No description available.

No description available.

Denna studie undersöker hur media porträtterar förskolor i Malmö under två olika tidsperioder. Vårt syfte var att undersöka vilka bilder av Malmös förskolor som producerats i dagspress och vad det säger om förskolan, hur det talas om förskolorna och vem som kommer till tals. För att uppnå vårt syfte tog vi hjälp av två frågeställningar där vi undersökte hur diskurserna om förskolan framställs samt hur de förhåller sig till varandra. Vår empiri består av tidningsartiklar från Sydsvenska Dagbladet där vi har utfört textanalyser både utifrån rubriker och innehållet i texterna. Vi har analyserat och stannat upp vid valda nyckelord för att tolka hur ordval och meningar bidrar till att framställa olika bilder av förskolan. I textanalysen har vi utgått från Faircloughs (2015) kritiska diskursanalys som anses användbar i forskning om samhällsdebatter då den utgår från en tredimensionell modell som förutom grammatiska ord även tar hänsyn till det sociala sammanhanget.Studiens resultat visar på att det sker diskursiva kamper i debatterna om förskolan. En central poäng som framkom är att även som samma ämnen diskuterats i artiklarna såg argumenten och hur man talade om förskolan olika ut. Beroende på vems röst som talade producerades olika bilder av förskolan. Det förekom skillnader i hur det debatterades mellan de olika tidsperioderna, däremot skilde sig inte ämnena åt i någon större utsträckning. De mest framträdande diskurser upplevdes vara krisdiskurser, där de olika rösterna var överens om att krisen i förskolan är ett faktum.

SammanfattningTitel: Sydsvenska elitfotbollsorganisationers arbete med marknadsföring i nutid.Nivå: Kandidatexamen Sport ManagementFörfattare: Mikael SvenssonHandledare: Tomas PetersonSyfte: Syftet är att undersöka och analysera vilka skillnader det finns mellan herr- och dam elitfotbollsorganisationer utifrån ett organisationsperspektiv, samt hur och i vilken utsträckning de arbetar med marknadsföringsmixen 7P för att bibehålla och förbättra sitt fotbollsvarumärkes marknadsposition. Teori: Teorin sam användes i studien är marknadsföringsmixens 7:P och ett komplement till den med de 4C:na för att se om föreningarna samlar in data för att använda marknadsföringsmixens 7:P optimalt.Metod: Min studie utgår från en deduktiv ansats med start i teorin. Den använder kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin från mina respondenter i de sex olika elitfotbollsorganisationerna. För att förstå elitfotbollsorganisationernas verklighet så användes ett hermeneutiskt angreppsätt.Resultat och analys: Resultatet visar att samtliga elitfotbollsorganisationer använder sig av marknadsföringsmixens 7:P och komplementet till teorin med 4C:na. Dock skiljer det mellan vilka resurser organisationerna har, vilket påverkar dem i den utsträckning de vill nå ut till sina målgrupper. Malmö FF och Malmö FF/Dam har tillgång till bäst resurser samt strukturerade planer för marknadsföringsstrategier.Slutsats och diskussion: studien är avgränsad till Allsvenska och Damallsvenska organisationer i södra Sverige, med tre herrlag och tre damlag, så det går inte att generalisera resultatet till hur alla Allsvenska och Damallsvenskaföreningar arbetar med marknadsföring av sitt varumärke. Det är individuellt vilka resurser organisationer har tillgång till, och hur de använder dem.Nyckelord: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer. / AbstractTitle: How elite football organizations work with marketing in south of Sweden.Level: Bachelor thesis for degree in Sport Management.Author: Mikael Svensson.Supervisor: Tomas Peterson.Purpose: The purpose is to investigate and analyze from an organizational perspective, how and what differences there are between men and women's elite football organizations and to what extent they work with the marketing mix 7P to maintain and improve the market position of their soccer brand.Theory: The theory used in this study is the marketing mix 7:P and as a complement to it, with the 4Cs to see if they collect data so they can use the marketing mix 7:P optimally.Method: My study is based on a deductive research with its start in the theory. The research was of a qualitative method with the help of semi-structured interviews to collect the empirics from my respondents of the six different elite football organizations. To understand the reality of elite football organizations, a hermeneutic approach was used.Result and analysis: The result shows that all organizations use the marketing mix 7:P and the complement to the theory with the 4Cs, but yet it differs what resources the organizations have that can influence them to the extent that they want to reach their target groups. However, Malmö FF and Malmö FF/Dam as an organization have access to the best resources and structured plans for marketing strategies.Conclusion and discussion: Although this study is limited to organizations in Allsvenskan and Damallsvenskan in southern Sweden, with three men's teams and three women's teams. It is not possible to generalize the result to how all Allsvenska and Damallsvenska organizations work with the marketing of their brand. It is individually what resources organizations have access to, and how they use it.Keywords: Marketing, marketing mix 7:P, organisation, soccer, womans soccer.

The aim of this study was to examine how the Danish people and Denmark are represented in the daily Swedish press. We wanted to examine how the Danish people were represented, the characteristics given to the Danes and the differences we see between the different genres. We used theories about discourse, representation, stereotype and national community, too see what underlying messages was hidden in the texts. We analysed 30 texts from three Swedish daily newspapers: Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Dagens Nyheter and Aftonbladet. The method we used was discourse analysis based on Faircloughs theories and methods.One of the most interesting results we found was that the Danish people often were represented as different kinds of stereotypes. We found the following stereotypes that we named: the drunken Danish, the racist, the laidback Danish and the criminal Danish. The drunk Danish stereotype is mostly seen in the text about sports when the journalists are writing about the Danish football supporters. In these texts the supporters are given properties like drunk and that they like to drink a lot of beer when they are watching football. The stereotype that we named the racist, we mostly see in the texts that were about politics and about the Dansk Folkeparti. The laidback Danish is particularly evident in texts that describe the Danish culture. The fourth stereotype, the criminal, we see in the texts about gang violence.Our study also showed that the Danish people and Denmark are represented through people that are not Danish. In many of the texts we could see that Swedish journalists interviewed other Swedish people about Denmark and the Danish people.

<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.

<p>The aim of this study was to examine how the Danish people and Denmark are represented in the daily Swedish press. We wanted to examine how the Danish people were represented, the characteristics given to the Danes and the differences we see between the different genres. We used theories about discourse, representation, stereotype and national community, too see what underlying messages was hidden in the texts. We analysed 30 texts from three Swedish daily newspapers: Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Dagens Nyheter and Aftonbladet. The method we used was discourse analysis based on Faircloughs theories and methods.One of the most interesting results we found was that the Danish people often were represented as different kinds of stereotypes. We found the following stereotypes that we named: the drunken Danish, the racist, the laidback Danish and the criminal Danish. The drunk Danish stereotype is mostly seen in the text about sports when the journalists are writing about the Danish football supporters. In these texts the supporters are given properties like drunk and that they like to drink a lot of beer when they are watching football. The stereotype that we named the racist, we mostly see in the texts that were about politics and about the Dansk Folkeparti. The laidback Danish is particularly evident in texts that describe the Danish culture. The fourth stereotype, the criminal, we see in the texts about gang violence.Our study also showed that the Danish people and Denmark are represented through people that are not Danish. In many of the texts we could see that Swedish journalists interviewed other Swedish people about Denmark and the Danish people.</p>

Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning. Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats. Studien preciserar området där pluralböjning förekom vid 1900-talets början och definierar fyra pluralparadigm som förekom inom detta, som vart och ett kan anses spegla olika historiska skeden i pluralformernas historiska utveckling. Kronologiskt är det möjligt att urskilja en geografisk tillbakagång tillsammans med morfologisk förenkling. Den morfologiska utvecklingen sammanfaller med de för studien aktuella teorierna och visar på att mer markerade ändelser har ersatts av mindre markerade. Dessa processer skedde dock långsamt, och var inte anledningen till att pluralböjningen slutligen försvann, vilket i stället tillskrivs riksspråklig påverkan.