Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.

Studiens syfte har varit att undersöka vilken roll den språkutvecklande skönlitterära läsningen har i SVA-klasser på den kommunala vuxenutbildningen. Med kvalitativa intervjuer har några ämnesbehöriga lärares tankar kring planering och utförande av språkutvecklande arbetsmetoder med skönlitteratur åskådliggjorts. På detta sätt har också faktorer som påverkar lärarnas utformning av dessa arbetsmetoder belysts. I studien har en klass SVA-elever fått delge vilka arbetssätt de tycker är mest språkutvecklande via en enkätundersökning. Sammantaget kan man utröna att resultatet av dessa undersökningar i stort sett pekar på samma uppfattning om språkutveckling som forskning och teorier indikerar. Resultatet av studien visar att problematiken med att genomföra lektioner som är språkutvecklande via skönlitteratur handlar mer om den organisatoriska strukturen och den politiska styrningen än lärarnas kunskap om språkutveckling och utförande av sina arbetsuppgifter.

Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.

This work aims at methods, which are suitable for mixed-signal integrated circuit verification. The emphasis is on the Assertion-based verification. In practice there are two languages, which can be used for this method - PSL and SystemVerilog. These languages are compared between each other and individually tested to find their capabilities, functional limits and restrictions. One of them will be integrated into verification flow of SCG Czech Design Center s. r. o. company to develop ABV methodology in analog and mixed-signal domain.

Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk på gymnasiet är betydligt mindre än vad den är i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers uppfattningar av sin skönlitteraturundervisning och vilka förtjänster de ser med den, samt jämföra detta med SVE-elevers resonemang. Metoden som används är fokusgrupper. Materialet har samlats in genom två fokusgruppssamtal, ett med SVA-elever och ett med SVE-elever. Resultatet visar på stora likheter i de två elevgruppernas erfarenheter av sin skönlitteraturundervisning. Båda elevgrupper hade i huvudsak positiva upplevelser. Däremot syns skillnader angående uppfattningarna om skönlitteraturens förtjänster – SVA-eleverna lyfter främst språklig och personlig utveckling, medan SVE-eleverna lyfter fler aspekter. Slutsatsen är att de arbetssätt SVA- och SVE-eleverna erfarit är övervägande lika varandra och att de fungerat väl i båda elevgrupper.  Med utgångspunkt i min studie är det svårt att se någon nackdel med att utforma litteraturundervisningen på samma sätt för både SVA- och SVE-elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt svenska som andraspråkselever har till ämnet svenska som andraspråk och vilka faktorer som påverkar attityderna. Studien undersöker även om attityden påverkar studiemotivationen till ämnet. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det finns varierande attityder till ämnet svenska som andraspråk. Resultatet visar även att det råder en negativ attityd till ämnet bland omgivningen men detta verkar inte ha samma inverkan på alla elever. Vad gäller studiemotivationen tyder resultatet på att denna inte låter sig påverkas av de negativa attityder som vissa elever har. Slutsatsen som dras är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt till ämnet svenska som andraspråk. Elevernas egna attityder har dock inte alltid en direkt inverkan på studiemotivationen. Studien har även kommit fram till att samhällets attityder bidrar till de negativa attityderna men de elever som har en förståelse för ämnets syfte verkar inte påverkas.

Studien undersöker i vilken utsträckning som lärarna anpassar No-undervisningen för svenska som andraspråkselever. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärning är väldigt individuellt och kan påverkas av många olika faktorer i No-undervisningen. De två frågeställningar som studien syftar till är lärares anpassningar för SVA-elever (svenska som andraspråkselever) i No-undervisningen och vilka metoder som lärarna använder sig av i No-undervisningen för SVA-eleverna. Studien är kvalitativ med utgångspunkt från hermeneutisk teori. Den omfattar även semistrukturerade intervjuer som gjorts med behöriga No-lärare i årskurs 4-6 och där tolkningar gjorts utifrån respondenternas svar för att använda de mest bärande delarna i intervjuerna för studiens resultat. För att besvara frågeställningarna användes fyra frågor samt följdfrågor till dessa. Resultatet visar att samtliga lärare gör vissa individuella anpassningar för alla elever i klassrummet i No-undervisningen. Det finns vissa undantag där lärarna gör fler anpassningar för svenska som andraspråkselever än för de elever som har svenska som modersmål. För att underlätta för SVA-eleverna i deras utveckling i begreppsförståelse i No-ämnena används metoder som “cirkelmodellen”. Cirkelmodellen är en strategi som går att använda för att utveckla elevernas lärande. Det framgick även i studien att använda bildstöd var ett viktigt komplement för alla lärarna i anpassningar för SVA-eleverna i No-undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt.Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien. En pedagog från varje klass intervjuades. Resultatet visar att det finns både numeriska och signifikanta skillnader mellan förståelsen för de begrepp som fanns med, när jag jämför svenska barn med barn till invandrade föräldrar. När det gäller flickor och pojkar är skillnaden också markant. Svåra begrepp fanns i alla områden, men främst i områdena tid/lägesord och taluppfattning.Genom intervjuerna har jag till min stora glädje förstått att begreppsförståelsen får en allt större plats i undervisningen idag, än vad som visat sig i mina tidigare undersökningar. Nyckelord: Begreppsförståelse, matematik, svenska som andra språk (SvA)

SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk

De senaste sju åren har vi haft extra stor invandring av människor från andra länder. Det har satt mer press på skolor och lärare för att hantera undervisning för flerspråkiga elever, både vuxna, ungdomar och barn. Skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning och även hjälp av studiehandledare under ordinarie undervisning om behov finns. Hur upplever eleverna, som har ett annat förstaspråk, det i skolan? Får de användning av sitt förstaspråk i skolan och vad säger lärare och klasskamrater? Jag valde att titta på det hela bl a genom en sociokulturell teori som utgår från hur man avhandlar lärande av modersmål och svenska språket och utifrån ett transspråkande sätt som, enkelt uttryckt, innebär att elever lär sig bättre när de använder alla sina språkresurser. För att få fram relevanta svar valde jag att göra enkätundersökningar och intervjuer för att ta reda på hur elever och lärare upplever användningen av förstaspråket för flerspråkiga elever. Det visar sig att flertalet elever skulle vilja använda modersmålet mer för att förstå och få en helhet av undervisningen, kunskaper, samtidigt som de känner att de behöver prata sitt modersmål för att kunna använda hela sitt ordförråd. De flesta lärare tillåter inte någon större användning av modersmålet i undervisningen och inkluderar heller inte elevernas förstaspråk på något sätt. Som ett extra resultat visar det sig också att flertalet lärare som undervisar i Svenska som andraspråk inte har någon SVA-utbildning.