Lovén, Jonas (2023). Specialpedagog eller intraprenör? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Målet med studien är att få mer kunskap för att belysa specialpedagogers komplexa situation vid förändringsarbete och hur den kan förbättras. Min hypotes är att skickliga specialpedagoger besitter en stor mängd tyst kunskap och ett kvalitativt annorlunda sätt att reflektera över hur arbetet kan gå till. En förhoppning är därför att dessa röster kan hjälpa till att belysa rollen ytterligare. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger upplever sin roll vid förändringsarbete i skolan.  Syftet förväntas uppnås genom följande frågeställningar: -          Hur beskriver specialpedagogerna sin roll vid förändringsarbeten? -          Hur kan specialpedagogens roll vid förändringsarbeten förstås? Teori Studien baseras på Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) men tolkas genom Daughty och Moore (2021). Syftet med teorin är kunna spegla specialpedagogens roll på olika nivåer i skolsystemet. Utifrån teorins begränsningar har jag tagit in ytterligare begrepp för att kunna göra fördjupade tolkningar. Dessa är begrepp är maskin- och professionsbyråkrati samt intraprenörskap  Metod Studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutisk ansats. Insamlandet av empirin har skett på olika skolor under samma huvudman genom semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken specialpedagoger. Urvalskriteriet för deltagandet var yrkesverksam specialpedagog med erkänd skicklighet och längre erfarenhet. Empirin analyserades genom en innehållsanalys med stöd från Maguire och Delahunt (2017) Resultat Denna studie förväntas bidra med ökad kunskap kring den specialpedagogiska rollen vid förändringsarbete. Studien bidrar med ett förslag kring hur den specialpedagogiska rollen och kompetenser kan omtolkas med syftet att förbättra förutsättningarna för att skolor ska lyckas vid förändringsarbete. Resultaten visar att samarbetet mellan de intervjuade specialpedagogerna och rektorn vid förändringsarbete är viktigt. Rektorn såväl som förstelärare beskrivs sakna kompetens för att driva förändringsarbete. De beskriver ett behov av att få påverka men i stället för beslutsmandat uttrycks ett behov av tillit och förtroende i uppdraget. Specialpedagogerna beskriver sig som verksamhetsnära och initierar förändringsarbeten baserat på behov från verksamheten och värderar delaktighet från medarbetare högt. Specialpedagogerna ger uttryck för flera olika strategier för hur påverkansarbete vid förändringsarbeten går till och att i flertalet fall är dessa dolda. Specialpedagogiska implikationer Studien redovisar hur specialpedagogerna hanterar en omfattande komplexitet vid förändringsarbeten. Komplexiteten kan förstås med stöd av begreppet intraprenörskap som kan liknas vid den specialpedagogiska kompetensen vid förändringsarbete.

Sammanfattning Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv analysera skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. I studien undersöks skolans beskrivningar av vilka hindrande och möjliggörande faktorer som ligger till grund för elevers problematiska skolfrånvaro och arbetet med detta. Studien undersöker vidare hur pedagogiska kartläggningar av elevers problematiska skolfrånvaro relaterar till efterföljande åtgärdsprogram samt hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro bidrar till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro.  Som teoretisk utgångspunkt tillämpas ekologisk systemteori för att nå en förståelse av helheten. Tre specialpedagogiska perspektiv används för fördjupad insikt om skolans perspektivtagande och dess följdverkan. Studien är kvalitativ och bygger på 10 kartläggningar med tillhörande åtgärdsprogram samt 6 kompletterande semistrukturerade intervjuer med lärare. Vid analys av data tillämpas tematisk analysmetod med en i huvudsak induktiv ansats. Resultat och analys redovisas i 10 teman: individburna faktorer, familjen, motivation, relationers verkan, skolfaktorer, samhället, kartläggningar, samverkan, åtgärder, övrigt stöd.    Studiens resultat visar att när de studerade skolorna analyserar orsaker för skolfrånvaro ser skolan framförallt hindrande faktorer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Möjligheter uppfattas med grund i ett kritiskt perspektiv. Faktorer i skolan och hemmet utvärderas i ringa grad vilket leder till att kartläggningar saknar helhetsperspektiv. Följdverkan är att åtgärdsprogram inte upprättas utifrån bred grund. Vidare visar studiens resultat på att de studerade skolornas arbete utgår från åtskilda mikrosystem som får till följd att samverkan brister samt att elevhälsan intagit en dokumenterande undanskymd roll.  Resultatet visar att de studerade skolorna har behov av en aktiv och samverkande elevhälsa med bred förståelse för individens möjligheter och hinder likväl som för skolans egna organisation i samspel med eleven. Vidare visar studiens resultat hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro kan bidra till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Nyckelord: åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, ekologisk systemteori, skolnärvaro, elevhälsa

Syftet med denna studie är att skapa en jämförande bild av rektorers och specialpedagogers uppfattning om samverkan mellan skolans organisationsstruktur och specialpedagogens arbete på högstadiet, samt hur denna samverkan kan bidra till ett mer förebyggande och främjande arbete. Rektorers och specialpedagogers syn på det specialpedagogiska uppdraget har undersökts i en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa variabler och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. I det systemteoretiska perspektivet betonas att lärande sker i samspelet mellan olika delar i en större helhet och det krävs kunskap om hur delarna hänger ihop, för att all kunskap i organisationen ska komma till sin rätt. Denna kunskap är även av stor betydelse vid genomförandet av eventuella förändringar. I enkäten beskriver både rektorer och specialpedagoger att det är skolledningens uppgift att skapa en kultur där det specialpedagogiska arbetet genomsyrar hela organisationen. Flera av respondenterna beskriver en väl fungerande samverkan med skolans olika professioner medan andra uttrycker att de önskar ökad samverkan för ett mer förebyggande och främjande arbete. För att denna samverkan ska ske behövs en tydlig struktur med samsyn om det specialpedagogiska uppdraget i hela organisationen. Slutsatsen av studien är att specialpedagogens roll är att ha övergripande ansvar för verksamhetens specialpedagogiska arbete, men där ett nära arbete med undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att möta verksamhetens behov. Ett ökat samarbete mellan specialpedagog och undervisande lärare och arbetslag ökar möjligheten att hjälpa fler elever i behov av särskilt stöd och möjliggör ett mer förebyggande och främjande specialpedagogiskt arbete.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? Hur genomförs uppdraget? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen?Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori. Antonovskys KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt teorin behöver individen känna balans mellan dessa tre för att utveckla en stark KASAM. Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är att tänka i nivåer, något som är aktuellt då vi studerar skolans verksamhet, där vi talar om individ- grupp och organisationsnivå. En grundtanke inom systemteorin är att grupper kan ses som ett system. En förändring i någon del av systemet påverkar helheten. I vår analys utgår vi även från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell.Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Genom att kombinera två metoder, intervjuer och observationer, täcker vi flera olika infallsvinklar och får en mer fullständig bild. Vi gjorde halvstrukturerade intervjuer med tre elevassistenter och tre specialpedagoger. Dessa kompletterades sedan med observationer av elevassistenterna i verksamheten.Vår studie visar att elevassistentens uppdrag i skolan är otydligt. I praktiken utför elevassistenterna en mängd implicita (ej uttalade/underförstådda/outsagda) rutinuppgifter som att dela ut papper och kontrollera närvaro. De utför även uppgifter av pedagogisk art, såsom att ge instruktioner och leda lektioner, vilka inte nämns när de själva beskriver sitt uppdrag. Uppdraget försvåras av att tid ofta saknas för planering och utvärdering med kollegor. Studien visar även att synen på uppdraget skiljer sig åt. Specialpedagogerna ser på uppdraget ur ett helhetsperspektiv, medan elevassistenterna är mer inriktade på eleven och ibland på elevgruppen. Vi sökte en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och fann att den finns, men är svag. Samarbete och stöd ges spontant, vid behov och i mån av tid. Resultaten visar också att detta inte är ett regelbundet inslag utan att det åligger på elevassistenterna själva att söka samarbete och stöd vid behov.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter. Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ansatserna i studien kan hänföras till ett systemteoretiskt perspektiv. Med hjälp av systemteorin kan vi få syn på de olika aktörernas förväntningar samt skolornas förutsättningar för handledning och identifiera dess effekter. Vid tolkning av intervjumaterialet används en hermeneutisk ansats där vi beskriver och lyfter fram det studien visar utan att generalisera. Metod Med hjälp av intervjuer har vi tagit del av respondenternas inställning till specialpedagogisk handledning. Respondenternas svar analyserades och jämfördes med hjälp av tidigare forskning samt vår erfarenhet och förförståelse kring ämnet handledning. 3 Resultat I vår studie har det visat sig att specialpedagogerna upplever ett starkt behov av stöd från ledningen för att grupphandledning ska bli av. Resultatet har visat att det finns en brist i kommunikationen mellan skolledare, specialpedagoger och lärare kring betydelsen av specialpedagogisk handledningen. Vidare pekar resultatet på att orsaken till detta först och främst är att skolledarna tycks sakna kunskap kring handledningens syfte och dess effekter.

Mycket av tiden för lärare i dagens skola går åt till att lösa konflikter under lektionerna. Samtidigt ska undervisningen anpassas för alla elever oavsett om de kommer från resursstarka miljöer eller inte. Att vara nyutexaminerad lärare är utmanande eftersom det ofta innebär lika stor arbetsbelastning och ansvar som för lärare med mångårig erfarenhet. Intresset för pedagogisk handledning började växa fram under kursen ”Att leda professionella samtal”. Trots att det funnits specialpedagoger på mina tidigare arbetsplatser har jag tidigare inte kommit i kontakt med handledning. I examensordningen för specialpedagoger finns handledning tydligt formulerad i ett av målen: ”visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda” (SFS 2006:1053, s. 5). Det uttrycks även i Lgr11 (Skolverket, 2011, s. 19) där det står att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”. Detta motiverar varför lärare ska få handledning samtidigt som det kan ifrågasättas varför inte handledning förekommer överallt. En intressant fråga är vad lärare som får ta del av handledning har för erfarenheter och upplevelser kring det.SyfteSyftet med examensarbetet är att belysa hur lärare uppfattar att grupphandledning påverkar deras arbetssituation och vilken inställning de har till sådan handledning. Vidare att undersöka om det finns alternativa handledningsformer som lärare efterfrågar.Teoretisk utgångspunktFör att tolka det empiriska materialet kommer systemteori användas som teoretisk utgångspunkt. Teorin lämpar sig bra för studien då den enligt Gjems (1997) riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor som arbetar nära varandra i en yrkesgrupp. I systemteorin finns viktiga centrala begrepp som helhet, sociala system, relationer, här och nu tänkande, cirkularitet och kvalitet. Dessa begrepp blir återkommande i studiens analys och diskussionsdel. MetodI studien har en kvalitativ ansats valts där sex lärare i grundskolan intervjuats. En intervjuguide användes och skickades ut i förväg. Den utgick från halvstrukturerade frågor vilket innebar att följdfrågor kunde ställas beroende på de svar respondenterna gav. När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant från talspråk till skriftspråk. I transkriberingen utelämnades typiska taluttryck. ResultatResultaten visade att lärarna hade olika uppfattningar om syftet med handledning. Troliga förklaringar kan vara dels att arbetslagen har olika specialpedagoger vilket påverkar handledningen beroende på vilka behov som finns, dels att syftet från rektor och specialpedagog inte varit tillräckligt tydligt när formerna för handledningen har ändrats. Lärarna var positiva till handledning i arbetslaget även om det från några lärare framkom en önskan att den skulle ske mer ämnesvis. Tidigare forskning visar att handledning i arbetslagen kan innebära en del risker såsom att det inte bidrar till influenser utifrån och att dominerande deltagare i gruppen får alltför stort utrymme. Maktstrukturer i arbetslagen var inget som lärarna uppfattade som problem även om några kunde se att det fanns tydliga sådana. Den tidigare forskningen påvisade även fördelar med handledning i arbetslagen genom att deltagarna kan sätta sig in i varandras problem och arbetssituationer. För att handledningen ska vara meningsfull och effektiv uttryckte flera lärare att struktur är viktigt. Tydlighet och goda förberedelser var faktorer som ansågs viktiga för att skapa meningsfullhet och effektivitet. Det framkom även att en majoritet föredrar individuell handledning när de behöver hjälp med anpassningar, digitala verktyg eller råd och stöd kring en elev. ImplikationerAtt lärare får specialpedagogens handledande uppdrag tydliggjort är viktigt för att handledningens syfte ska bli tydligt. Det är även betydelsefullt för att lärare ska få rätt förväntningar på handledningen och vad den kan ge. Detta är en ståndpunkt att ta med sig som färdig specialpedagog när det är dags att handleda en grupp lärare.I studien framkom att handledningen ofta är oregelbunden. Regelbunden handledning är viktig men kan vara svårt på grund av den tidsbrist som ofta råder i dagens skolor. Intervjuerna visade att det inte finns fasta handledningsgrupper på skolan. Ett förslag är att hålla handledningsgrupperna stängda under terminerna. Det är av vikt att skapa struktur i mötena och skapa ett klimat där det finns en jämbördighet mellan deltagarna så att alla tillåts delta. För att handledning ska bli meningsfull poängterade lärarna att det är viktigt att handledaren känner till situationerna och eleverna i klassrummen. Ett sätt att få denna kännedom är genom att auskultera i klasserna. Detta kan ge lärarna ett större förtroende för specialpedagogen och underlätta för specialpedagogen att relatera till det som lärarna tar upp i handledningen.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

The Swedish Transport Administration, which is the contractor of this study, has, after the first years of delivering BIM surveys, experienced that their expectations for the delivery of BIMsurveys have not been met. The purpose of this study is to investigate what factors may cause the contractor and consultants to fail to reach a consensus on the process and how to synchronise the consultant's process with the contractor so that the quality of the deliveries becomes moresatisfactory based on the contractor's requirements. The purpose of the study is to analyse, from a sociotechnical perspective, and identify the factorsrequired to obtain an effective BIM survey process. The questions are what expectations and experiences the Swedish Transport Administration hasas a contractor of deliveries of BIM surveys relating to communication, technology and processes, as well as what expectations and experiences the consultants have from the implementation of the Swedish Transport Administration's requirements for the BIM surveys relating to communication, technology and processes. Interviews have been conducted with informants both from the Swedish Transport Administration and from different consultancy companies. The result shows that the process is still very immature. The technology exists but the knowledge of what BIM is and understanding of the benefit of the process is insufficient. The study concludes by suggesting how the future implementation work should look from a sociotechnical perspective. / Trafikverket som är beställare till den här studien har, efter de första åren med leveranser av BIM- projekteringar, upplevt att deras förväntningar på leveranserna av BIM- projekteringar inte uppfylls. Avsikten med den här studien är att undersöka vilka faktorer som kan orsaka att beställaren och konsulterna inte verkar inneha en samsyn gällande processen, och på vilket sätt man skulle kunna synkronisera konsultens process med beställarens, så att kvaliteten på leveranserna blir mer tillfredsställande utifrån beställarens krav. Syftet med studien är att, utifrån ett sociotekniskt perspektiv, analysera och identifiera vilka faktorer som krävs för att erhålla en effektiv BIMprojekteringsprocess. Frågeställningarna är vilka förväntningar och upplevelser Trafikverket har som beställare på leveranserna av BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process, samt vilka förväntningar och upplevelser konsulterna har av implementeringen av Trafikverkets krav på BIM- projekteringarna avseende kommunikation, teknik och process. Intervjuer har utförts tillsammans med informanter både från Trafikverket och från olika konsultbolag. Resultatet visar att processen fortfarande är mycket omogen. Tekniken finns men kunskapen om vad BIM är och förståelse för nyttan av processen är otillräcklig. Studien avslutas med att ge förslag på hur det kommande implementeringsarbetet bör se ut från ett sociotekniskt perspektiv. Nyckelord: BIM, Implementering, Socioteknisk systemteori

Olander, Maria (2016). Varför gör vi som vi gör? En studie av organisationen kring nyanlända elevers utbildning på Språkintroduktion. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien kan bidra till att lyfta fram organisationens betydelse för de nyanlända elevernas lärande.Studiens syfte var dels att undersöka hur tre gymnasieskolor har valt att organisera sin undervisning för nyanlända elever på gymnasieskolans Språkintroduktion och dels att ta reda på varför man valt att organisera sig på det viset. Frågeställningarna lyder:•Hur organiseras skolgången för nyanlända inom ramen för Språkintroduktion?•Vilka anledningar finns för att organisationen ser ut som den gör?Studien har en systemteoretisk ansats. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer i kombination med ett gemensamt utformande av en organisationsskiss över respektive skolas system för de nyanländas utbildning. Resultatet visar att skolorna uppvisar stor variation när det kommer till själva organisationen av undervisningen. Det skiljer sig framförallt när det kommer till flexibiliteten och den enskilde elevens möjlighet till individuell utbildning. Resultatet visar också på skillnader när det kommer till de bakomliggande anledningarna till organisationsstrukturen och rektorns möjlighet till påverkan. Ett resultat som kan vara intressant att lyfta ur specialpedagogiskt perspektiv, men som inte rör själva studien i sig, är hur liten roll specialpedagogen spelar i frågor som rör organisationen av de nyanlända elevernas utbildning.Nyckelord:nyanlända elever, organisation, systemteori, språkintroduktion, frirum