Problems related to sustainable development such as environmental issues, human rights, orlabor conditions, are nowadays deeply integrated in our society. It became primordial forcompanies to take into consideration these problems in their business development. For morethan a decade now, car companies started to publish official documents summarizing theircommitments in favor of Corporate Social Responsibility (CSR) actions. Through thesesustainability reports, car producers disclose information concerning their sustainable policyand bring details to stakeholders on performed sustainable actions. Because publication of sustainability reports is a relatively new phenomenon, a lot of studies still have to be made in this sector. In this way, no main studies were made regarding howCSR actions performed and disclosed by car companies evolved in the past decade. Didcompanies keep focusing on the same type of sustainable actions or did some changes occuron the way they conduct their CSR policies? No trends were available to try to understandhow car companies CSR actions evolved. This thesis is an attempt to fulfill this gap and bringa first set of useful findings on this topic. Based on three different car producers which are BMW Group, Ford Motor Company andMitsubishi Motors Corporation, our study analyses these companies 2002, 2006 and 2010sustainability reports and looks at how CSR actions are disclosed. The purpose is firstly todescribe how companies’ CSR commitment disclosure is evolving between 2002 and 2010and secondly to find explanation to the key trends. In order to achieve this, we used six mainCSR categories (Economic, Environment, Human Rights, Labor Practices and Decent Work,Product Responsibility and Society) and classified disclosed information in relation with thesecategories to create trends. For each of these six categories, sub-categories were used in orderto be more precise in the analysis process of the documents. Results showed an important interest of car producers for the environment category whichrepresents, on average, more than 40% of disclosed information in sustainability reports.Society category trend shows an important increase between 2006 and 2010 which led it tobecome the second most represented category in reports. Other categories trends present amore stable evolution with time. As it is explained more in detail in our analysis part, thisattraction toward environmental issues for car producers can be explained by the badreputation given to car producers in terms of emissions, energy consumption and moreglobally environmental protection. Cultural background and business mindset are alsoinfluencing companies’ choices. Responsive behaviors resulting from stakeholder’s pressureas well as adaptation to a weak regulatory framework are additional elements to explain the key disclosure trends.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon. Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter. De främsta aktuella drivkrafterna bakom publika företags hållbarhetsredovisningar är att företagen skapar en legitimitet genom att ha en transparens emellan företaget och dess intressenter, det föreligger en efterfrågan från ägare och nya potentiella investerare och förbättra interna processer och den interna organisationen för att skapa en långsiktighet.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering:   Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012?   Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning. Delsyftet är även att beskriva hur denna redovisning har förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012 för att se hur engagemanget i frågan utvecklats. Metod: Års- och hållbarhetsredovisningar från de fyra största revisionsbyråerna i Sverige studerades från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012. Den metod som användes för att samla in informationen var en kvalitativ innehållsanalys där en undersökningsmall som följde Weberprotokollet utformades. Resultat och slutsatser: Endast ett av företagen redovisade ett uppsatt mål om jämställdhet i sina rapporter men företagen uttryckte istället jämställdhet som en strävan eller utmaning. Företagen redovisade lagstadgad könsuppdelad statistik och frivilliga upplysningar om jämställdhet. Däremot var redovisningen om jämställdhet bristfällig hos några av företagen vilket gjorde att det var svårt att identifiera tydliga förändringar. De redovisade frivilliga upplysningar vilket skulle kunna förklaras med att de redovisar detta i syfte att skapa legitimitet gentemot sina intressenter. Nyckelord: Jämställdhet, legitimitet, intressenter, redovisning, årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar / Background and problem: Gender equality is a current topic discussed among researchers and the media. The audit industry is considered as an equal branch while surveys show that women in the larger companies do not perceive it as equal as gender balance appears to be. Researchers believe that it is important to monitor how information about women and men is reported in the company's annual and sustainability reports to see how perceptions change over time. Research has been carried out to see how companies report on social factors such as gender, but these studies are underrepresented in Sweden, which leads to the study´s question: What do major Swedish auditing firms report about gender equality in their annual and sustainability reports and how has this reporting changed between 2007/2008 – 2011/2012?   Purpose: The purpose of this study is to identify and describe what the major auditing firms in Sweden report on gender equality in their annual and sustainability reports to gain a better understanding of this reporting. Another purpose is to describe how this report has changed between 2007/2008 – 2011/2012 to see how the involvement has developed. Method: Annual and sustainability reports from the four largest auditing firms in Sweden were studied between 2007/2008 – 2011/2012. The method used to collect the information was a qualitative content analysis where a list that followed the Weber protocol was created. Results and conclusions: Only one company reported a goal of equality in its reports, but all companies expressed equality as an ambition or challenge. The companies reported statutory gender statistics and voluntary disclosures. The results showed, however, that the reporting of equality was deficient in some of the companies that made it difficult to identify changes. They reported voluntary disclosures, which could be explained by that they report this in order to create legitimacy to their stakeholders. Keywords: Gender equality, legitimacy, stakeholders, accounting, annual reports, sustainability reports

I årsredovisningslagen (1995:1554) tillkom en ändring (2016:947) som medför att större svenska företag blir tvingade till att upprätta en hållbarhetsredovisning. I en tidigare undersökning framkommer det att nio av tio företag upplever det nya lagkravet som utmanande. Denna studie bidrar därför med kunskap om vilka dessa utmaningar kan vara och vad de kan bero på. Syftet med studien är att uppmärksamma vilka faktorer som ligger till grund för att företag uppfattar implementering av lag (2016:947) som utmanande. Genom detta kan studien bidra med förståelse för det praktiska arbetet vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Det kan vara användbart för företag som går över från frivillig till lagstadgad hållbarhetsredovisning eller företag som upprättar en hållbarhetsredovisning för första gången i samband med ett lagkrav.För att uppnå syftet har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Det har utförts åtta intervjuer med hållbarhetsansvariga på företag inom modebranschen samt sport- och fritidsbranschen. För att erhålla empiri kring det praktiska arbetet ansågs en kvalitativ metod vara bäst lämpad då det önskades praktiska exempel från informanterna.Studiens resultat kan förklaras med hjälp av implementeringsteorin där egenskaperna förstå, kan och vill presenteras. För att uppmärksamma svårigheter vid implementeringen kommer studien att undersöka om företagen besitter dessa tre egenskaper. Vid implementering av ett beslut är det väsentligt att veta vilka egenskaper företagen har för att förstå styrningenseffekter. Inom implementeringsteorin framgår det att det är mest problematiskt ifall viljan inte finns vid en implementering. Resultatet från studien visar att det finns utmaningar hos företagen som kan kopplas till egenskaperna förstå och kan. Egenskapen vill visar sig i denna studie inte kunna kopplas till företagens utmaningar. / The Annual Account Act (1995:1554) introduced a change (2016:947) which implies that larger Swedish companies are forced to establish a sustainability report. In a previous survey it appears that nine out of ten companies experience the new legal requirement as challenging. This study therefore contributes with knowledge of which these challenges could be and what they may depend on. The purpose of the study is to observe what factors that are the reasons why companies perceive implementation of law (2016:947) as challenging. By this, the study can contribute to understand the practical work in the preparation of sustainability reports. It can be useful for companies that switch from voluntary to statutory sustainability reporting or companies that establish a sustainability report for the first time in a connection with a legal requirement. To achieve the aim, the study has been based on a qualitative research method in the form of interviews. There have been eight interviews with sustainability managers in companies within the fashion industry as well as the sports-and leisure industry. In order to gain empirical knowledge about the practical work, a qualitative method was considered most appropriate because it was desired that the informants provided practical examples. The result of the study can be explained by using the implementation theory where the properties understand, can and will are presented. In order to pay attention to difficulties with implementation, the study will investigate whether the companies process these three properties. When implementing a decision, it is essential to know what properties companies have in order to understand the effects of the control. In implementation theory, it appears that it is most problematic if there is no willingness to implement. The result from the study shows that there is challenges within the companies that can be linked to the properties understandand can. The property will appear in this study unable to connect to the challenges in the companies.

Bakgrund: Ett tillägg i årsredovisningslagen innebär att bolag, som uppfyller storlekskriterierna, från och med för räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport. Tillägget anger också innehållet, för att skapa förståelse för bolagets utveckling, ställning och resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera effekter på fastighetsbolagens hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 av det nya lagkravet. Vidare handlar det om att analysera om det finns likheter eller skillnader mellan statliga, kommunala och noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi bestående av en undersökning av två statliga, ett kommunalt och sex noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Vi genomförde fem intervjuer för att få en djupgående blick över vad det nya lagkravet har skapat för effekter. Resultat: Effekterna varierar men gemensamt för de nio bolagen är: tydligare struktur, utvecklat om riskhantering och om sociala förhållanden. Övergripande liknar de statliga, kommunala och noterade bolagens hållbarhetsrapporter varandra, genom att de redovisar enligt aspekterna ekonomi, miljö och social hållbarhet. De statliga bolagens rapporter skiljer sig från de kommunala och noterade bolagens, genom att deras hållbarhetsrapporter genomgående har en tydligare struktur och transparens. Kanhända förklaras det av att de statliga bolagen hållbarhetsrapporterat under en längre följd av år än de övriga. / Background: The Swedish Parliament issued an addition to the annual accounts act, requiring the companies which fulfil the size criteria to produce a sustainability report, starting for the financial year 2017. This addition defines content, needed for the understanding of the company’s development, financial position and performance. Purpose: The purpose is to study effects on investment property companies’ sustainability reports from the year 2016 to 2017, due to the addition. Furthermore, whether there are similarities or differences between reports by state-owned, municipally-owned and listed investment companies` sustainability reports. Method: A qualitative research strategy consisting of a study of sustainability reports by two state-owned, one municipally-owned and six listed investment property companies. We did five interviews to see what the new requirement created for effects on the investment property companies. Results: The effects vary but, in common, the reports for year 2017 by the nine companies have: a more clearly defined structure, a more developed risk management and more on social conditions. Overall, the state-owned, the municipally-owned and the listed investment property companies' sustainability reports are similar to each other, by reporting in terms of economy, environment and social sustainability. The state-owned companies` reports differ from those by the municipally-owned and by the listed companies, as their sustainability reports have a clearer structure and transparency. Maybe can be explained by the longer period of years the state-owned companies have reported on sustainability.

Title: To follow sustainability - through a longitudinal study of the sustainability reports of SJ. Introduction: Sustainability Reporting is a way for companies to show how they work with sustainability, where the companies ambitions, strategies and visions of sustainability are also presented. GRI (Global reporting initiative) is the largest framework in the world that companies use when designing the sustainability report. One way of looking at the sustainability report is that it is for communicating with stakeholders, society and within the management team. In this way, the sustainability report is a way of making sustainability challenges more visible and by creating perspectives and achievements that make changes. Problem: One of the main purposes of the sustainability reporting framework GRI is to provide greater transparency for stakeholders, thus providing the opportunity for comparison over time. When there is a lack of clear national provisions for the preparation of sustainability work, evaluations and comparisons are difficult for the rest of the world. The lack of accounting principles and common practice means that it is often not clear what has been measured, how it has been measured and what tasks are covered. Therefore, it is interesting to study what can complicate a comparison over several years, by studying the sustainability work over time in the company SJ, which has been actively working with the framework of GRI since 2007. Purpose: Analyze what in sustainability reports that can complicate the comparability of the results. Method: It is important that companies sustainability issues are linked to performance measures, just to measure sustainability performance. Therefore, we have chosen to look at the sustainability areas of SJ and the indicators that are linked to these areas. We wanted to see how well it was possible to compare the results of the sustainability areas of SJ over time? This is carried out through a longitudinal case study with inductive approach to the sustainability reports of SJ. Results: In this study, it has been found that there is a lack of information about several parts, where the reader of the report does not get enough insight. Information deficiency in definitions and measurement methods leads to a comparison being uncertain and less credible. In the examination of deviating outcomes, the complexity was shown to interpret what influenced an outcome and strongly suggested that there was a lack of transparency. It also emerged that there is a big room for companies to choose which performance indicators and measurement methods they want.

Nos últimos anos nota-se uma preocupação crescente das empresas com responsabilidade empresarial e desenvolvimento sustentável. A divulgação dos resultados por meio da publicação de relatórios de desempenho ambiental, de sustentabilidade e/ou balanços sociais pode demonstrar eficiência e melhorar as relações com as diversas partes interessadas. A publicação de estudos sobre a utilização de relatórios de sustentabilidade no setor de mineração contribui indiretamente para fomentar a evolução dessa prática nas empresas e contribuir para a melhora da imagem da mineração. O objetivo desta pesquisa é investigar de que modo tem-se dado a evolução dos relatórios de sustentabilidade publicados pelas empresas do setor de mineração. Foi desenvolvido um roteiro de avaliação dos relatórios, baseado em referências internacionais de boas práticas e na literatura sobre o tema. A avaliação foi feita somente em termos de atendimento ou não a 62 requisitos ou tópicos que deveriam idealmente constar de relatórios de sustentabilidade de empresas desse setor. Os requisitos foram agrupados nas seguintes categorias: Contexto e compromissos, Gestão, Desempenho econômico, Desempenho social, Desempenho ambiental e Acessibilidade e garantia. O roteiro foi aplicado a 35 relatórios preparados entre 1997 e 2006 por cinco grandes empresas multinacionais do setor de mineração. A hipótese de evolução na qualidade e na abrangência dos relatórios foi confirmada com uma tendência positiva. A alta média das pontuações totais dos relatórios analisados e a alta porcentagem de apresentação de informações recomendadas para o setor mostram o esforço dessas empresas na identificação de riscos e resposta às partes interessadas. As seis categorias de informação analisadas mostraram resultados diversos, tanto em pontuação obtida quanto à tendência de evolução A categoria que recebeu as melhores pontuações foi \"Contexto e Compromissos\" enquanto a que recebeu as menores notas foi \"Acessibilidade e Garantia\". O método de avaliação mostrou-se eficaz para a avaliar a abrangência ou completude dos relatórios. Nas empresas analisadas os processos de processos de publicação estão estabelecidos, e é possível não só continuar evoluindo para discussões mais profundas, como também compartilhar informações e lições aprendidas para difundir a prática em todo o setor. Passada a fase inicial de amadurecimento dos relatórios, é momento para as empresas avançarem nas suas práticas de divulgação, buscando atender às melhores práticas e expectativas das partes interessadas de uma maneira mais completa, atingindo o próximo patamar de qualidade em relatórios de sustentabilidade. / During last years companies have an increasing concern about corporate social responsibility and sustainable development. Performance disclosure through sustainability, social or environmental reports can demonstrate efficiency and improve the relationship with stakeholders. Publishing researches about the usage of sustainability reports in mining sector can indirectly promote the evolution of this practice in companies and contribute to improve the public image of the sector. The goal of this research is investigating how sustainability reports are evolving in mining companies. A method was developed for reports assessment, based on international good practices and literature about sustainability reports. The assessment was made in terms of presence or not of 62 topics which ideally should be presented in sustainability reports of this sector. The topics were organized in the following categories: Context and Commitment, Management, Economic performance, Social performance, Environmental performance and Assurance and accessibility. The method was applied to 35 reports published between 1997 and 2006 by five big multinational mining companies. The assumption of evolution in report quality and completeness was confirmed, with a positive trend. A high mean of reports score as well as a high percentage of disclosing mining specific information show the effort of these companies in risk identification and response to stakeholders. It was noticed that the six information categories analyzed presented different results, both in adherence to the developed framework and in evolution trend. The category which had the highest score was \"Context and Commitments\" while the category which had the lowest scores was \"Assurance and accessibility\". The assessment method was efficient to assess comprehensiveness or completeness of reports. The reporting process is established in the companies analyzed, and it is possible to keep evolving with orientation to deeper issues, as well as sharing information and lessons learned to disseminate good practices in the mining sector. Beyond the initial phase of reporting, it is time for companies to improve their reporting processes by complying with all best practices available and responding to stakeholders\' expectations in a more comprehensive way, reaching the next level of quality in sustainability reporting.

Problemformulering: Idag anses det vara problematiskt att identifiera och jämföra företagsprestationer av deras hållbarhetsarbete och inte minst ur ett intressentperspektiv då svårigheter uppkommer gällande jämförbarhet av prestationer mellan företag, liksom över tid i ett och samma företag. Syfte: Extern redovisning är framförallt till för användarna, det vill säga företags intressenter, som ska kunna ta välgrundade beslut genom att jämföra olika företag med varandra. Studien syftar därför till att studera jämförbarheten mellan företags hållbarhetsredovisningar, inom samma bransch men även över tid inom ett och samma företag. Detta för att skapa förståelse för om det är möjligt att jämföra hållbarhetsredovisningar ur ett användarperspektiv. Metod: Studien har genomförts genom att både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Undersökningen har utförts genom att hållbarhetsrapporter inom den valda branschen har granskats, där meningar har tolkats och där val av nyckeltal har undersökts. Slutsatser: Likheterna är större än skillnaderna i vad företagen väljer att ta upp i sina hållbarhetsredovisningar. Informationen finns oftast där, men redovisas på olika sätt och i varierande omfattning. Kunskapsbidrag: Bolagen har uppvisat snarlika ämnen i hållbarhetsredovisningarna, trots att någon reglering inte funnits vid upprättandet. Detta visar på att företagen inom branschen efterliknar varandra. Studien har belyst likheter och skillnader i hållbarhetsredovisningar för företag som verkar inom samma bransch.

Introduction and background: There has been a growing trend over the last few decades that auditors will assure corporate sustainability reports. The audit profession has a long history and experience of reviewing the corporate financial reports. Sustainability reports, on the other hand, is a relatively new and dynamic area of auditing where the auditor lacks experience and clear standards designed to review such a report. The lack of experience can adversely affect the auditor’s professional legitimacy. Purpose: The aim of the study is to highlight the difficulties auditors may face while reviewing and certifying sustainability reports. Method: This essay is a literature study. The literature study consists of ten scientific articles. Conclusions: The study shows that international standards are difficult to apply and does not give the auditors fully support throughout the auditing process. Furthermore, auditors do not have enough knowledge and capacity to carry out a reliable audit of sustainability reports on their own. The study concludes that major auditing companies maintain legitimacy through their trademark. Finally, detailed and reliable statements by auditors are critical to meet stakeholders expectations. Concluding discussion: Auditors possess mostley limited knowledge and experience of auditing sustainability reports which creates problems within the auditing process. The study discusses what form these problems take and how they can be problematic for the auditor's credibility and legitimacy. / Inledning och bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en växande trend att revisorer ska bestyrka informationen i företags hållbarhetsrapporter. Revisionsbranschen har lång erfarenhet bakom sig av granskning av företagens finansiella rapporter dock är hållbarhetsrelaterade frågor relativt nytt. Ett område som än idag är under utveckling och där revisorn inte har samma kunskap och tydliga standarder utformade för hur sådan rapport ska granskas. Bristen på erfarenhet kan komma att påverka revisorernas trovärdighet och professionella legitimitet negativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa svårigheter revisorer står inför vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsrapporter. Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie som består av tio stycken vetenskapliga artiklar. Konklusioner: Revisorer har otillräckligt stöd och har svårt att använda sig utav de idag tillgängliga internationella standarderna. Det har även visat sig att revisorer inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att på egen hand kunna fullfölja en granskning av hållbarhetsrapporter. Större revisionsbyråer upprätthåller legitimitet utifrån sitt inarbetade varumärke men ett mer detaljerat uttalande av revisorerna i hållbarhetsrapporten ses som den viktigaste aspekten för att få tillit från intressenterna. Avslutande diskussion: Revisorer har oftast begränsad kunskap och erfarenhet av att revidera informationen i hållbarhetsrapporten vilket gör att det kan uppstå problem i granskningsprocessen som i sin tur kan äventyra deras legitimitet. Vilka dessa problem är och hur de kan vara problematiska för revisorns trovärdighet samt legitimitet diskuteras i studien.

Bakgrund och Problematisering: I dagens samhälle har hållbarhetsfrågor fått ett allt större fokus och många företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att beskriva hur de jobbar med hållbarhet. Företags hållbarhetsarbete har även blivit mer harmoniserat runt om i världen vilket eventuellt innebär att det har vuxit fram hållbarhetslogiker inom vissa branscher. Samtidigt har bankernas hållbarhetsarbete fått en större uppmärksamhet i medier där bland annat negativa händelser såsom Panamaskandalen och Finanskrisen 2007-2008 har belysts, vilket har lett till att folk tappat förtroendet för banker. Syfte: På grund av den ökade uppmärksamheten och förändringar i hållbarhetsarbetet är syftet att analysera om det går att se en viss hållbarhetslogik inom de fyra svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt hur den i så fall har utvecklats över tid. Metod: För att se om det finns en hållbarhetslogik inom de fyra bankerna är uppsatsen uppbyggd på en kvalitativ innehållsanalys av bankernas hållbarhetsredovisningar och av deras årsredovisningar i de fall då separata hållbarhetsredovisningar inte finns. Kodning av redovisningar har skett i dataprogrammet Nvivo för kvalitativa innehållsanalyser. Redovisningarna har kodats utifrån fyra kategorier: anställda, etik, miljö och samhälle. Resultat: Det finns en hållbarhetslogik inom bankerna som delvis kan förklaras av att de ingår i samma organisationsfält då de alla verkar på samma marknad, erbjuder liknande produkter och tjänster, har liknande intressenter och följer samma lagar. I hållbarhetsredovisningarna syns det framförallt en tydlig utveckling gällande hur bankerna har tagit större ansvar med åren när det gäller miljö och etik. Denna utveckling kan kopplas till hur de anpassat sig till förändrade normer, lagar och värderingar i samhället. Till en viss del har även påtvingad isomorfism bidragit till att en hållbarhetslogik vuxit fram eftersom bankerna har varit tvungna att anpassa sig efter skärpta regelkrav såsom högre kapitalbuffertar och finansiering av terrorism. / Background and Problematization: In today’s society the knowledge about sustainability has increased, therefore many companies have decided to publish a sustainability report where they explain how they conduct their operation in a sustainable manner. Companies sustainability efforts have also become more harmonized around the world which might indicate that a certain sustainability logic has developed. Media have recently especially paid attention to issues of banks and have enlightened negative occurrences such as the tax evasion in Panama and the financial crisis of 2007-2008 that have led to people losing their confidence in banks. Purpose: Due to the increased attention and changes in sustainability work, the purpose of this study is to analyse if there exists a sustainability logic within the four major banks in Sweden, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and how the logic has developed over time. Methodology: In order to see if there exists a sustainability logic within the four banks we decided to conduct a qualitative content analysis of the banks’ sustainability reports. The reports have been coded in a software program called Nvivo. The reports have been coded based on four categories: employees, ethics, environment and society. Result: There exists a sustainability logic within the banks which partially can be explained by the fact that they are a part of the same business field. They all operate in the same market, offer similar products and services, have similar stakeholders and follow the same laws and regulations. In the sustainability reports we can see a clear development regarding the level of responsibility banks have taken when it comes to their impact on environmental and ethical questions within their investments and customers. This development can be explained by how they have adapted to changed norms, laws and values in the community. We can also see how a coercive isomorphism has contributed to a harmonization of their sustainability work through changed laws regarding both capital demands and financing of terrorism.