Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.

Kraven på företag har ökat gällande redovisning av hållbara aktiviteter. I och med detta ställs högre krav på dagens hållbara företagande, vilket bidrar till att företag kan komma att behöva finna nya strategier för att kartlägga sitt företagande.  Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som kommer att föra hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket kommer innebära stort arbete för berörda företag. Därför ämnar denna studie att utveckla ett verktyg som kan inspirera och hjälpa företag att förbereda sig för rapportering enligt CSRD. Detta genomförs genom att sammanföra teorier kring hållbara affärsmodeller och dubbel väsentlighetsprincip i en modell, där den centrala delen handlar om att beakta värde från ett flerdimensionellt perspektiv. Tidigare forskning ger upphov till det faktum att affärsmodeller ignorerar att värdeutbyte ofta är ömsesidigt och att en intressent både kan bidra till och mottaga någonting av värde, vilket i sin tur visar på att dubbel väsentlighetsanalys sällan är inkluderat i affärsmodeller. Följande studie ämnar fylla detta identifierade gap genom att utveckla ett verktyg som kombinerar dessa områden. Workshops och intervjuer genomförs för att utveckla modellen vidare, och diskussionen väver samman insikterna från den empiriska studien och det litterära ramverket, varpå den slutliga modellen presenteras.  Resultatet indikerar att modellen behöver ingå i en längre arbetsprocess med både förberedande och avslutande avsnitt efter användande av modellen, och därför presenterar resultatet tre steg som rekommenderas vid användning av modellen. Resultatet landar också i att företag rekommenderas koppla hållbarhetsarbetet till sin kärnverksamhet, samt att vidga perspektivet utanför sina egna gränser och beakta flera intressenter, varvid diskussionen kring värdeskapande blir extra relevant. Modellen hjälper företag starta diskussionen kring sin påverkan, vilket hjälper dem hantera sina aktiviteter och processer och skapar en diskussion kring värdeskapande. Detta kan effektivisera verksamheten genom att öka den holistiska synen och transparensen på vad som behöver utvecklas. Studiens resultat har i stor utsträckning koppling till hållbarhet, ledarskap och organisation, men den visar också på en ingenjörsmässighet då målsättningen är att processer på företag ska kunna effektiviseras. / The demands on companies have increased regarding the reporting of sustainable activities. With this, higher demands are being placed on today's sustainable business, which contributes to the fact that companies may need to find new strategies to map their business. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that will bring sustainability reporting to the same level as financial reporting, which implies a lot of work for the companies concerned. Therefore, this study aims to develop a tool that can inspire and help companies prepare for CSRD reporting. This is conducted by combining theories around sustainable business models and the dual materiality principle into a model, where the core concerns value from a multidimensional perspective. Previous research gives rise to the fact that business models ignore that value exchange is often reciprocal and that a stakeholder can both contribute to and receive something of value, which in turn shows that dual materiality analysis is rarely included in business models. The following study aims to fill this identified gap by developing a tool that combines these areas. Workshops and interviews are conducted to develop the model further, and the discussion weaves together the insights from the empirical study and the literary framework, after which the final model is presented. The result indicates that the model needs to be part of a more complete process with both preparatory and final sections after using the model, and therefore the study presents three steps that are recommended when using the model. Furthermore, companies are recommended to link sustainability work to their core business, as well as adopting an ecosystem perspective involving relevant stakeholders. The model helps companies start the discussion about their impact, which facilitates the management of activities and processes and creates a discussion about value creation. This can streamline operations by increasing the holistic view and transparency of what needs to be developed. The study's results are largely connected to sustainability, leadership and organization, but it also shows an engineering approach as the goal is to make processes at companies more efficient.

Background  Previous studies show a high level of uncertainty in the mining industry. Stakeholders require transparent sustainability reports from mining companies due to the high risk of accidents. In recent years, several failures causing disastrous consequences have occured in the industry. A clear example of such failure is the Samarco dam collapse in 2015, which is said to be Brazil's worst disaster in the mining industry. Due to companies using sustainability reports as a tool to communicate, there is a need to study how companies in the mining industry communicate negative information when involved in a scandal.  Purpose  The purpose of this study is to examine the strategies companies use in their sustainability reports and press releases in order to recover from a scandal. Furthermore, the study will also analyze how companies maintain their legitimacy when reporting negative information.  Method  The methodological approach for this study consists of a case study. The case study consists of a content analysis and a coding schedule in which the sustainability reports and press releases from BHP Billiton and Vale S.A. will be analyzed. These mining companies were directly involved in the Samarco dam disaster which is the case selected for this study.  Conclusion  Various approaches were identified in the reporting of the scandal that are attributable to different legitimacy strategies. The strategies that companies mainly used in their sustainability reports and press releases were complete measures, incomplete measures and indicating facts.This in order to maintain corporate legitimacy and trust of the stakeholders after a scandal has occurred. / Bakgrund  Tidigare forskning påvisar att det föreligger hög risk och osäkerhet inom gruvindustrin. Den höga risken för olyckor har medfört att intressenterna kräver transparentare hållbarhetsrapporter från gruvbolagen. Under de senaste åren har flera olyckor av allvarlig karaktär förekommit inom denna bransch. Ett tydligt exempel på detta är Samarco-dammkollapsen i 2015 som benämns vara Brasiliens värsta olycka inom gruvbranschen. I och med att företag använder hållbarhetsrapporter som kommunikationsverktyg finns ett behov att undersöka hur gruvbolag kommunicerar negativ information i samband med en skandal.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag använder sig av i sina hållbarhetsrapporter samt pressmeddelanden för att återhämta sig efter en skandal. Vidare kommer studien att analysera vilka tillvägagångssätt företagen använder för att bibehålla sin legitimitet när de rapporterar negativ information.  Metod  Det metodologiska tillvägagångssättet för denna undersökning är en fallstudie. Fallet som valdes ut är Samarco-dammkatastrofen som skedde 2015 i Brasilien. Med hjälp av en innehållsanalys och kodningsschema har BHP Billiton och Vale S.A. som var inblandade i händelsen analyserats. Företagens hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden utgör studiens material.  Slutsats  Det identifierades diverse tillvägagångssätt i rapporteringen av skandalen som är hänförligt till olika legitimitetsstrategier. De strategier som företagen använde främst av i sina hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden var ofullständiga åtgärder, fullständiga åtgärder och identifikation av fakta. Detta i syfte att upprätthålla företagens legitimitet efter uppstått skandal och behålla tilliten hos intressenterna.

The field of sustainability accounting and reporting has developed immensely during the past couple of decades. Various reporting guidelines, recommendations, and standards had hit the market recently. However, Global Reporting Initiative (GRI) has remained the most widely used framework for reporting sustainability and is considered a standard for reporting sustainability. Thus, using GRI 11: oil and gas standard as a proxy, the research was aimed to investigate, if standardization of sustainability reporting is perceived as an incentive, or poses a ceiling effect to potential sustainability reporting and performance. Thereby answering the following questions; (1) Is the organization willing to (or can) do more or less than that is required to be reported as per GRI Framework, in terms of reporting? (2) How does the company perceive the shift from GRI general standards to Sector-Specific Standards with respect to sustainability performanceA case study is conducted on an oil and gas EPC using qualitative research methodology. The data is collected through semi-structured interviews and three sustainability reports of the same organization. It was found that despite the apparent willingness of doing more than what is required to be reported by the standard, KPIs w.r.t. industry relevance are under-reported. Furthermore, it was found that GRI has proved to be an incentive for guiding the organization’s sustainability reporting. Even if the sector-specific standard/ guideline is considered a ceiling for sustainability reporting, the ceiling tends to be very high for the current performance of the organization.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

Syfte: Målet med denna forskning är att undersöka utveckling av vinstdrivande och icke-vinstdrivande hållbarhetsrapporter för organisationer för att förstå bättre hur hållbarhetsrapportering har utvecklats i takt med att reglerna har förändrats från att vara frivillig till obligatoriska. Dessutom studien undersöker hur ett företag möter intressenternas informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter. Därmed skriver författaren att studien är baserad på organisationernas hållbarhetsrapport, för H&M Group år (2016/2020) och för Unicef Sverige år (2017/ 2020). Metod: Enligt studiens syfte och frågeställningar, är det relevant att välja en kvalitativ metod. Kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2019) bygger på att analysera dokument via kvantifiering av dokumentets innehåll. Sekundärdata metod har använts, följaktligen informationen som samlas in kommer från sekundärdata. Till skillnad från kvantitativa metoder med kvalitativa metoder kommer det att vara möjligt att skapa en djupare förståelse för hållbarhetsrapporter, kopplat till studiens forskningsfråga och syfte. Theory perspectives: Hållbar utveckling, vinst och ideell organisation, TBL triple bottom line och stakeholders theory. Empiriskt: H&M Group (vinstdrivande företag) och Unicef Sverige (Ideell organisation). Hållbarhetsrapport år 2016, 2017 och 2020. Författaren har valt att studera hållbarhetsrapport för Unicef år 2017 på grund av tillgänglighet av respektive organisationens rapport. Resultat: Enligt H&M Group och Unicef Sverige har ansträngt sig för att anpassa hållbarhet med olika tillvägagångssätt; till exempel H&M Group använder återvunna råvaror och Unicef använder gamla datorer istället för att köpa nya till personalen. Nyckelord: Intressentteori, Utveckling av hållbarhetsrapportering, Vinstdrivande och ideella organisationer, TBL och validitet / The purpose of this research looks into the evolution of for-profit and non-profit organizational sustainability reports, to better understand how sustainability reporting has evolved as regulations have changed from voluntary to compulsory. Furthermore, to investigate how firms meet stakeholders' information needs in their sustainability reports. In doing so, the author studies sustainability reports of H&M Group years 2016/2020 and Unicef Sweden years 2017/2020. According to the purpose of the study, it is relevant to choose a qualitative method. Qualitative content analysis according to Bryman and Bell (2019) is based on analyzing documents via quantification of the document's content. Unlike quantitative methods with qualitative methods, it will be possible to create a deeper understanding of sustainability reporting, linked to the study's research question and purpose. Between 2016 and 2020, the organization's sustainability reports have improved for both for-profit H&M and non-profit Unicef. Organizations have worked with economical sustainability, environmental sustainability and social sustainability. Because the chosen companies differ in their operation and business model, the development of sustainability reports of Unicef Sweden and H&M Group can be seen differently. Organizations' concern for the environment can be noticed in their sustainability reports. For instance in Unicef Sweden avoids traveling for meetings alternatively they are performing all their meetings online to reduce carbon dioxide emissions. At the same time, H&M Group has mentioned in their sustainability reports the use of recycled raw materials to reduce the impact of their productions. Respective organizations tried to meet stakeholders' information needs through interactions and communication with both internal and external stakeholders. Unicef Sweden has been more considerate for their employees by having standardized routines according to the organization's sustainability reports.