By successful implementation of EDI both individual and company gains can be achieved, based on a sense of satisfaction, belonging, and additional thinking perspectives. That result in increased likelihood and conditions for innovativeness and competitiveness. EDI is perceived as necessary for companies to become and remain attractive and competitive. At the same time it is based on voluntary commitments which might affect resource dedication. The focus of the study is the perception and management of EDI based on empirical and theoretical grounds, i.e., contrasting theory and practice of EDI. It was performed as a qualitative case study with an inductive approach, by purposefully sampled respondents within HR management, to enable understanding and knowledge about the notion of EDI in the Swedish industry. Notable observations and valuable additions for future research are an absence of practical possibilities to demonstrate result-wise advantages of implementing a wider range of diversity dimensions, complexity in measuring multiple diversity imensions without violating personal integrity, lack of or active negation of general framework models, unclear responsibility distribution, lack of dedicated resources, homogenous approach without uniqueness towards EDI incentives, and reward issues. The result indicates that the focus is on equal conditions for everyone, e.g., by conscious knowledge-based recruitment, to a greater extent than fulfillment of diversity, e.g., nonnuanced gender focus, and inclusion, e.g., changes in policies and job descriptions. This study contributes to and extends existing EDI literature and emphasizes codification of knowledge to increase the transferability of EDI-related perceptions and incentives between and within individual Swedish industrial companies.

For business organizations the concept of risk has always been important. Lately, this importance has been enhanced due to a number of corporate and societal circumstances. New and previously unconsidered risks are gaining increased significance in the overall risk management of many companies. This doctoral thesis takes a wide approach and examines factors relating to the evolving area of operational risk management. It focuses on risks that concern firms’ operations rather than merely financial risk exposures. The thesis consists of four empirical studies that address diverse but interrelated aspects of operational risk in Swedish industry settings. Building on four sets of independent data collections, they apply both quantitative and qualitative methods. The thesis reports results of operational risk management regarding organizational aspects, perceived challenges, the regulative environment, current societal and business trends, and various stakeholders. Issues like trust, risk perception, risk communication, corporate value, reputation, and brand value are also discussed. On the whole, the empirical findings indicate that a new risk paradigm has emerged. As society has boosted the management of various risks as a corporate responsibility, the costs of failing to manage such risks have increased substantially. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009 Sammanfattning jämte 4 uppsatser

The relationship between performance for the Swedish industry and changesin prices and volatility of commodities has been examined using multiple linearregression. The study focuses on how commodity price fluctuations correlate withgross profit growth, measuring company performance. Gross profit as a performancemeasure is contrary to most previous studies that use stock performance as thedependent variable. This study has found two commodities whose prices have asignificant relationship with changes in gross profit for the Swedish industry sector,Brent oil, and platinum. The correlation with Brent oil is the most reliable one.Surprisingly, Brent oil has a positive relationship with gross profit, even thougha higher oil price is causing more expensive logistics and manufacturing operations,increasing costs of sold goods. This indicates a possible correlation between oil priceand demand for manufactured products; industrial companies can either increaseprices or produce at a high capacity. Regarding the volatility of commodities, nosignificant correlation with gross profits has been found. / Med multipel linjär regression undersöks relationen mellan prestation hos svenska industriföretag och förändringar i priser och volatilitet hos råvaror. Studien fokuserar på hur prisfluktuationer för råvaror korrelerar med bruttovinst, vilket väljs som prestationsmått. Det skiljer sig från majoriteten av tidigare studier där avkastning på aktier har varit den beroende variabeln. Denna studien har hittat stöd för att priset på två råvaror har en signifikant korrelation med förändringar i bruttovinst för den svenska industrin. Nämligen Brent olja och platinum, varav Brent olja har en betydligt pålitligare korrelation.  Brent olja har ett positivt förhållande med bruttovinst, vilket är förvånande då dyrare olja innebär ökade kostnader kopplade till logistik och tillverkning. Något som ökar kostnaden för sålda varor. Detta indikerar att ett ökad pris på olja borde korrelera med en hög efterfrågan på tillverkade produkter, så att industriföretagen kan öka sina priser och/eller tillverka fler varor när oljan ökar i pris. Vad gäller volatilitet på råvaror har det inte hittats någon significant korrelation med bruttovinst.

Quality work has become important in recent decades for longterm profitability. ISO 3834 is a framework for achieving an effective quality system in welding. The advantage of using ISO 3834 is the ability to guarantee quality. Understanding Why quality assurance is important for companies, especially in welding, is crucial. Welding is central to industries, and flaws in welding can lead to serious consequences. Implementing the quality standard ISO 3834 minimizes risks by providing clear guidelines and processes for quality assurance. The purpose was to investigate how the cornerstone model can be used when a company implements the standard system ISO 3834 in a Swedish industry. To implement a standard system, the organization needs to evaluate its current position and use it as a starting point forimprovement. Through semi-structured interviews and observations at the case company, and with the help of a content analysis, results were complied. The interviews formed the basis of the data collection but with observation supplemented the interview responses with additional information. The case company shows varying levels of how well the activities are met; some activities are well met, while other very little In conclusion, the cornerstone model can be used as a basis when a company implements ISO 3834, as it provides a good overview of all prats of the process. Some guidelines and processes need to be created by the case company to implement ISO 3834, some of which are that management becomes more involved in quality work, maintenance planes for welding equipment, and proper storage of material. / Kvalitetsarbete har blivit viktigt de senaste decennierna för att bli lönsam långsiktigt. ISO 3834 är ett ramverk för att uppnå ett effektivt kvalitetssystem inom svetsning. Fördelen med att använda sig av ISO 3834 handlar om att kunna garantera kvalitet. Det är viktigt att förstå varför kvalitetssäkring är viktigt för företag, speciellt inom svetsning. Svetsning är en central på industrier och brister i svetsningen kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att implementera kvalitetsstandarden ISO 3834 minimeras risker genom att företaget får tydliga riktlinjer och processer för kvalitetssäkring. Syftet var undersöka hur hörnstensmodellen kan användas som modell när ett företag ska implementera standardsystemet ISO 3834 på en svensk industri. För att implementera ett standardsystem behöver organisationen utvärdera sin nuvarande position och utgå därifrån för att göra förbättringar. Genom semistrukturerade intervjuer och observationer på fallföretaget och med hjälp av en innehållsanalys kan ett resultat sammanställas. Intervjuerna låg som grund till datainsamling men genom att göra observationer kunde intervjusvaren kompletteras med ytterligare information. Fallföretaget visar olika nivå på hur väl aktiviteterna uppfylls, vissa aktiviteter uppfylls väl medan andra väldigt lite. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att hörnstensmodellen kan användas som en grund när ett företag ska implementera ISO 3834. Då den ger en bra överblick på alla delar i processen… Det behövs skapas en del riktlinjer och processer från fallföretagets sida för att kunna implementera ISO 3834, några av dessa är; att ledningen blir mer involverad i kvalitetsarbete, underhållsplaner på svetsutrustning och lagra material på ett korrekt sätt.

The European Union Emission Trading System (EU ETS) is the cornerstone of the EU's transition to climate neutrality by 2050. Significant carbon price increases and ambitious changes to the ETS make phase four (2021-2030) uncharted territory. This thesis exploratively investigates how the EU Emission Trading System (ETS) currently affects Swedish firms’ competitive position within the European Union and how these firms respond to the carbon price. This is done through a qualitative approach with a thematic analysis of findings from interviews with nine Swedish firms within the sectors: Combined Power and Heat generation (CHP), Electricity production, Mining & Refining, and Smelting of iron and steel and of ferroalloys. Our findings show unanimous support for the Emission Trading System as an instrument to reduce carbon emissions, yet significant differences in each firm's response to the carbon price. Uncertainty related to future price development is found to cause difficulties in pricing among firms within the CHP sector. In contrast, firms with free allocation of EU Allowances have limited financial impact. Across the board, the ETS drives clean technology innovation by making fossil technology less appealing. Nonetheless, two instances of competitive losses stemming from system design were recognised: 1) Swedish CHP producers bear emission costs that other European producers do not, as a result of Sweden’s opt-in of the CHP sector, potentially causing carbon leakage within the EU; 2) The maintained division between the manufacturing of iron pellets (NACE 07.10) and sinter (NACE 24.10) keeps benchmarks for sinter high, resulting in less incentive for abatement efforts within EU. This thesis adds to the existing literature by identifying skewness in the harmonisation of the EU ETS and investigating signals to which the firms respond. / Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är hörnstenen i EU:s övergång till klimatneutralitet till 2050. Betydande koldioxidprishöjningar och ambitiösa förändringar av ETS innebär att fas fyra (2021-2030) är outforskat territorium. Denna avhandling undersöker explorativt hur EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för närvarande påverkar svenska företags konkurrensposition inom EU och hur dessa företag reagerar på koldioxidpriset. Detta görs genom ett kvalitativt angreppssätt med en tematisk analys av resultat från intervjuer med nio svenska företag inom sektorerna: Kraft och Värmeproduktion (CHP), Elproduktion, Gruvindustrin, samt Smältning av järn och stål samt ferrolegeringar. Våra resultat visar enhälligt stöd för systemet för handel med utsläppsrätter som ett instrument för att minska koldioxidutsläppen, men ändå betydande skillnader i varje företags svar på koldioxidpriset. Osäkerhet relaterad till framtida prisutveckling visar sig orsaka svårigheter i prissättningen bland företag inom kraftvärmesektorn. Medan företag med gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter har begränsad ekonomisk inverkan. Överlag driver ETS ren teknologiinnovation genom att göra fossil teknik mindre tilltalande. Icke desto mindre erkändes två fall av konkurrensförluster till följd av systemdesign: 1) Svenska kraftvärmeproducenter bär utsläppskostnader som andra europeiska producenter inte, som ett resultat av Sveriges val av kraftvärme-sektorn, vilket potentiellt orsakar koldioxidläckage inom EU; 2) Den bibehållna uppdelningen mellan tillverkning av järnpellets (NACE 07.10) och sinter (NACE 24.10) håller riktmärkena för sinter högt, vilket resulterar i mindre incitament för minskningsinsatser inom EU. Denna avhandling kompletterar den befintliga litteraturen genom att identifiera skevheter i harmoniseringen av EU ETS och vilka styrsignaler som företagen reagerar på.

Relaterat till utfasningen av fossila bränslen har energibäraren vätgas uppmärksammats mer och mer, mycket på grund av att grön vätgas inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Klimatnyttan är därmed stor och implementering av vätgas motiverad, men samtidigt kräver vätgasen en annan typ av hantering, framför allt gällande riskhantering enligt tidigare forskning. I och med detta kan andra perspektiv bli centrala och beslutsfattare kan komma att behöva analysera vilka riskavvägningar som kan bli förekommande. Det vill säga; byts riskkonsekvenserna från klimatpåverkan ut mot andra risker, som i sin tur drabbar samhällets medborgare?  Uppsatsen är utformad som en kvalitativ intervjustudie, där informanter från olika fält intervjuats gällande riskhanteringsprocessen kring vätgasimplementering i syfte att presentera en bred bild av riskhantering. Det framkommer genom intervjuerna att implementeringen av grön vätgas omges av såväl kunskaps som praktisk kompetensbrist, vilket i sig skapar en osäker riskhantering. Informanterna lyfter också att det föreligger sårbarheter och komplexitet kring implementeringen, eftersom riskhanteringsprocessen saknar ett helhetsgrepp. Detta exemplifieras bland annat genom att vätgasen ska införas i nya kontexter, vilket kan komma att kräva särskilda åtgärder. Trots dessa utmaningar uttrycker informanterna att de uppfattar att riskhanteringsprocesserna beaktas, men att osäkerheter kring tillståndsprocessen för att få uppföra en verksamhet som använder vätgas som energibärare ibland skapar frustration. Detta kan relateras till otydlighet kring vad som är en lämplig nivå av riskhantering samt avsaknad av nationella riktlinjer kring vätgashantering. De potentiella samhällsrisker som kan uppträda genom ökad implementering av vätgasanvändning kan delvis härledas till den kunskaps och kompetensbrist som uppstått i relation till marknadens efterfrågan. Förutom detta finns fysiska risker som exempelvis ökad risk för explosioner och brand, som också kan kopplas till ett mer samhällsnära sammanhang. Det framgår även att otydligheter kring nationella riktlinjer och lagstiftning specifikt gällande vätgashantering skapar osäkerheter kring vad som är en tillräckligt bearbetad riskhanteringsprocess.