Med utgångspunkt i Lpfö 98 gjordes detta arbete och få mer kunskap om hur pedagoger arbetar med och synliggör matematik på förskolan i förskolebarns vardag.Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar i vardagen med matematiken i förhållande till målen i Lpfö 98.Undersökningar gjordes genom en enkät på två förskolor samt observationer på en förskoleavdelning och hade för syfte att svara på följande frågeställning:Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolan i förhållandet till Lpfö 98?Vilken syn har pedagogerna på att man skall ha matematik i förskolan?Hur synliggör pedagogerna matematiken i vardagen?Undersökningen visar, att pedagoger arbetar med matematik men att det finns fortfarande de som anser, att matematik tillhör skolan. I min undersökning ansåg en pedagog att matematiken måste synliggöras i ett för barnen meningsfullt sammanhang.

Vi har valt att i vårt examensarbete titta närmare på dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har då varit ute och intervjuat pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. Två av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhälle. På våra valda förskolor är det nästan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta är däremot inget som vi kommer att gå in på i vår studie. Syftet med vårt examensarbete är att titta närmare på den dokumentation som pågår inom Reggio Emiliainspirerade förskolor och sätta fokus på följande frågor: Vad innebär dokumentation för pedagogen? På vilket sätt dokumenteras och synliggörs barnens aktiviteter? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen? Vad har pedagogerna för tankar bakom sitt tillvägagångssätt med dokumentationerna? På vilket sätt sparas dokumentationsmaterialet? Hur delaktiga är föräldrarna i verksamheten? Hur viktig är dokumentationen för verksamheten? För att kunna besvara våra frågeställningar har vår metod varit att intervjua verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet av Reggio Emiliapedagogikens arbetssätt.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur speciallärare inom anpassad grundskola arbetar för att göra eleverna delaktiga i den egna lärprocessen. De forskningsfrågor som ligger till grund för denna studie är: Vad innebär begreppet delaktighet för speciallärarna och hur arbetar speciallärarna i undervisningen för att eleverna ska bli delaktiga? Studien består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger som är verksamma inom anpassad grundskola. Ett relationellt perspektiv har använts vid tolkning av insamlat empiriskt material. Resultatet redovisas under tre teman: Möjligheter och hinder, undervisning för delaktighet och synliggöra kunskap. I studien framkommer att begreppet delaktighet överlag är stort och komplext, betraktas olika från elev till elev beroende på elevens förutsättningar. Trots svårigheter utifrån elevernas olika förutsättningar menar lärarna att delaktighet är ett viktigt område att arbeta med. Begreppet lärprocess är komplext och både delaktighet och lärande är svåra frågor. Faktorer som framkom är viktiga för elevernas möjligheter till delaktighet är en tillgänglig lärmiljö och att visualisera undervisningen med hjälp av bildstöd och tydlighet.

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.

Detta examensarbete handlar om hantverkarens val, om orsakerna till de olika valen och vad dessa val säger om hantverkarens värdegrunder. Men framförallt är det ett examensarbete som undersöker en metod för att komma fram till detta. Våra hantverksprocesser, vårt görande, handlar om att fatta beslut om hur vi ska göra, vad vi väljer och väljer bort. Hantverksprocesser kan vara långa och val påverkas av många olika faktorer, delvis av vad man värderar. Dessa värden skiljer sig bland hantverkare och de formar hantverkarens slutresultat. I examensarbetet undersöker vi vilka värden vårt hantverk vilar på och hur vi utifrån dessa motiverar de val vi gör. Därför utvecklar vi tillsammans en metod som ligger det praktiska yrket nära till hands där ens egna arbete ställs i direkt relation till den andras utförande. Genom att artikulera denna process förtydligar vi hur detta förlopp ser ut och belyser vikten av att gå djupare in i frågor inom hantverksyrket. På så sätt involverar vi varandra för att aktivt reflektera över beslut som tas i det praktiska arbetet, detta för att inte låta bakomliggande faktorer till valen lämnas outtalade. Arbetet visar tydligt att Oskars grund för ändringar av Carls lösningar vilar på etiska värderingar i ett förhållande till material och teknik. Att Carl prioriterar hantverksestetik, arbetsekonomi och funktion i högre grad. Vår undersökning visar att den metod vi valt för att synliggöra våra val och värdegrunder som återspeglas i våra val fungerar. Vi har etablerat en på våra grundvärderingar stabil bas utifrån vilken vi nu kan fortsätta att utveckla oss som yrkesverksamma inom möbelsnickarfältet. / This thesis is about the craftsman's choices, about why we make certain choices and what they can tell us about our value systems. But above all it is a thesis that explores a method to arrive at this. Our practise and processes mainly consists of making choices based on what to do, what we choose and what we don’t. Craft processes can be long and most choices are influenced by a variety of different factors, in part by what one values. These values differ among craftsmen and they shape the craftsman's end results. We want to examine what values our personal craft’s based upon and how we use those to justify the choices we make. Therefore, we develop a method thats practical and where one's own work is set in contrast to the execution of the other. By articulating this process we try to clarify how this process works to highlights the importance of different matters within the craft profession. In this way, we involve each other to actively reflect on decisions taken within the craft, in order not to let factors that influence decisions be left unspoken. The method shows it’s clear that Oskars changes to Carl's solutions are based on ethical values in relation to materials and technical practicies to a greater degree than Carl. Carl on the other hand prioritize craft aesthetic, labor economics and function. Our survey shows that the method we have chosen to highlight our choices and the values that are reflected from them, works. We have established our core values as a base from which we can continue to develop as professionals within the furniture craft.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.

No description available.