Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering. I litteratur och forskning har vi sökt efter matematikens betydelse för barn på förskolan, både ur ett historiskt perspektiv och i senare forskning. Varför är det viktigt att pedagogerna blir medvetna om att grunden för matematik byggs upp redan på förskolan? Tidigare forskning visar, genom att lyssna aktivt på barn, har pedagoger möjlighet att lyfta barnen i deras lärande. Något som de intervjuade pedagogerna även framhåller, genom att beskriva situationer då de anser att ett lärande för barn kan ske. I studien har vi även undersökt om pedagogerna anser att det behövs kompetens att undervisa i matematik, och anser sig pedagogerna ha den kompetensen.

Matematik finns runt omkring oss men för att barnen ska bli medvetna om den behövs lyhörda och närvarande pedagoger som med sin kompetens synliggör matematiken, vilket tar oss in på studiens syfte. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna synliggör matematiken i den dagliga verksamheten på förskolan. Vårt forskningsproblem har sin grund i att internationella kunskapsmätningar har visat att svenska barn inte har lyckats få lika bra resultat som barn från flera andra länder. Med tanke på det så blev vi efter vår matematikkurs på förskollärarutbildningen på högskolan nyfikna på om pedagogerna reflekterar över hur de utför matematik i praktiken. Vi fick då ett intresse av att undersöka om pedagogernas tänkande om matematik stämmer överens med hur de synliggör den. För att undersöka forskningsområdet från olika perspektiv har vi utgått från tidigare forskning kring pedagogers förhållningssätt och kompetensutveckling inom sin yrkesroll men också om barns tänkande och språk inom matematik. För att samla in materialet har vi gjort en kvalitativ studie där vi har observerat hur pedagogerna arbetar med matematik på två förskolor från två olika kommuner. I studien deltog tre pedagoger från respektive förskola, så sammanlagt sex stycken pedagoger. Dessa pedagoger observerades och alla sex pedagoger besvarade dessutom intervjuenkäter med frågor som handlade dels om vad de har för utbildning och vad de har för syn på matematik i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat empirin utifrån den sociokulturella teorin och variationsteorin. Informanternas svar stämde överlag överens med det som observerades på förskolorna. Men studien visar att pedagogerna använder mer matematik än vad de är medvetna om. Studien har även lett till att vi har fått en djupare förståelse för att pedagogernas förhållningssätt och att deras yrkeskompetens har betydelse för när man lägger grunden för matematik i förskolan.

<p>Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:</p><p>-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:</p><p>-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?</p><p>Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.</p>

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.

<p>Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.</p>

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar: -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder: -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd? Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som “tyst”. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats utgörs av Michael Polanyi som grundade begreppet ”tacit knowledge”, filosofen Ludwig Wittgenstein samt Ikujiro Nonaka och Hirotaka Takeuchis SECI- modell. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är något som är inneboende hos människan. Det är en omedveten erfarenhet som finns hos människan, vilken är svår att uttrycka i ord, vilket tidigare forskning bekräftar. Den tysta kunskapen kan synliggöras och överföras genom samtal och intervjuer med de andra medarbetarna eller när de nyanställda behöver hjälp, detta genom så kallad “externalisering” som innebär att tyst kunskap omvandlas till explicit och “socialisering” som är en process då anställda lär genom andras erfarenheter. Synliggörande och överförande av den tysta kunskapen blir ännu lättare när relationen mellan medarbetarna på företaget bygger på tillit och vänlighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hurdet enskilda barnets olika behov synliggörs och tillgodoses i praktiken inom ramenför förskolans verksamhet, samt vilka strategier och metoder förskollärarna anseratt det finns i verksamheten för att se samt tillgodose barns olika behov. Studien är kvalitativdär åtta förskollärare intervjuades i syfte att få en djupare förståelse förderas perspektiv, samt hur de arbetar med att synliggöra och tillgodose deindividuella behov som finns i barngruppen. Resultatet visade att många av deintervjuade förskollärarna ansåg att det är svårt att hinna se alla barn varjedag. Vidare visade resultatet att de flesta av förskollärarna hade olikametoder och strategier.  Detta för attförsöka hinna synliggöra och tillgodose barns skilda behov i förskolansverksamhet. Slutsatser ifrån vår studie är att verksamma pedagoger i förskolanbehöver göra det bästa av situationen, se möjligheter, vara flexibla och hittafungerande metoder och strategier för att synliggöra och tillgodose barns skildabehov i det vardagliga arbetet.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning kartlägga vilka resurserlärare i ett utvalt län i södra Sverige arbetar utifrån för att synliggöra innehållet iteknikundervisningen i årskurs 4–6, och hur olika resurser som finns att tillgåpåverkar teknikundervisningen. Detta har undersökts genom en digital enkät.Studien visar att ”synliggörande av teknik” för lärarna i studien innebar att skapaen förståelse för tekniken hos eleverna, genom att utgå ifrån elevernas vardag ochfå eleverna att förstå att det mesta runtomkring dem är teknik. För att kunnasynliggöra teknikämnet för eleverna väljer lärarna att arbeta utifrån följanderesurser: lärarnas egen utbildning, erfarenhet, engagemang för ämnet och det egnaintresset av teknik, kursplanen i teknik, teori och praktik (studiebesök),undervisningssal, material och tid. Resultatet i studien visar att resurserna inverkarpå lärarnas möjligheter till att skapa för dem en lyckad teknikundervisning ochmöjligheten att synliggöra teknikämnet. / <p>NO Teknik</p>

Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet. Undersökningen har gjorts med kvalitativa me-toder, dels genom en enkät som delades ut till ett flertal förskolor i Skåne, dels i form av intervjuer med 10 barn i åldern 4-6 år från en förskola. Tidigare forskning i det här arbe-tet handlar mycket om det sociokulturella perspektivet på inlärning, Det vill säga att barn lär sig främst i samspel med andra och för att kunna samspela spelar språket en stor roll. Resultatet visar på en tydlig förändring i inställning till uppdraget. Alla pedagoger i min undersökning är överens om att inlärning sker spontant i den fria leken, men det framkommer också från många att det är viktigt att pedagogerna tar tillvara barns lek för att synliggöra lärandet och väcka barnets nyfikenhet. Tidigare undersökningar har visat att en del förskollärare tror att inlärning sker spontant och att det inte krävs speciell planering för det. Även Doverborgs pilotprojekt har fått stor betydelse i mitt arbete. Hon genomförde en fortbildning för förskollärare i syfte att göra pedagogerna medvetna om betydelsen och nyttan med pedagogisk dokumentation. Den har varit till stor hjälp eftersom hon i sin undersökning ställt frågor till deltagarna som tangerar mina frågor, samma frågor ställde hon efter avslutat projekt. Det har även tillkommit uppgifter från Kärre (2013) som stärkt mina slutsatser då hon var en deltagare i Doverborgs pilotprojekt och följt upp detta. Där har Kärre tillkommit som källa och kunnat förstärka det som min undersökning visade tendenser på, nämligen en ökad kunskap och medvetenhet hos förskollärare i användandet av pedagogisk dokumentation. Detta lig-ger även i vårt uppdrag som pedagoger och är en önskvärd utveckling.