Syfte: Tidigare forskning visar på en positiv abnormal avkastning på företagets aktiekurs vid återköp av aktier. Få studier har vidare undersökt om denna avkastning skiljer sig beroende på frekvensen av återköp. Området kring återköp av aktier är relativt outforskat i Sverige och sedan återköp blev tillåtet år 2000 har det varit en finanskris. Denna studie syftar därmed till att fylla ut forskningsgapet i Sverige med att studera återköp och dess påverkan på avkastningen på den svenska aktiemarknaden, med hänsyn till återköpsfrekvens. Studien är avgränsad till lågkonjunkturen mellan åren 2010-2014 för att se eventuell skillnad från tiden före finanskrisen. Metod: För att besvara studiens syfte har en eventstudie genomförts. Aktiekursdata för de företag som genomfört återköpsprogram under de studerade åren har samlats in från Nasdaq OMX Stockholm. Av dessa aktiekursdata har kumulativ abnormal avkastning beräknats för att jämföras mellan grupper och andra studier samt genomföra t-test och envägs-ANOVA. Studiens data består av 68 återköpsprogram fördelat på 41 företag som har delats in i frekvensbaserade grupper på ”1”, ”2-3” och ”4-5” stycken återköpsprogram. Resultat & slutsats: Studiens resultat stödjer den tidigare forskningen om att återköp ger en positiv abnormal avkastning. Resultatet stödjer även signaleringsteorin om att återköp signalerar undervärdering vilket leder till att investerare pressar upp aktiepriset. Resultatet visar däremot inget stöd till de studier som har visat på att återköpsfrekvensen ska ha betydelse för avkastningen eller att avkastningen skulle ha varit högre under lågkonjunktur. På grund av få och motsägande forskning kring detta behövs det mer forskning som kan förtydliga frekvensen och lågkonjunkturens påverkan på avkastningen. Examensarbetets bidrag: Det är intressant ur företagsekonomisk synpunkt att se vilken effekt återköp får på aktiepriset när företag funderar på att utnyttja bemyndigande om återköpsprogram. Denna studie visar att företag i Sverige kan förvänta sig en positiv abnormal avkastning vid annonsering av ett återköpsprogram, i likhet med andra miljöer. Studien visar även att frekvensens och lågkonjunkturens betydelse fortfarande är oviss. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien endast har undersökt den kortsiktiga avkastningen vid återköp av aktier vore mer forskning kring den långsiktiga avkastningen intressant. Studien har inte heller studerat egenskaper hos företagen som gör återköp. Eventuella skillnader mellan företag som gör enstaka respektive frekventa återköp vore intressant att se. / Aim: Previous research has indicated that share repurchases result in a positive abnormal return on company's share price but only a few studies have examined further if return on share price differs depending on frequency of share repurchases. In Sweden share repurchases are quite unresearched field of study and after share repurchases became legal in 2000 there has been a financial crisis. This study aims to fulfil the research gap in Sweden and examine share repurchases' effect to return on share prices depending on frequency of share repurchase on Swedish stock market. Time period of the study has narrowed down to recession between years 2010-2014 to see eventual difference from time before recession. Method: To fulfil the aim of the study event study methodology has been used. The share data for companies that have repurchased shares in chosen time period has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Based on share data cumulative abnormal returns for every share repurchase group have been calculated to compare groups and different time periods. Cumulative abnormal returns are even used to accomplish t-test and one-way ANOVA. Data of the study consist of 68 share repurchase programs that were announced by 41 companies. Those 68 repurchase programs were distributed to three frequency based groups that were ”1”, ”2-3” and ”4-5” share repurchase programs. Result & Conclusions: Results of the study are consistent with the previous research about share repurchases resulting in a positive abnormal return. The results are also consistent with the previous research about repurchases signaling an undervalued stock which leads to an increase in interests from the investors. On the contrary this study is not consistent with the previous research about repurchase frequency and recession's impact to return. Because there are only a few studies about repurchasing frequency and recession's impact to return and the results of studies are contradictory, more research needs to be done. Contribution of the thesis: It is interesting to see which kind of effect share repurchases result in share price when company is utilizing authorization of share repurchase program. This study indicates that a company in Sweden can predict a positive abnormal return by announcing about repurchase program. The study indicates even that repurchase frequency and recession's impact to return are still uncertain. Suggestions for future research: As this study has only examined share repurchases' short-term effect to return on share price, it would be interesting to research long-term effect to return on share price. Also characteristics of companies that repurchase shares and eventual differences between companies that repurchase shares frequent and infrequent would be interesting to see.

According to the efficient market hypothesis, a leading financial theory, all information available is accounted for in the valuation of a company. However, this has been shown to not always be the case, especially when publicly noted companies are distributing dividends. When a dividend is distributed the drop in stock price is often lower than the size of the dividend, giving an unfair profit to the shareholders indicating an anomaly. This anomaly, which has had its existence proven in multiple countries, has been named the ex-day phenomenon. The purpose of this study is to investigate how the ex-day phenomenon differs in different sectors of the Swedish stock market. The approach of the study is of a quantitative form with dividend and stock price data collected from a total of 137 companies within 13 different sectors.The results from the t-test showed a significant ex-day phenomenon in ten of the 13 industries examined using a 5% significance level and in seven of the 13 industries using a 1% significance level. The industry with the largest ex-day phenomenon was financial services and the industry with the lowest ex-day phenomenon was consumer products and services. An internal comparison between industries was made using a non-parametric Kruskal-Wallis test. The test showed an adjusted statistical significance on a 5% significance level between the industry consumer products and services and the three industries financial services, medical equipment and services as well as industrial goods and services. / En välkänd hypotes inom finansiell teori är den effektiva marknadshypotesen. Enligt den effektiva marknadshypotesen ska aktiemarknaden effektivt kunna värdera ett bolag utifrån den information som finns tillgänglig om bolaget. Flertalet studier har dock motbevisat den effektiva marknadshypotesen när de studerat aktieprisets utveckling i samband med att börsnoterade företag ger utdelning till sina aktieägare. Studierna har påvisat att prisfallet på aktien på utdelningsdagen är mindre än utdelningen, vilket gett upphov till begreppet ex-dagseffekten. Syftet med denna studie är att utreda hur ex-dagseffekten skiljer sig åt mellan olika sektorer på den svenska aktiemarknaden. Arbetet använder en kvantitativ ansats där finansiella data hämtats från totalt 137 företag inom 13 olika sektorer. Resultatet från t-testet som utförts visar en statistisk signifikant ex-dagseffekt inom tio av de 13 branscher vid 5% signifikansnivå och sju av 13 branscher vid 1% signifikansnivå. Branschen med störst ex-dagseffekt var finansiella tjänster och branschen med lägst ex-dagseffekt var konsumentprodukter och tjänster. En jämförelse av ex-dagseffekten mellan olika sektorer genomfördes även genom ett Kruskal-Wallis test. Resultaten från dessa test visade en justerad statistisk signifikans vid signifikansnivån 5% mellan branschen konsumentprodukter och tjänster och de tre branscherna finansiella tjänster, medicinsk utrustning och tjänster samt industriella varor och tjänster.

In the realm of asset pricing models, the Fama-French five-factor model has become a foundational framework for explaining the variation of excess stock returns. However, as financial markets continue to evolve, there arises a need to explore potential extensions to capture additional sources of risk and return. One such extension involves incorporating the difference between the actual and expected interest rates as an additional factor. This report delves into the empirical testing of this extended model and assesses its implications for explaining the variation of excess returns on the Swedish stock market. The rationale behind introducing such a factor is rooted in its potential to capture variations in excess returns attributed to unexpected changes in interest rates. To evaluate its efficacy, a comprehensive analysis was undertaken, focusing on three key aspects: the statistical significance of the factor, its impact on model fit, and its role in explaining variations in excess returns. Upon conducting time-series regressions across three sets of nine portfolios, it was found that while the factor exhibited notable coefficients with substantial influence on explaining excess returns, it failed to achieve statistical significance. This outcome prompts a crucial question: can an extension with a factor of high explanatory power but low significance truly enhances our understanding of stock returns? The findings suggest that despite its influence, other factors present in the model might already absorb the explanatory potential attributed to the new factor. Further examination of the extended model's performance provides insights into the overall model fit. The GRS statistic indicates that the extended model offers a superior fit compared to the original five-factor model. However, the adjusted R2 values suggest that this enhanced fit is not translated into a meaningful improvement in the model's ability to explain variations in returns. This prompts a nuanced consideration of whether the complexity introduced by the additional factor aligns with its incremental ability to explain variation in returns. / Inom asset pricing models har Fama-French five-factor model blivit ett av de mest grundläggande ramverken för att beskriva variationen i överavkastning. Eftersom finansmarknaderna fortsätter att kontinuerligt utvecklas finns det ett behov av att undersöka potentiella utvidgningar av modellen för att hitta ytterligare källor till risk och avkastning. Ett exempel av en sådan utveckling är att skillnaden mellan faktiska och förväntade räntor läggs till som en ytterligare faktor. I detta arbete utförs empiriska tester för att kunna bedöma om en utvidgad modell kan användas för att kunna beskriva variationen i överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Motivation bakom att införa en sådan faktor är dess potentiella kraft i att beskriva variation i överavkastning hänförligt till oförväntade förändringar av räntor. För att utvärdera dess effektivitet utfördes en omfattande analys som fokuserade på tre nyckelaspekter: faktorns statistiska signifikans, dess påverkan på model fit och dess roll för att förklara variation i överavkastning. Efter att ha utfört tidsserieregressioner över tre uppsättningar av nio portföljer, visade det sig att medan faktorn uppvisade anmärkningsvärda koefficienter med betydande inflytande på att förklara variationen i avkastning, var den emellertid ej statistiskt signifikant. Detta utfall ger upphov till en viktig fråga: kan en utvidgad modell med en faktor med stor förmåga att förklara, men med låg signifikans, förbättra vår förståelse av variation i överkastning? Resultaten antyder att trots den nya faktorns förklarande förmåga, har den förklarande förmåga som tillskrivits den nya faktorn redan absorberats av tidigare faktorer i modellen. Vidare undersökning av den utvidgade modellens prestanda ger insikter i hur modellen är anpassad till observationer. GRS-statistiken visar att den utvidgade modellen är bättre anpassad än den ursprungliga modellen. Dock visar adjusted R2 värdena att detta inte översätts till en meningsfull förmåga att beskriva variationen i överavkastning. Detta ger upphov till en diskussion om huruvida den ökade komplexitet som införs är i linje med dess inkrementella värde i att förklara variation i överavkastning.

Syfte: Syftet är att testa Fama och Frenchs femfaktormodell på den svenska aktiemarknaden. Detta genom att undersöka huruvida modellen kan statistiskt förklara portföljers genomsnittliga avkastning samt ifall specifika faktorer har statistisk signifikans. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden mellan 2015-01-01 och 2019-12-31 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Fama och Frenchs femfaktormodell förkastas som helhet men det påvisas däremot att HML är statistisk signifikant inom sex av sex storlekssorterade portföljer, följt av SMB med fyra av sex. Fama och Frenchs femfaktormodellen har svårigheter att förklara avkastningen för mindre företag sorterade utifrån lönsamhet och book-to-market tal. Forskningsimplikationer: Undersöker ett forskningsämne som eftersträvar studier och tester på ett flertal varierande marknader för att förklara aktiers avkastningsmönster. Orginalitet och värde: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Därtill bidrar studien till ett undersökningsområde för små öppna ekonomier som den svenska marknaden grundas i. / Purpose: The purpose is to test Fama and French's five-factor model in the Swedish stock market. This is done by examining whether the model can explain portfolios' average return and whether specific factors have statistical significance. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between 2015-01-01 and 2019-12-31 through a regression analysis. Findings: Fama and French's five-factor model is rejected as a whole, but it is shown that HML is statistically significant in every size-sorted portfolio, followed by SMB with statistical significance in four out of six portfolios. Fama and French's five-factor model have difficulty explaining the returns for smaller companies sorted on profitability and book-to-market ratio. Research implications: Investigates a research topic that strives for an increased number of studies and tests in different markets to explain stock return patterns. Originality and value: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. In addition, the study contributes to a study area for small open economies in which the Swedish market is based.

Bakgrund: Aktiemarknaden är viktig för att företag ska kunna samla kapital och möjligheten för investerare att få avkastning. Utländskt ägande är betydande, vilket ökar likviditeten men samtidigt sårbarheten. Valutakurser påverkar aktiemarknaden, särskilt för exportföretag. En svag krona gör svenska investeringar mer attraktiva och gynnar exporten. Sambandet mellan valutakurser, aktiemarknaden och utländskt ägande är viktigt för investerare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka det dynamiska sambandet mellan valutakurser, utländskt ägande och den svenska aktiemarknaden. Dessutom avser den att beskriva om det går att förutse marknadsrörelser med hjälp av valutakurserna. Metod: Studien använder sig av kvantitativ metod och använder sig av Pearson korrelationsanalys samt multipel regression. Teori: Studien utgår från effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.  Slutsatser: Det visade sig att 4 av 5 valutor har en signifikant korrelation till OMXSPI, där den norska kronan är den enda som saknar samband. Korrelationen är dock för svag för att kunna säga att den kan hjälpa till att förutsäga rörelser i aktiekursen. Samtliga valutor har ingen korrelation med det utländska ägandet. Därför går det inte heller att med hjälp av valutorna förutsäga förändringar i det utländska ägandet på marknaden. / Background:The stock market is important for companies to raise capital and an opportunity for investors to get returns. Foreign ownership is significant, which increases liquidity but at the same time volatility. Exchange rates affect the stock market, especially for export companies. A weak krona makes Swedish investments more attractive and favors exports. The relationship between exchange rates, the stock market and foreign ownership is important to investors. Purpose: The purpose of the study is to investigate the dynamic relationship between exchange rates, foreign ownership and the Swedish stock market. In addition, it intends to see if it is possible to predict market movements using the exchange rates. Methodology: In this study a quantitative method is used in the form of Pearson's correlation analysis and multiple regression analysis.  Theory: The study is based on the efficient market hypothesis and behavioral finance. Conclusions: It turned out that 4 out of 5 currencies have a significant correlation to OMXSPI, with the Norwegian krone being the only one without correlation. However, the correlation is too weak to say that it can help predict movements in the share price. All currencies have no correlation with foreign ownership. Therefore, it is also not possible to use the currencies to predict changes in foreign ownership in the market.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och utvärdera Carharts fyrfaktormodells och Fama- Frenchs trefaktormodells prestanda vid portföljavkastning på den svenska aktiemarknaden, under perioden 2011–2020. Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Fama och Frenchs trefaktormodell samt Carharts fyrfaktormodell. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden under perioden 2011–2020 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Carharts fyrfaktormodell har en högre justerad förklaringsgrad än trefaktormodellen, vilket drivs av modellens förmåga att förklara avkastning på portföljer sorterade efter storlek och momentum. Originalitet: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Vidare bidrar studien till ett forskningsområde för små öppna ekonomier, där den svenska aktiemarknaden ingår. / Purpose: The purpose of the study is to analyze and evaluate Carhart's four-factor model’s and Fama-French's three-factor model's performance in portfolio returns on the Swedish stock market, during the period 2011–2020. Theory: This study is based on the effective market hypothesis, Fama and French's three- factor model and Carhart's four-factor model. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between the period 2011-2020 through a regression analysis. Findings: Carhart's four-factor model has a higher adjusted degree of explanation than the three-factor model, which is driven by the model's ability to explain returns on portfolios sorted by size and momentum. Originality: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. Furthermore, the study contributes to a research area for small open economies, where the Swedish stock market is included.