Syftet är att bidra med kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever. Genom observationerna i klassen kompletteras min syn på inkludering rent praktiskt. Observationen av den fysiska miljön och alla hjälpmedel som eleverna använder sig av ger en tydligare beskrivning av den inkluderande miljön och visar hur hjälpmedel underlättar elevernas vardag.Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:På vilket sätt inkluderar lärarna elever i behov av särskilt stöd i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever?Hur anpassar lärarna den fysiska miljön individuellt efter barn i behov av särskilt stöd?Hur ser stödet ut på organisationsnivå och vilka implikationer får det på grupp och individnivå?Studien utgår ifrån forskning och teorier om inkludering och specialpedagogik. Jag har utgått ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Arbetet har en hermeneutisk ansats med en tolkande utgångspunkt.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsansats där åtta intervjuer ingår. Respondenterna som svarade på frågorna består av tre rektorer, två specialpedagoger och tre lärare. Alla har på olika sätt jobbat aktivt med inkludering av elever i behov av särskilt stöd.I studien ingår även två observationer av elever i behov av särskilt stöd som är inkluderade i klassen med andra elever. Jag har även tittat på två olika lokaler för att se hur den fysiska miljön är utformad efter elevernas individuella behov.I resultatet har det framkommit att respondenterna har en positiv inställning till inkludering. En stor andel av respondenterna menar att inkludering ska vara individanpassat efter varje elevs behov och att det innebär att vara en del av gemenskapen. Det är viktigt att eleven sätts i ett sammanhang och att man känner en tillhörighet i klassen.Respondenterna anser att miljön anpassas efter individuella behov och att elever med samma diagnos kan ha olika behov, anpassningar och hjälpmedel.När det gäller stödet på organisationsnivå och gruppnivå så har de mycket kontakt med Elevhälsan. Alla professionerna som ingår i EHT ska bidra för att hjälpa eleven på bästa sätt och även utforma passande undervisning utifrån elevens individuella behov, på individnivån. / The purpose is to provide knowledge about how pupils in need of special support are included in the usual activities together with other students. Through the observations in the class, my view on inclusion is being supplemented with practicality. The observation of the physical environment and all utilities used by the students gives a clearer description of the inclusive environment and shows how aids facilitate the everyday lives of students.The study has been based on the following questions:In what way do the teachers include pupils in need of special support in their normal activities with other students?How does the teacher adapt the physical environment individually to children in need of special support? What does the support look like at the organization level and what implications are it at the group and individual level?The study is based on research and theories of inclusion and special education. I have assumed Bronfenbrenner's ecological system theory. The work has a hermeneutic approach with an interpretative starting point.I have used qualitative research assignments where eight interviews are included. Respondents who answered the questions consist of three principals, two special educators and three teachers. Everyone has worked actively with inclusion of pupils in need of special support in different ways.The study also includes two observations of pupils in need of special support that are included in the class with other students. I have also looked at two different premises to see how the physical environment is designed according to the students' individual needs.In the results it has been found that respondents have a positive attitude towards inclusion. A large proportion of respondents believe that inclusion should be individualized according to each student's needs and that it means being part of the community. It is important that the student is put in a context and that you feel a belonging to the class.Respondents believe that the environment is adapted to individual needs and that students with the same diagnosis may have different needs, adaptations and aids.In terms of support at the organizational and group level, they have a lot of contact with Student Health. All professions that are part of the Student Health Team will help the students in the best possible way and also design appropriate teaching based on the individual's individual needs, at the individual level.KeywordPhysical Environment, Inclusion, System Theory, Special Support

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

Syftet med studien har varit att bidra med ökad kunskap om de olika perspektiv som finns i det specialpedagogiska uppdraget. Detta har gjorts genom att undersöka förväntningar, uppfattningar och ramar hos rektorer, lärare och elevhälsopersonal. Studien är gjord utifrån en ekologisk systemteoretisk teori med en fenomenografisk forskningsansats där man tolkar och analyserar uppfattningar med kvalitativ intervju som metod. Uppfattningar hos informanterna har varit det centrala. Pedagogiska perspektiv som synliggjorts är det relationella- och det kompensatoriska i analysen slagit samman till elevsyn. Studien visar på att det fanns skillnader i uppfattningar rörande speciallärar- och specialpedagoguppdraget mellan informanterna, vidare såg några av informanterna specialpedagogen som en övergripande specialist. Studiens resultat redovisar också synsätt, tolkningar och uppfattningar gällande handledning, det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet och vem som ska ha ansvaret för elever i behov av särskilt stöd. Det fanns bland lärarna skillnader i uppfattningar och förväntningar på specialpedagogen men genom en tydlig arbetsbeskrivning, skulle förståelsen för uppdraget kunna öka. / Gustavsson, Johanna (2020). Det specialpedagogiska uppdraget ur olika perspektiv. The special education assignment from different perspectives -a study on the perceptions of principals, teachers and student health workers. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. The purpose of the study has been to gain increased knowledge about the different perspectives contained in the special education assignment. I have done this by examining the expectations, perceptions and frameworks of principals, teachers and student health staff. The study is done with ecological systems theory and a phenomenographic research approach where one interprets and analyzes perceptions with qualitative interview as method. The views of the informants have been central. Educational perspectives that have been made visible are like the relational and compensatory ones that I have combined in the analysis in views of pupils. Differences between the special teacher assignment and the special education assignment and that some mentioned the special educator as an overall specialist. The results of the study presents the views, interpretations and perceptions regarding supervision, the prevention, promotion and corrective work and who should be responsible for students in need of special support and the assignment as a whole. Teachers want to be able to influence efforts to varying degrees and differences in perceptions and expectations exist. Through a job description, a responsiveness and having a mandate from the pricipal makes an understanding and clarifies the assigntment.Keywords concensus, ecological systems theory, leadership, perceptions, relationship

No description available.

Ellewéus, Angela (2020). Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie skulle kunna ge användbara specialpedagogiska implikationer. Det förväntande kunskapsbidraget är att skapa förståelse för relationen mellan svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa hur undervisning i svenska som andraspråk och svenska kan organiseras på en skola, samt vilken roll specialpedagogen kan ha för att underlätta denna organisation. •På vilka sätt skiljer sig läroplanen i svenska från svenska som andraspråk? •Hur arbetar lärarna med svenska och svenska som andraspråk? •Vilka för- och nackdelar ser lärarna med att inkludera undervisning i svenska som andraspråk i ämnet svenska? •Vilket stöd från specialpedagogen anser lärarna skulle behövas för att utveckla undervisning i svenska som andraspråk och svenska?TeoriUppdraget som specialpedagog utgår från att alla elever, oavsett inbördes olikheter när det gäller förutsättningar och behov, ska ges möjlighet att vara delaktiga. Därför behövs en teori som fokuserar på systemet och inte på dess ingående delar och i denna studie söker jag inte svar på frågor om kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och svenska utan hur inkluderingstanken kan förstås i relation till dessa ämnes särart. Eftersom specialpedagogen arbetar systemorienterat är det viktigt att också förstå lärarens syn på, i detta fall undervisning i svenska som andraspråk och svenska. Följaktligen har jag valt ett systemteoretiskt angreppssätt.MetodStudien utgörs av en mindre kvalitativ undersökning där fyra lärare har intervjuats, lärarna undervisar i svenska som andraspråk och svenska på en mångkulturell skola. Intervjuerna var halvsemistrukturerade dvs de utgick från tre huvudkategorier: Bakgrund, gruppen och specialpedagogensroll. Jag hade några stödfrågor under varje kategori men dessa kunde ändras utifrån den intervjuades svar.ResultatEnligt informanterna är det i praktiken ingen större skillnad på ämnena svenska och svenska som andraspråk men skillnad görs när det kommer till bedömning på informanternas arbetsplats. Lärarnas inkluderingstanke är positiv och lärarna jobbar för att eleverna ska känna sig som ett team som arbetar mot samma mål. På skolan har de gemensam undervisning för de elever som läser svenska och de elever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar dock på att lärarna gärna ser att specialpedagogen tar ansvar för att de nyanlända eleverna får det stöd de behöver för att hänga med i den ordinarie undervisningen.Specialpedagogiska implikationerAtt man även som nyanländ till Sverige kan inkluderas blir ett projekt för specialpedagogen i situationer där svenska som andraspråk inkluderas i svenska. Att handleda lärarna för att på bästa sätt möjliggöra denna inkludering är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det gäller att skapa goda relationer pedagogerna och eleverna emellan för att kunna ta reda på vad just den enskilde eleverna mår bäst av, vare sig det handlar om undervisning i ett av de olika svenskämnena som någon annan problematik. Som specialpedagog på skolan behöver specialpedagogen arbeta med de olika ämnenas särart genom att stödja lärarna i hur detta kan gå till.

SammanfattningChristensson, Liselott & Falkman, Runa (2019)“Det som är nödvändigt för vissa elever är ju aldrig skadligt för andra” En kvalitativ studieav arbetet med tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogprogrammet Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hpFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska fungera som ett kunskapsbidrag för skolor som arbetar förutveckling av den tillgängliga lärmiljön. Genom ett systemteoretiskt perspektiv kan detförhoppningsvis tydliggöras hur yrkesrollerna fungerar i ett samspel i skolans system, vilketkan bidra till en ökad förståelse för de olika rollernas funktion och även belysa vikten avsamsyn i ett förändringsarbete.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger och rektorer på engymnasieskola tänker kring tillgänglig lärmiljö, samt att utifrån ett systemteoretiskt perspektivbelysa synen på den egna och andras roller när det gäller förändringsarbete för att öka denpedagogiska tillgängligheten i undervisningen.TeoriDen teori som använts i undersökningen är systemteori, med utgångspunkt i ett holistiskt tänkdär helheten består av delar som samverkar.MetodUndersökningen genomfördes på en gymnasieskola och avgränsades till att innefattaspecialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Det här är en kvalitativ undersökning somgjorts med semistrukturerade intervjuer. För analys av det empiriska materialet användeskvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet gav en bild av en skola som är i början av ett arbete med tillgänglig lärmiljö, därspecialpedagoger och ledning har en gemensam vision som ännu inte genomsyrat helaverksamheten. Skolans kultur utgör ett motstånd och en utmaning i förändringsarbetet somförsvåras ytterligare av en brist på samsyn när det gäller implementeringen ochoperationaliseringen av arbetet.4Specialpedagogiska implikationerI undersökningen framkommer att specialpedagogens roll är komplicerad och många gångersvår. För att specialpedagogen ska kunna fungera i en stödjande roll, med ett relationelltförhållningssätt, är det av största vikt att ledningen tar ansvar för sin ledarroll, som drivande iförändringsarbetet.

Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?

Sammanfattning/AbstractSvensson, Kristofer (2018). Organisationens betydelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragÖkad förståelse och kunskap kring organisationsstrukturer och hur dessa kan bidraga till att öka elevers måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskap och förståelse om skolans organisationsstrukturer och hur dessa kan bidra till att öka elevers måluppfyllelse.På vilket sätt utgår skolledare från den forskning som görs inom organisationsstrukturer, vid planerande av ny eller befintlig verksamhet? På vilket sätt kan organisationens struktur bidra till för att öka elevers måluppfyllelse.TeoriSystemteori, femte disciplinen, lärande organisation, Kasam.MetodKvalitativ ansats med inspiration av fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.ResultatResultatet visar på att tid och ekonomi är betydelsefulla faktorer för en verksamhets förändringsarbete. Vidare visar resultatet att skolledaren utgår från forskning som görs inom organisationsstrukturer, så länge de ekonomiska ramarna hålls och att de givna tidsramarna för förändringsarbetet inte äventyras.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet blir det tydligt för mig att både ekonomi och tid är en betydande faktor i ett förändringsarbete och de är två delar ur en helhet som enligt föreliggande studie har fått större legitimitet.NyckelordOrganisationsstrukturer, organisationskultur, offentlig sektor, systematiskt kvalitetsarbete, systemteori.