Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare synliggör detmatematiska innehållet i barnens vardagsliv och hur de stöttar barnensmatematiska lärande i förskolan. En kvalitativ metod används i studien för attfånga upp kvalitativa kunskaper. Sex förskollärare intervjuades, resultatetvisar att alla uttrycker att matematiken finns i barnens vardag och förståelsenom ämnet går utöver antalsuppfattning av siffror och tal. De betonar viktenav att benämna matematikens innehåll för att kunna hjälpa barnen utvecklaen bättre matematisk förståelse. Det framkommer också att förskollärarnakänner sig säkra och bekväma i deras roll när de har goda kunskaper ommatematik. Förskollärarna gör arbetet med matematik synlig genom attanvända olika verktyg såsom kroppsligt språk, konkret material, kroppen,mindmaps och pedagogisk dokumentation.

Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete

<p>Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av.</p><p>Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.</p>

Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av. Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt. Därefter går vi igenom den litteraturen där pedagogisk dokumentation relateras till samarbetet med föräldrar. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på två förskolor där vi utfört både deltagande observationer och intervjuer med förskollärare och föräldrar. I resultaten lyfter vi fram tre olika sätt som dessa förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar. Det första är att de använder den för att synliggöra verksamheten, den andra är för att hålla det enskilda barnet i fokus och den tredje är för att ge insikt i förskollärarens yrkesroll. Det framkom att pedagogisk dokumentation ger föräldrar ökad insyn i verksamheten och skapar konkreta bevis till föräldrasamtalet.

Att ge eleven formativ bedömning gällande sina muntliga förmågor i svenskämnet är en sak, att visualisera dessa förmågor och samtidigt synliggöra progressionen för eleven är en annan och kan upplevas som problematiskt. I denna fallstudie undersöks hur videokameran kan användas som pedagogiskt verktyg för problematiseringen i föregående mening samt hur användandet av nämnt verktyg även kan göra undervisningen mer lustfylld och värdeskapande, samtidigt som det underlättar dokumentation och utvärdering. I undersökningen har en trianguleringsmetod använts där kvalitativa metoder, genom observation, analys och intervju, har kombinerats. Undersökningen innefattar en specifik lärares användande av videokameran i undervisningen. Både nya och äldre filmer har analyserats för att ta del av hur progressionen synliggörs. Att använda sig av digitala verktyg är dessutom helt rätt i tiden med tanke på en digitaliserad revidering av gällande läroplan. Resultatet av fallstudien visar på att videokameran är ett ypperligt verktyg för ovannämnda delar. Intervjuad lärare drar dessutom kopplingar till ökad självkänsla och motivation hos eleverna, i och med att de får möjlighet att se sin utveckling och att deras uppgifter får en mottagare, vilket gör undervisningen mer värdeskapande. / <p>2018-06-15</p>

Elever på yrkesprogram i Sverige presterar sämre på nationella proven i matematik jämfört med elever på högskoleförberedande program (detta trots att matematikkurserna på yrkesprogram är anpassade till yrkesutbildningen och ofta på en lägre teoretisk nivå än på de högskoleförberedande programmen). En anledning till varför eleverna lyckas sämre kan vara att eleverna inte ser nyttan med matematiken, det vill säga att det i kurserna saknas en tydlig koppling till hur de kan använda matematiken i sitt kommande yrke. Detta examensarbete undersöker vilka metoder som kan användas för att koppla ämnet till elevens framtida yrke. Gemensamt för den forskningslitteratur som utgör underlaget för detta examensarbete är att litteraturen förespråkar att matematikläraren och yrkesläraren ska samarbeta med varandra. Vid samarbete mellan matematikläraren och yrkesläraren kan infärgade uppgifter skapas som synliggör nyttan av matematiken i elevens framtida yrke. Att arbeta ämnesövergripande och med infärgade uppgifter verkar  enligt flera av mina källor ha en positiv effekt på elevernas inlärning. / Students in vocational educational programs in Sweden perform less well on standardized national test in mathematics than students on university preparatory programs (even though the mathematics they study are made specifically for vocational education and often on a lower theoretical level). One reason why students in vocational education succeed less may be that they cannot see the usefulness of mathematics, this since the math education lack a visible connection with the students future vocation. This thesis aim to find out how mathematics can be made visible in the students’ future career. Common to all articles included in this literature study is that they advocate that mathematics teacher and vocational teachers should co-operate with each other. This would create integration between mathematics and other vocational subjects that would allow the students’ to see the need of mathematics in their future profession.

Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna. / This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Syftet med utvecklingsarbetet var att synliggöra elevinflytandet i fritidshemsverksamheten. Arbetet utgick från aktionsforskning som metod och presenterades via en utvecklingsmodell genom följande steg; nulägesanalys, kartläggning av tidigare forskning, planering och genomförande av aktionen samt kvalitativa intervjuer med elever före och efter aktionens genomförande. Genom multimodala verktyg infördes det förslagslåda och aktivitetstavlor på fritidshemmet för att undersöka om eleverna kunde bli mer medvetna om sitt inflytande. Det har visat sig ur tidigare forskning och vår nulägesanalys att det fanns ett stort intresse bland eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över aktiviteter på fritidshemmet. Däremot framgick det att flertalet elever hade svårt att tolka vad elevinflytande var och när det skedde. Det framkom i studien att synliggörandet av inflytande är en betydande faktor för att göra eleverna mer medvetna om att de får vara med och påverka verksamheten. I vår slutreflektion diskuteras det faktum att resultatet tog en annan riktning än vad vi räknat med. Det visade sig finnas ett behov av en slags verktyg där eleverna anonymt kunde placera lappar med andra formuleringar än önskningar. Då önskelådan desto längre tiden gick fick ta emot allt fler personliga meddelanden av eleverna.

Syftet med denna studie är att studera vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter. Utgångspunkten är frågeställningen; vilka av Krutetskiis matematiska förmågor synliggörs genom olika problemlösningsuppgifter? Tidigare forskning lyfter vikten av att anpassa undervisning för begåvade elever. Anpassningar kan göras genom acceleration, differentiering och berikning. Begåvade elever beskrivs besitta specifika förmågor som kan komma i uttryck i matematiska aktiviteter, exempelvis genom problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter som är utmanade och rika beskrivs kunna möjliggöra för elever att utveckla sina matematiska förmågor. Problemlösningsuppgifter beskrivs också som gynnande för begåvade elever och kan möjliggöra att de upptäcks och identifieras. Ramverket som använts för studien är Krutetskiis teori om matematiska förmågor. Urvalet av förmågor för studien begränsades till sex av Krutetskiis matematiska förmågor. Empirin som samlats in är elevers lösningar på fyra problemlösningsuppgifter och transkriberade intervjuer där elever har resonerat kring sina lösningar. Resultatet visade att utöver Krutetskiis matematiska förmågor som avsågs synliggöras i varje problemlösningsuppgift kunde även andra oförväntade förmågor synliggöras. Resultatet visade också att rika problemlösningsuppgifter kunde möjliggöra för att samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor synliggjordes. För att kunna synliggöra fler av Krutetskiis matematiska förmågor kan därför en aspekt vara att implementera rika problemlösningsuppgifter. Vidare diskuteras en elev som är representerad fler gånger än övriga och där samtliga av Krutetskiis matematiska förmågor kunde synliggöras i just den rika problemlösningsuppgiften, vilket också tolkades bekräftas under intervjun med eleven. Avslutningsvis diskuteras att oavsett begåvning eller inte är rika och utmanande problemlösningsuppgifter en viktig aspekt för att möjliggöra för upptäckter av matematiska förmågor i allmänhet men i utvecklandet av matematiska förmågor i synnerhet.