Diss. Linköping : Univ., 2003.

<p>Mitt intresse för formgivning har varit en bidragande orsak till valet av arbetets inriktning. Att sedan låta barn formge sina drömmöbler föreföll sig mer eller mindre naturligt för mig. Jag har tidigare arbetat som barnskötare med ämnet färg och form. Med min bakgrund kändes det intressant och utmanande med denna projektidé som är att från barns teckningar av en drömmöbel realisera en färdig produkt. Genomförandet av mitt examensarbete började med tre frågeställningar:</p><p>• Hur kan jag leda/iaktta barnen i deras arbete med att skapa sin egen drömmöbel?</p><p>• Hur arbetar jag som möbelhantverkare för att utveckla och bygga barnens drömmöbler på bästa sätt?</p><p>• Hur lyckas jag med projektet?</p><p>För att kunna förverkliga mitt projekt har jag valt att samarbeta med sagolekhuset Junibacken som blev min länk till barnen. Många problem har uppstått men många lösningar har också funnits. Att jag själv har stått för allt arbete från att tillverka möblerna till att vara projektansvarig har på många sätt varit krävande men har också fått mig att ta flera steg framåt i min utveckling som möbelhantverkare. Mitt mål med projektet har varit att återspegla barnens egna bilder av deras drömmöbler och jag tror mig ha uppnått det. Alla sju möbler talar för sig själva och egentligen behöver jag inte säga så mycket om dem.</p>

Mitt intresse för formgivning har varit en bidragande orsak till valet av arbetets inriktning. Att sedan låta barn formge sina drömmöbler föreföll sig mer eller mindre naturligt för mig. Jag har tidigare arbetat som barnskötare med ämnet färg och form. Med min bakgrund kändes det intressant och utmanande med denna projektidé som är att från barns teckningar av en drömmöbel realisera en färdig produkt. Genomförandet av mitt examensarbete började med tre frågeställningar: • Hur kan jag leda/iaktta barnen i deras arbete med att skapa sin egen drömmöbel? • Hur arbetar jag som möbelhantverkare för att utveckla och bygga barnens drömmöbler på bästa sätt? • Hur lyckas jag med projektet? För att kunna förverkliga mitt projekt har jag valt att samarbeta med sagolekhuset Junibacken som blev min länk till barnen. Många problem har uppstått men många lösningar har också funnits. Att jag själv har stått för allt arbete från att tillverka möblerna till att vara projektansvarig har på många sätt varit krävande men har också fått mig att ta flera steg framåt i min utveckling som möbelhantverkare. Mitt mål med projektet har varit att återspegla barnens egna bilder av deras drömmöbler och jag tror mig ha uppnått det. Alla sju möbler talar för sig själva och egentligen behöver jag inte säga så mycket om dem.

The purpose of this thesis is to modify the image of pre-industrial towns as towns of minor importance, i.e. passive and with low population and agrarian economical structure. The questions linked to the theoretical problem of this study are derived from these arguments. The towns studied here are Skänninge and Vadstena, situated in the inner region of southern Sweden in the province of Östergötland, two towns that have been considered marginal, at least from the 17th century onward. The first main question of the study concerns the urban demography and addresses the quantity and the structure of the urban population. By using different sorts of sources, such as tax registers, council records and municipality registers and letters from individuals to the authorities, it has been possible to produce some results that stand in sharp contrast to prior research. The modified population figures in Vadstena and in Skänninge alter the traditional image of these towns, both in respect to their size and social composition. The greatest contrast to prior research concerns the craftsmen, which raises the interesting question of how important small towns were for the development of pre-industrial technology. In the mid-17th century there were numerous national institutions based in Vadstena and its role as an administrative and military centre is thus clearly illustrated. A great number of people were linked to these institutions and accordingly they accounted for an important part of the population. Skänninge lacked such national institutions, and this accounted for a very important difference between these towns. Also the second main issue of the study of the 'social interface' has lead to a number of important conclusions. The 'social interfaces' which are registered in this study had a wide geographical range but it is also proven that the contacts were related to nearly all socio-economical categories in Sweden at that time. Tradition requires the historians to study the problem from the central power's viewpoint. If one chooses a local perspective instead and takes an introspective look at the towns, one will find that they were less static than argued by prior research. Rather, they were distinguished by a dynamic character which appears to be an exiting field of research. / <p>Bilagorna är endast tillgängliga i den elektroniska versionen.</p>

The construction business is one of the most male-dominant industries in Sweden, where the majority of the workers are men. Since the industry is associated with dirt, provocative jokes and heavy lifting many tend to picture a man as a construction worker. This unfortunate picture has set a tone on the society and in the minds of young girls who believe that they don't belong in the construction business. Those who are affected the most are the craftsmen, which is the part the authors have decided to focus on. Previous studies has shown that women who works in a male-dominant work environment tends to be exposed to sexual assault, stress, less development opportunities and different standards than their male coworkers. This inspired the authors to examine if this applies to the craftsmen and if so, how can one make the craftsman profession more appealing to women? The purpose of the study is to examine any possible problems attached to the low amount of female craftsman and the benefits that would occur if the amount got higher. To execute this study the authors have chosen a qualitative methodology. Previous studies have helped to form eventual problem formulations and questions asked in the semi-structured interviews that where conducted by the authors. The discussion and analysis results in a list of changes that must happen in order to appeal more women to the craftsman profession. In conclusion, changes that must happen will take time and one can only hope that the next generation will grow up without the stigma the craftsmen suffers from today.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.</p>

Detta examensarbete handlar om hantverkarens val, om orsakerna till de olika valen och vad dessa val säger om hantverkarens värdegrunder. Men framförallt är det ett examensarbete som undersöker en metod för att komma fram till detta. Våra hantverksprocesser, vårt görande, handlar om att fatta beslut om hur vi ska göra, vad vi väljer och väljer bort. Hantverksprocesser kan vara långa och val påverkas av många olika faktorer, delvis av vad man värderar. Dessa värden skiljer sig bland hantverkare och de formar hantverkarens slutresultat. I examensarbetet undersöker vi vilka värden vårt hantverk vilar på och hur vi utifrån dessa motiverar de val vi gör. Därför utvecklar vi tillsammans en metod som ligger det praktiska yrket nära till hands där ens egna arbete ställs i direkt relation till den andras utförande. Genom att artikulera denna process förtydligar vi hur detta förlopp ser ut och belyser vikten av att gå djupare in i frågor inom hantverksyrket. På så sätt involverar vi varandra för att aktivt reflektera över beslut som tas i det praktiska arbetet, detta för att inte låta bakomliggande faktorer till valen lämnas outtalade. Arbetet visar tydligt att Oskars grund för ändringar av Carls lösningar vilar på etiska värderingar i ett förhållande till material och teknik. Att Carl prioriterar hantverksestetik, arbetsekonomi och funktion i högre grad. Vår undersökning visar att den metod vi valt för att synliggöra våra val och värdegrunder som återspeglas i våra val fungerar. Vi har etablerat en på våra grundvärderingar stabil bas utifrån vilken vi nu kan fortsätta att utveckla oss som yrkesverksamma inom möbelsnickarfältet. / This thesis is about the craftsman's choices, about why we make certain choices and what they can tell us about our value systems. But above all it is a thesis that explores a method to arrive at this. Our practise and processes mainly consists of making choices based on what to do, what we choose and what we don’t. Craft processes can be long and most choices are influenced by a variety of different factors, in part by what one values. These values differ among craftsmen and they shape the craftsman's end results. We want to examine what values our personal craft’s based upon and how we use those to justify the choices we make. Therefore, we develop a method thats practical and where one's own work is set in contrast to the execution of the other. By articulating this process we try to clarify how this process works to highlights the importance of different matters within the craft profession. In this way, we involve each other to actively reflect on decisions taken within the craft, in order not to let factors that influence decisions be left unspoken. The method shows it’s clear that Oskars changes to Carl's solutions are based on ethical values in relation to materials and technical practicies to a greater degree than Carl. Carl on the other hand prioritize craft aesthetic, labor economics and function. Our survey shows that the method we have chosen to highlight our choices and the values that are reflected from them, works. We have established our core values as a base from which we can continue to develop as professionals within the furniture craft.

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet. Pappret upplevs billigt, lättillgängligt och enkelt att bearbeta vilket medför att informanterna kan vara flexibla i deras arbeten och djupt utforska materialet. Papprets förgänglighet medför att konsthantverkarna kan uppleva det svårt att sälja sina produkter, men denna egenskap anses även korrelera med deras pappersprodukters avsedda funktion. Uttrycksmedlet papper har gett konsthantverkare en bättre arbetssituation än vad de tidigare upplevt när de till exempel tecknat eller målat då det innebär färre problem och ger fler idéer till gestaltning, de menar att pappret innehar stora möjligheter. I den nuvarande trenden som råder för pappershantverk, som bland annat kan ses på internet, kan arbeten i materialet bli särskilt uppmärksammade. Att arbeta med papper innebär också att konsthantverkarna ibland möter oförstående reaktioner från andra människor vad gäller materialet och den använda tekniken, vilket tyder på att föremål i papper normalt inte är särskilt vanligt och medför att de med tal behöver förklara sina arbeten. Arbetet i papper betyder även att konsthantverkarnas insats i form av tanke, kreativitet och tid blir viktig i det anspråkslösa materialet.

The thesis deals with French sculptors and painters active around 1700 at the Royal Palace in Stockholm. They were summoned from Paris by the architect Nicodemus Tessin the younger (1654–1728). This study analyses the Frenchmen’s professional roles, how Tessin organised their work and the working methods applied in the decoration of the Gallery of Charles XI and the adjoining parade rooms. It also involves questions concerning the artist’s roles and the status of artistic professions at the early modern period. The artisans were a group of some fifteen sculptors, painters, founders and a goldsmith. Several of them were accompanied by family members, some of whom were active in the workshop. In France these sculptors and painters had worked in the Bâtiments du Roi  and particularly at the Gobelins. Although they were not part of the artistic elite at the Académie Royale de Peinture et de Sculpture they had vital knowledge in classical pattern/design, le bon goût and drawing. The artisans were also members of the guild system and were thus permitted to accept private commissions. My aim has been to clarify the artisans’ background in Paris and the recruitment undertaken by the diplomat Daniel Cronström (1655–1719). With regard to their activities in Sweden, it has been important to clarify their conditions in the building organisation at the Royal Palace, including social contexts such as their family situation and the possibility to practise their Catholic faith. Equally important is the professional relationship between the Frenchmen and Tessin, who was appointed Superintendent in 1697. Through detailed archival studies, the working practices and the creative process are analysed, especially the collaboration between Tessin and the painter Jacques Foucquet and the sculptors René Chauveau (1663–1722) and Jacques Foucquet (1639–1731).