I dagsläget är den hållbara utvecklingen hetare än någonsin. Det rör sig inte om en ekologisk trend utan ett faktum, vi måste ta ansvar för våra handlingar. Projektet resulterar i ett formförslag på en golvarmatur i plast som möter Svanenmärkningens kriterier.

<p>I dagsläget är den hållbara utvecklingen hetare än någonsin. Det rör sig inte om en ekologisk trend utan ett faktum, vi måste ta ansvar för våra handlingar. Projektet resulterar i ett formförslag på en golvarmatur i plast som möter Svanenmärkningens kriterier.</p>

1983 tillkom de s.k. SVAN-proven i ämnet svenska som andraspråk för grundskolan. Syftet med proven var att kunna bedöma tvåspråkiga elevers färdighet i svenska och ge underlag för rättvis resursfördelning. Dessa prov används fortfarande av vissa pedagoger i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Eftersom proven nu är över 30 år gamla och har ett annat fokus än vad dagens kommunikativa språkundervisning syftar till kan man därför fråga sig om de är användbara samt vilka eventuella konsekvenser det kan få om provresultaten används som underlag för beslut. För att få svar på frågan om provet är användbart för bedömning har 30 elever med svenska som modersmål genomfört det skriftliga SVAN-provet för grundskolans årskurs 9. Dessutom har enkäter skickats ut till 100 lärare i svenska som andraspråk för att ta reda på i vilket syfte proven fortfarande används. Eftersom analysen visar att nio elever med svenska som modersmål inte klarar provet kan man fråga sig om det är användbart. Resultatet visar att man som testanvändare måste analysera resultaten noggrant och inte endast räkna felsvaren, för att få en så säker bedömning som möjligt. Det är inte själva innehållet i provet som valideras, utan tolkningen av innebörden av testresultatet som är avgörande om ett prov är giltigt eller ogiltigt. Eftersom SVAN-provet fortfarande används är det viktigt att man som pedagog ser till att syftet med provet överensstämmer med dess konstruktion och användning.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

Covid-19 brought various challenges that the world that was not fully prepared to face since 2019. The pandemic came with both health and economic repercussions, and various organizations had to adapt their Organization Design to confront these new challenges posed by this Black Swan event. Since the pandemic is still recent, most of the research related to Organization Design and Covid-19 has focused on the changes during the pandemic. What has been missing in the research is a perspective on the evolution of Organization Design over time. Two research questions were addressed. The first question explored how individuals from different positions perceived changes in Organization Design during the pandemic using Jay Galbraith's Star Model. The findings revealed variations in perceptions across positions, particularly regarding hiring growth, structure, communication, rewards, and the hiring process. The second research question uses a combination of Path Dependence Theory and Jay Galbraith's Star Model to compare the short-term and long-term effects of contingencies on Organization Design within a Medical Manufacturing Company. Some changes, like temporary Covid-19 protocols and rewards, were phased out, while others, including remote work, digital transformation, hybrid work models, and certain structural changes, became permanent. The thesis contributes to the understanding of how Black Swan events impact Organization Design in the Medical Manufacturing Industry, providing practical recommendations for decision-making during crises and emphasizing the significance of organizational resilience and change management. The study's theoretical contributions include exploring path dependence in crisis-induced transformations, highlighting the dynamic nature of organizational responses, and suggesting future research avenues. Overall, this research enhances knowledge of Organization Design dynamics and offers guidance for organizations in crisis response and resilience-building. / Covid-19 förde med sig olika utmaningar och konsevenser såväl ekonomiskt som hälsomässigt. Pandemin kan ses som ett exempel på en svart svan-händelse, dvs. en osannolik händelse med omfattande konsekvenser. Organisationer var tvungna att anpassa sig för att möta utmaningarna som denna svarta svan-händelse medförde, i synnerhet när det gäller organisationsdesign. Eftersom pandemin fortfarande ligger relativt nära i tiden, har en stor del av forskningen kring organisationsdesign och Covid-19 fokuserat på förändringarna under pandemin. Det som har saknats i forskningen är ett perspektiv på utvecklingen av organisationsdesign över tid. Denna uppsats bidrar till att fylla detta kunskapsgap genom en fallstudie av ett medicinskt tillverkningsföretag. Två forskningsfrågor behandlas, den första frågan fokuserar på hur individer på olika positioner i företaget uppfattade förändringar i organisationsdesign under pandemin. Med utgångspunkt i Jay Galbraiths Star Model visar uppsatsen att uppfattningar om förändringar skiljer sig åt mellan olika positioner, särskilt med avseende på personaltillväxt, struktur, kommunikation, belöningar och rekryteringsprocesser. Den andra forskningsfrågan behandlar hur organisationsdesignen utvecklats i ett stigberoende perspektiv.Vissa förändringar, som rutiner för hantering av Covid-19 och specifika belöningsmodeller, fasades ut, medan andra, som distansarbete, digitalisering, hybridarbetsmodeller och vissa strukturella förändringar, förblev permanenta. Uppsatsen bidrar till en ny förståelse för hur en svarta svan-händelse kan påverka organisationsdesign inom ett företag och ger rekommendationer för beslutsfattande under kriser samt betonar betydelsen av organisationsresiliens och förändringshantering. Studiens teoretiska bidrag ligger i kombinationen av stigberoendeteori och omvandling under en extern kris av svart svan-typ.