121 |
Pedagogiskt bemötande av de oroliga barnen i förskolan- en utmaning eller ett problemBengtsson, Cecilia, Bolinder, Eva-Marie January 2011 (has links)
Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet. Den yttre miljön utgör en betydelsefull ingrediens men också en annan sorts miljö den som finns inom oss, med bemötande, värderingar och människosyn.
|
122 |
Vikten av tydliga yrkesroller inom förskolans verksamhetTapper, Anna January 2017 (has links)
Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna
|
123 |
Några specialpedagogers syn på begreppet handledningspagnolo, pernilla January 2009 (has links)
No description available.
|
124 |
Pedagogisk grupphandledning - En studie av förekomsten av pedagogisk grupphandledning och skolledares uppfattning om handledningens effekterArvidsson, Maria, Gustafsson, Veronica January 2010 (has links)
Under utbildningen till specialpedagog väcktes vårt intresse för handledning. Handledning kan användas väl i fortbildningssyfte och är i jämförelse med många andra former av fortbildning hållbar, eftersom den är situationsbaserad och unik för organisationen. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på i hur stor utsträckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte är också att ta reda på vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjälp av enkäter som rektorerna har besvarat. Enkäten hade både frågor med svarsalternativ och öppna frågor som tolkats utifrån ett positivistiskt respektive hermeneutiskt förhållningssätt.Resultaten visar att majoriteten av Malmö stads grundskolor använder sig av pedagogisk grupphandledning. Antalet anställda pedagoger som har erbjudits handledning är dock relativt lågt. Positiva effekter som redovisats är att den är professionsutvecklande, personalstödjande, samt verksamhetsutvecklande.
|
125 |
Specialpedagogens yrkesroll, ur ett handledningsperspektiv - en intervjustudie i förskolan. Special educator´s professional role, from a coaching perspective - An interview in preschoolRydén, Hannah January 2012 (has links)
En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn.
|
126 |
Specialpedagogers syn och påverkan på skolutvecklingsfrämjande arbete i förskolanBengtsson, Cecilia, Bolinder, Eva-Marie January 2014 (has links)
Undersökningen utgår från åtta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt deras syn på och möjligheter att arbeta utvecklingsfrämjande på förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklinsfrågor i förskolan. / We have interviewed eight specialeducators because we were interested in their vision of and impact on preschools development. The aim of this study is to contribute to an increased usage of the specialeducators compentence and extand the use of it in school development.
|
127 |
EHM - elevhälsoarbete i samverkanNordquist, Annika January 2017 (has links)
Sweden got a new Education Act in 2010 (SFS 2010:800) which implied that the various professions in the student healthcare were injunctive to work more together and that their work mainly was to be focused on health promoted and preventing efforts. This has been a challenge for many schools. I came in contact with a school that has instituted a way of working that they call EHM, which is short for “ElevHälsoMöten” (student health meetings). I thereby got interested in studying if this could be a successful way of working to get closer to the assignment in the Education Act.The purpose with this study is to examine if principals, special educators’ and teachers interpretation of the assignment of the student healthcare is any different from each other and what they mean is health promoted and preventing healthcare work. The purpose is also to try to distinguish and illustrate factors of success with the organization of EHM and if it is possible to point out capabilities for further development.My ambition with this study is to make a contribution to the school in question so that they can get reconciliation on how far they have gotten in their work, in order to make additional plans for their future development of the school. I also hope that the results will inspire other schools to do changes on their work with student healthcare in order to reach a more health promoted and prevented work with a salutogenic and relational perspective.These are the research questions: Do principal, special educators and teachers have divergent comprehension of the assignment of the student healthcare and are there differences in their defining of prevented and health promoted work? Which positive and negative differences do the different professions (principal, special educators, teachers) experience between previous and present way of working? What factors of success can be identified with the organization by EHM? Are there any capabilities to development with the organization around EHM?Systems theory is used in the thesis as a theoretical framework. The theory supposes that life is consisted by different systems that all influence each other. One individual is included in several systems. In school many different actions take place and different people in different systems meet all through the day. Systems theory will be used in the analysis in purpose to try to get sight on and explain different processes in the various systems in the school that all effect each other.The study is inspired by a phenomenographic approach which has an interest in describing phenomenon in the world such as others regard them and especially the variation between how different people comprehend the same phenomenon. The methods that are used are semi-structured interviews and structured observations. Six informants were interwied (principal, two special educators and three teachers) and two different EHM were observed.The results show that there is a difference between the comprehensions of the assignment of the student health care. The principal and the special educators accentuate the health promoted and prevented work while the teachers expect work directly with the students. They also want more guidance from the special educators. There is also a slight difference in their defining of prevented and health promoted work. The teachers mostly talk about different efforts in their own class and with the parallel class while the principal and the special educators talk more about different efforts on an organizational level. The informants see many positive differences with EHM, for example that they work together, that they are more effective and that they get a better overview. The neg-ative things about EHM are that the special educators have gotten more work than they can handle and that EHM is not often enough. Several factors of success can be identified; it´s easier to work salutogenic together, the structure is very distinct and effective and it enables a systematic work of quality. A few capabilities to development are also presented. There are for example unclarities round the assignment of the student health care. There are also some organizational questions round the cooperation between the special educators and the teachers as well as the cooperation between the teachers in the parallel classes. Last but not least it would also be interesting to let the teachers take a greater part of the pedagogical enquiries as a part of the mutual work with student health care.The shown implications are that it is important to share definitions of assignments and concepts. It also gets clear that there is a confusion round the two examinas “specialpedagog” and “speciallärare” and that their slightly different competences are not utilised.The conclusion is that EHM is a way of working that has great possibilities to increase the cooperation round student healthcare with a salutogenic and relational perspective.
|
128 |
"Jag tror vi behöver vara tusenkonstnärer” - En studie om synligt lärande på en gymnasiesärskolaAdolfsson, Camilla January 2017 (has links)
AbstractAdolfsson, Camilla (2017) ”Jag tror vi behöver vara tusenkonstnärer” – en studie om synligt lärande på en gymnasiesärskola (”I think we have to be a jack of all trades” - A study in Visible Learning in a Upper Secondary Special School). Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskolaFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att bidra med kunskap om olika sätt att systematisera och kvalitetssäkra samt följa upp både elevernas och den pedagogiska personalens lärande på den aktuella gymnasiesärskolans individuella program.Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att studera, tolka och förstå pågående processer inom utvecklingsområdet synlig lärande i en gymnasiesärskola utifrån frågeställningarna; Var i processen befinner sig skolenheten 2017? Vilka strategier använder den pedagogiska personalen för att följa upp sin egen och elevernas kunskapsutveckling? Vilka utvecklingsbehov uttrycker den pedagogiska personalen att de har? Hur kan skolenheten följa upp den pedagogiska personalens och elevers kunskaper?TeoriDen teoretiska ramen innefattar den tidigare forskningen med synligt lärande, kollegialt lärande, formativt förhållningssätt, skolutveckling samt en lärande organisation. Som teoretisk utgångspunkt har systemteorin använts.MetodFör insamling av empirin har ett kvalitativt angreppssätt använts med hjälp av fyra fokusgrupper som har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån likheter, skillnader och mönster. ResultatResultatet visar att synligt lärande både är förankrat och implementerat hos den del av pedagogisk personal som ingår i ämnesområdeslagen på skolenheten. Studien visar att skolenheten befinner sig i den senare delen av implementeringsfasen. Vidare visar resultat att personalen använder sig av kollegialt lärande och innehar ett formativt förhållningssätt för att följa upp både sin egen och elevernas lärande. ImplikationerDenna studie kan användas för att sprida exempel på hur man kan synliggöra processer i en lärande organisation inom alla skolformer. Studien har även visat på vikten av att följa upp lärandeprocesser inom en verksamhet. Det har gett mig som blivande speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vikten av att inte bara bedriva utvecklingsarbete utan även följa upp var verksamheten befinner sig i de olika lärandeprocesserna. Detta är en av de viktigaste lärdomarna till andra skolor som planerar att driva igenom ett förändringsarbete. Nyckelord: Fokusgrupp, gymnasiesärskola, synligt lärande, systemteori, skolutveckling
|
129 |
Handledningsuppdraget i förskolan och skolan : En studie om specialpedagogers och rektorers uppfattningar och upplevelser / The supervision assignment in preschool and school : A study on special education teachers and principals perceptions and experiencesKubiak, Claudia January 2023 (has links)
Syftet med studien var att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar om handledningsuppdraget och undersöka eventuella överenstämmelser mellan uppfattningar om uppdraget och upplevelser av uppdragets genomförande i praktiken, i verksamheterna förskola och skola. Kopplingar gjordes till systemteorin. Deltagare bestod av totalt sex personer och utgjordes av två rektorer verksamma inom förskola och skola och fyra specialpedagoger verksamma inom förskola och skola. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultaten visar att specialpedagoger uppfattar handledning till andra pedagoger, handledning som en del av kollegialt lärande och handledning som fyller ett syfte/intresse som centrala delar i teori. I praktiken upplever specialpedagoger handledning på uppdrag av rektor och handledning kring utmanande barn/grupper som centrala delar. Rektorer uppfattar handledningsuppdraget som handledning till enskilda pedagoger/arbetslag, att bidra med specialpedagogisk kompetens och som ett främjande och förebyggande arbete. I praktiken upplever rektorer handledningsuppdraget som handledning av personal utifrån enskilt barn/grupp och samverkan med myndigheter och vårdnadshavare. Skillnader mellan verksamheterna förskola och skola i teori berör områden som särskilda undervisningsgrupper och specialpedagogens fördjupning. I praktiken framträder skillnader i områden som berör undervisning. Slutsatsen är att samsyn, relationer och ett främjande och förebyggande arbete är kritiska aspekter för specialpedagogens handledningsuppdrag i båda verksamheterna. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. Förslag på implikationer och framtida forskning ges. / <p>.</p> / .
|
130 |
”. . . min förlängda arm ute i verksamheten . . .” : En kvalitativ intervjustudie kring rektorers syn på resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext / ". . . an extension of my vision . . ." : a qualitative interview study regarding principals' views on the use of the special need educator as a qualified dialogue partner in a school development contextPetersson, Jolene, Gåvsten, Josefin January 2023 (has links)
Denna studie har fokuserat på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext då en brist av aktuell forskning inom ämnet identifierats. Syftet för studien var att bidra med kunskap om hur specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner, utifrån rektorers framställan, skulle kunna bidra till skolutveckling kopplat till skolans inre organisatoriska nivåer. Halvstrukturella intervjuer har genomförts med sex grundskolerektorer och resultatet har sedermera analyserats med hjälp av ett systemteoretiskt ramverk utifrån systemteoretiska begrepp såsom de beskrivs av Gjems (1997) och Öquist (2013; 2018). Studien har visat att rektorer ser att specialpedagogers kvalificerade samtal, inofficiella och officiella, genomförda inom skolans samtliga nivåer, skulle kunna påverka skolan som organisation och den praktik som genomförs i den. Specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner sågs kunna utmana lärarnas tänkande i mellanmänskliga reflekterande samtal samt genom modellering av förhållningssätt påverka elevsyn och öka undervisningens kvalité. Fynden i studien visade att specialpedagogen i kvalificerade samtal tillsammans med rektor skulle kunna verka för skolutveckling genom att bidra till rektors helhetsbild av organisationens alla delar utifrån specialpedagogiska perspektiv samt den nära kopplingen till verksamhetens alla aktörer. Vidare identifieras att ett långsiktigt arbete kräver skolledningens stöd och utifrån föreliggande studie och tidigare forskning behöver förutsättningar för kvalificerade samtal skapas och prioriteras för att detta ska kunna ske. Tiden framkom som ett hinder för resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext där rektor har en viktig roll i utformandet av tjänstebeskrivning samt om tid för att kvalificerade samtal ska kunna prioriteras. Vidare behöver det finnas tillit till specialpedagogens kompetens både hos rektor och kollegor. Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner skulle med sin möjlighet att simultant tillhöra och röra sig mellan de olika systemnivåerna kunna bidra till skolutveckling och som rektors förlängda arm i verksamheten.
|
Page generated in 0.0547 seconds