sustainability reports which is issued by companies. With this requirement, companies have asked for guidelines to remain in this type of accounting. The leading organization that establishes guidelines for this is the Global Reporting Initiative (GRI), they have issued guidelines for four generations, where the latest were published in 2015. These guidelines are only a recommendation and not a statutory requirement, which companies can choose to use and that the companies can choose the extent to which they wish to use of the guidelines. This is one of the reasons why sustainability reports differ, another reason is that different industries define sustainability differently. In order to increase transparency into the reports, GRI has established a number of content and quality principles that companies should consider when developing their sustainability report in accordance with their guidelines. Five of these principles have been the basis of our study.The aim of our study is to generate knowledge about differences that occur in sustainability reports. We have done this by comparing how companies is working around the principles for content and quality, which GRI establish in the work of the sustainability reports. As well as finding differences that may be attributable to different industries defining sustainability differently.We have conducted a qualitative document analysis, in which we examined seven Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange, Nasdaq Stockholm. The reports we used were issued for the year 2015 and established in accordance with GRI's G4 guidelines.The results of our study show that there are variations of content as well as quality differences in companies' sustainability reports. The variations in content arises naturally, as companies have different stakeholders in different industries. The differences that arise in the quality of the reports are very much based on the company's choice of language, and that it lacks a standardized form of headings and measurement methods.

The demands from the outside world that companies should take active responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies are no longer responsible for just generate a good return to their shareholders but also for acting for sustainable development. EU directive with sustainability reporting that came into force in 2014 in member countries was incorporated into Swedish law on 1 December 2016, starting for the 2017 fiscal year. The sustainability report will describe how companies work with environment, human rights, social conditions, and corruption. This concerns all major companies in Sweden who for each of the last two fiscal years meet two of three criteria to have exceeded; SEK 350 million (EUR 40 million) in net sales, average employees with 250 and a total of SEK 175 million (EUR 20 million).Wastbygg is a construction and project development company that builds and develops logistics facilities, commercial real estate and housing. The company is growing steadily and currently has approximately 230 employees. Net sales amount to just over SEK 2 billion. In the coming years, the law will require sustainability accounting.The purpose of the master's thesis is to help Wästbygg carry out an interest dialogue and essentiality analysis, which is the first initial step in a sustainability report according to the international framework GRI. The result will show which sustainability issues stakeholders consider to be most prioritized and addressed by Wastbygg. This will form Wastbygg first sustainability report with the GRI framework.The stakeholder dialogue was conducted in spring 2017 through web-based surveys, personal interviews, and dialogue with prospective building engineer students. In the material analysis it was unanimous that stakeholders felt that the social aspect of health and work environment should be the highest priority issue for Wästbygg. Already today, the issue is a priority as Wästbygg is ISO-certified according to the OHSAS 18001 standard. Other sustainability issues that stakeholders consider should be prioritized by Wastbygg ecological aspects such as phasing out of environmentally and health hazardous building materials and energy-efficient buildings and construction sites as well as the social aspect ethics and anti-corruption. / Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling.EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro).Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa.Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI.Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter.I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001.Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå. / Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

Till följd av en växande medvetenhet om vikten av att agera hållbart, har det allmänna intresset för hållbarhet ökat över tid. Som en effekt av detta har företag drivits till att redovisa sitt arbete med hållbarhetsfrågor och sin påverkan på samhället, denna information sammanställs i så kallade hållbarhetsrapporter. Under år 2016 ändrades årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och kompletterandes med obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag (SFS 2016:947). Syftet med lagen var att ställa tydliga krav på vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, vilket kan bidra till att innehållets variation minskar. Denna uppsats tar avstamp i ämnet hållbarhets-rapportering och berör den möjliga homogenitet som kan identifieras i bolags hållbar-hetsrapporter mellan åren 2008. 2015 och 2019. Företagen som uppsatsen utgår ifrån är SCA, Holmen och Sveaskog, vilka alla verkar inom den svenska skogsindustrin. Branschen har en betydande roll för Sveriges ekonomi och industrin har historiskt sett och än idag har en stor miljöpåverkan. Problemet angreps med hjälp av innehållsanalysen, vilken är en form av dokumentanalys som i det här sammanhanget hör till den kvalitativa metodologin. Vid analysen tillämpades teoretiska ramverk i form av legitimitetsskapande och institutionell teori för att stödja tolkningarna. Även ram- och regelverk, samt tidigare forskning inom ämne användes under analysprocessen. Granskningen av hållbarhetsrapporterna är avgränsat till avsnitten om miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt ansvar, samt en mer övergripande bild över rapporterna. De teman som speciellt tagits i beaktning samman-ställdes i ett kodningsschema som går att finna i empirikapitlet. Slutsatserna som undersökningen mynnade ut i visar sig vara att företagen i stor utsträckning tycks ta efter varandras sätt att formge hållbarhetsrapporter. Den homogenitet som identifierats utifrån de kategorier som har behandlats i denna uppsats är att företagen över tid valt att sammanfoga sina rapporter, samt att samtliga företag övergått till att applicera GRI standarderna på Core nivå. Hållbarhetsrapporterna har även successivt gått från att vara mer självkritiska, till att bli mindre självkritiska. Vad som också är gemensamt för de olika företagens rapporter är att liknande aktuella samhällsämnen beskrivs, vilket kan förklaras genom företagens syn på legitimitet. / As a result of a growing awareness of the importance of acting sustainably, the general interest in sustainability has increased over time. As an effect of this, companies have been driven to report their work on sustainability issues and its impact on society, this information is compiled in so-called sustainability reports. During 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was amended and supplemented with mandatory sustainability reporting for larger companies (SFS 2016: 947). The purpose of the law was to set clear requirements for what a sustainability report must contain, which can contribute to reducing the variation in the content. This essay is based on the subject of sustainability reporting and possible homogeneity in different companies’ sustainability reports. The companies used as examples are SCA, Holmen and Sveaskog, all of which operate in the Swedish forest industry. The industry can be considered suitable as the forest industry has a significant role for Sweden's economy, at the same time as the industry has historically and even today has a major environmental impact. The problem is tackled with the help of the content analysis, which is a form of document analysis that, in this context, belongs to the qualitative methodology. During the analysis, theoretical frameworks were applied in the form of legitimacy creation and institutional theory to support the interpretations. Frameworks and regulations, as well as previous research in the subject, were also of great importance during the analysis process. The review of the sustainability reports is limited to the sections on environ-mental, social, and economic responsibility, as well as a more comprehensive picture of the reports. The themes that were especially considered were compiled in a coding scheme that can be found at the end of the essay in the form of an appendix. The conclusions that the survey led turned out to be that the companies to a certain extent seem to follow each other's ways of shaping sustainability reports. The homogeneity identified on the basis of the categories addressed in this thesis are that over time, companies have chosen to merge their reports, and that all companies move to applying the GRI standards at Core level. The sustainability reports have also gradually gone from being more self-critical, to becoming less self-critical. What is also common to the various companies 'reports is that similar current social topics are described, which can be explained by the companies' views on legitimacy.

Denna studie har undersökt skillnader mellan Ryssland och Sverige i relation till kvaliteten avhållbarhetsrapporter inom energibranschen. Studien bygger på en komparativ tvärkulturelldesign där flera fall med ett antal observationer jämförs mellan varandra och använder sig aven flermetodsforskning. Bland teorier har intressentteorin, legitimitetsteorin samt tidigareforskning används som hjälp för att analysera studiens empiri. Utifrån det empiriska materialetframkommer att de svenska bolagen har högre kvalitet när det gäller beskrivningar av produktensamt frågor som berör miljön och energi. Däremot har de ryska företagen högre kvalitet inomde sociala aspekterna av hållbarhetsredovisning. Inom resterande kategorier har både svenskaoch ryska företag presterat på samma nivå. / This study has examined differences between Russia and Sweden in relation to the quality ofsustainability reports in the energy industry. The study is based on a comparative cross-culturaldesign where several cases with a number of observations are compared with each other anduse a multi-method research. Among theories, the stakeholder theory, the legitimacy theory andprevious research have been used to help analyze the empirical data of the study. Based on theempirical material, it appears that the Swedish companies have a higher quality when it comesto descriptions of the product and issues concerning the environment and energy. On the otherhand, the Russian companies have higher quality in the social aspects of sustainabilityreporting. In the remaining categories, both Swedish and Russian companies have performedat the same level.