Den kvalitativa studien utgår från yrkesverksammas erfarenheter av övergången mellan förskola och förskoleklass med syftet att öka förståelse för upplevelsen av övergången. Det empiriska materialet inhämtades genom fokusgruppsamtal där verksamma med erfarenhet av övergångsprocessen från de båda skolformerna deltog. De yrkesverksamma delgav sina erfarenheter och upplevelser av övergången i samtalen. Resultatet analyserades med stöd i systemteorin som teoretisk utgångspunkt och utmynnade i övergångsprocessen, övergångsaktiviteter, samarbete mellan verksamheterna, föräldrasamverkan samt barns delaktighet. Deltagarnas skildringar av övergångar beskrev en övergång i process. I processen framkom vilka hinder som kan uppstå samt vad som förutsätter goda övergångar. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget för övergångsarbetet måste få ta tid och vara tryggt för barnen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att ett gott systematiskt arbete i övergångsprocessen, där dessa komponenter finns med och är väl förankrat i båda skolformerna, undanröjer hinder och genererar goda övergångar för barnen. Specialpedagogens roll i övergångsarbetet blir att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever samt visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.

Larsen, Linda (2022). Stadieövergången till årskurs sju – elevers fortsatta kunskapsutveckling och stödbehov i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förhoppningen med studien är att rikta större uppmärksamhet mot stadieövergången till årskurs sju med anledning av den stora omställning det är för elever och i synnerhet för de i behov av stöd. Genom att synliggöra utmaningar, utvecklingsmöjligheter och framgångsfaktorer vid stadieövergången kan studien fungera som ett diskussionsunderlag inför ett förändringsarbete. Ytterligare en förhoppning är att göra skolor observanta på elevernas behov av kontinuitet i matematikundervisningen över stadier. Studien syftar till att hitta framgångsfaktorer vid en systematisk stadieövergång till årskurs sju som främjar elevens kunskapsutveckling i matematik. Den syftar också till att undersöka vilken information som förmedlas vid övergången. En övergång i form av ett stadiebyte kan förstås utifrån en sammanvävning av Vygotskijs (1999, 2001) sociokulturella perspektiv och Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori. Öquist (2018) beskriver systemteori som hierarkiska nivåer av system men det är också ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan individen och omvärlden, likt ett ekosystem. För att påverka systemet krävs ett helhetstänk vilket går i linje med speciallärarens uppdrag som innebär kartläggning och utveckling av lärmiljön. En gemensam beröringspunkt för de båda teorierna är kontextens centrala betydelse för lärandet. Vygotskij (1999) lyfter också fram språket och tänkandet som något centralt samt att ny kunskap bygger på tidigare förkunskaper.  Studien genomfördes med hjälp av en semistrukturerad kvalitativ metod inspirerad av en fenomenologisk ansats. En tematiserad intervjuguide användes som frågeunderlag. Informanterna bestod av några elever, lärare och övergångssamordnare som delade sina uppfattningar av stadieövergången. Därmed gjordes studien utifrån olika perspektiv och både likheter och skillnader i upplevelser synliggörs. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tematiserades resultatet efter de mönster som var framträdande.  Framträdande framgångsfaktorer är betydelsen av relevant överlämnad information, samarbetet med vårdnadshavare och samverkan mellan skolorna. Studiens resultat visar att mottagande skola efterfrågar mer specifik information om elevernas kunskaper i matematik, både på gruppnivå och individnivå. Det framkommer också att relationen lärare-elev och elev-elev är betydelsefull för en framgångsrik kunskapsutveckling.  Det finns olika uppfattningar inom verksamheten gällande uppföljnings- och utvärderingsarbetet då övergångssamordnarna menar att det finns ett sådant medan lärarna menar att det inte finns. Lärarna anser att samverkan mellan skolorna fungerar väl men eleverna ser inte effekterna då matematikundervisningens kontinuitet är otydlig för dem.  Studieresultatet visar på en likhet med de utmaningar som var framträdande vid stadieövergångar för 35 år sedan (Magne, 1987), såsom den otydliga röda tråden i matematikundervisningen över stadier. Speciallärarens betydande funktion vid övergångsprocessen är framträdande i studien. Spännvidden i speciallärarens uppdrag synliggörs på samtliga nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i skolutveckling genom sitt uppdrag att verka som en kvalificerad samtalspartner i handledning. I syftet ingår också att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder specialpedagogen möter i sitt uppdrag att arbeta för skolutveckling genom handledning. Forskning visar att det finns en otydlighet både kring begreppet kvalificerad samtalspartner och kring specialpedagogens roll att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Samtidigt visar forskning att handledning är ett framgångsrikt verktyg i arbetet med skolutveckling och specialpedagogen en viktig aktör i detta. Studiens teoretiska ramverk är social systemteori och begreppen helhet, relationer och cirkularitet används i diskussionen av vårt resultat. Studiens metod är av kvalitativ karaktär och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i förskolan. Resultatet visar att specialpedagoger inom ramen för sitt uppdrag agerar som kvalificerad samtalspartner i olika former av samtal och kompetens inom samtalsledning och samtalsstrategier lyfts fram. Resultatet visar också att specialpedagogerna bedriver handledning i olika former och i olika syften och att det ofta finns förväntningar på specialpedagogen som de på olika sätt har att förhålla sig till. Distinktionen mellan det rådgivande och det reflekterande samtalet synliggörs i vårt resultat. Specialpedagogerna lyfter fram flera faktorer som möjliggör eller hindrar specialpedagogen att bedriva handledning som ett led i skolutveckling. Faktorer som identifierats är skolledaren, tid och specialpedagogens roll. I vår resultatdiskussion problematiseras vårt resultat i relation till vårt teoretiska ramverk och våra teoretiska begrepp. Specialpedagogen som en av flera aktörer inom systemet påverkar och påverkas av de ömsesidiga relationer som skapar förskolans organisation. I studiens slutsats lyfts skolledarens betydelse fram både som möjliggörare och hinder. Genom att tydligt kommunicera kring syfte med handledning, förväntningar och roller ser vi att förutsättningar kan skapas för specialpedagogen att bedriva handlednings som ett led i skolutveckling.

Abstract Lundén, Annika (2021). Skolutvecklingens olika betydelser. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställning Syftet med aktuell studie är att undersöka vad begreppet skolutveckling innebär för olika professioner. Frågeställningar:  Vad innebär begreppet skolutveckling? Hur tillvaratas den specialpedagogiska kompetensen i skolutvecklingsfrågo? Vilka faktorer ger möjlighet eller hindrar specialpedagogers arbete med skolutveckling? Teori Studien har genomförts med ett systemteoretiskt förhållningssätt. Metod Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger, två rektorer samt en verksamhetschef. Resultaten är uppdelade i teman som analyserats utifrån teori och tidigare forskning.  Resultat Studiens analys av resultat visar att alla intervjuade är överens om vad begreppet skolutveckling innebär, nämligen att utveckla skolan och att förbättra måluppfyllelsen. På vilket sätt skolorna organiserar för skolutveckling, både generellt men även med utgångspunkt från specialpedagogernas kompetens, ser olika ut på de olika skolorna. Anledningen till differensen anses bero på den kunskap som finns kring specialpedagogens examensordning samt statens införande av karriärsreformen, 2013.  Specialpedagogiska implikationer En avgörande betydelse för mig som specialpedagog, är att jag och min rektor har en samsyn kring mitt uppdrag och vad det ska innebära utifrån den specialpedagogiska utbildningen. Ytterligare en förutsättning för det organisatoriska arbetet är att hela verksamheten har kännedom om min roll som specialpedagog. Som specialpedagog har jag i uppgift att arbeta både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Om helhetsperspektivet saknas finns det en risk att arbetena separeras. Jag behöver ha kännedom om hur jag på min arbetsplats arbetar utvecklande på alla nivåer för att kunna bidra till ett mer skolutvecklande arbete.  Nyckelord kollegialt lärande, skolutveckling, specialpedagog, specialpedagogik, systemteori

Sammanfattning/Abstract Murphy, Maria (2021). Utvecklingsarbete i praktiken -en fallstudie om implementeringen av tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur en skolverksamhet har förändrats efter deltagande i ett skolutvecklingsprojekt för implementering av tillgängliga lärmiljöer.  På vilket sätt har framgångsfaktorer och hinder påverkat implementeringen av skolutvecklingsprojektet?Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer och hur ser specialpedagogens roll ut i detta arbete? Teori Arbetet utgår från systemteori och inkluderingsbegreppets olika dimensioner. Teorierna ligger till grund för att synliggöra de olika faktorer och roller som påverkar processen vid ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer.   Metod Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Informanterna består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, två lärare samt en resurspedagog. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Baserat på respondenternas svar har nio kategorier valts ut som sedan grupperats i tre olika teman.  Resultat Resultatet visar att utvecklingsarbetet för tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt över tid, systematiskt utvecklats och blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet på skolan. Framgångsfaktorer för detta är ett väl förankrat utvecklingsarbete med tydlig processplan.  Personal som överlag är positiv till förändring och arbetar utifrån elevernas bästa är en god förutsättning och grund att utgå från. Svårigheterna som visat sig i studien ligger i fysiska begränsningar av skolmiljön samt pedagogers känsla av otillräcklighet i att tillgodose alla elevers behov utifrån differentiering och tillgänglighet.   Specialpedagogiska implikationer Samsyn skapar grunden för en mötesplats där vardagens utmaningar och framgångar kan diskuteras. Samsyn skapar också möjlighet att genomföra pedagogiska förändringsarbeten och förtroendet att på lång sikt skapa lärmiljöer som är tillgängliga för alla elever. Detta arbete är väsentligt för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Arbetet för ökad tillgänglighet tillsammans med hälsofrämjande och förebyggande insatser visar vikten av att använda specialpedagogens kompetens på rätt sätt. Nyckelord Inkludering, systemteori, tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsarbete, yrkesroller

Syftet med denna uppsats var att undersöka anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll med ett fokus på upplevelsen av anhöriga som befinner sig mitt i livet. Detta då denna period i livet kan präglas av många relationer och tillhörande till många livsområden som kan ändra förutsättningarna. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Detta för att komma åt anhörigkonsulentens upplevelse av anhörigas roll. Resultatet visar på att rollen som anhörig kan påverka både livskvaliten, relationer och medföra behov för anhöriga. När anhöriga ses som en resurs och genom ett anhörigperspektiv i verksamheter blir inkluderade får detta positiva följder eftersom anhöriga besitter kunskap om sina egna och den närståendes behov.

Sammanfattning/AbstractSandberg, Helén (2020). En livsberättelse om skolgången för en person med PANS. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragPANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome) eller PANDAS (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections) är en relativt ny och okänd diagnos inom skolan. Det är en autoimmun sjukdom som har neuropsykiatriska symtom men utlöses av infektion. Forskare menar att alla som arbetar inom skolan kommer att stöta på en eller flera elever som har PANS under sitt arbetsliv (Miglioretti, 2019, Doran, 2015). Därför är det av vikt att PANS uppmärksammas så att skolan kan ge bästa stöd för elever. Då det finns stor brist på information och forskning om PANS inom skolan är min förhoppning att genomförda studie ska kunna bidra med ökad kunskap om diagnosen och vara som en väckarklocka för skolväsendet att uppmärksamma elever med PANS.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att genom livsberättelseanalys öka kunskapen om diagnosen PANS samt hur skolan på bästa sätt kan bemöta elever med PANS och anpassa skolgången.Frågeställningar:-Hur har en person med PANS upplevt sin skolgång?-Vilka lärdomar kan skolväsendet dra ifrån denna berättelse?TeoriStudien har vägletts av livsberättelseanalys som metod men har även intagit ett systemteoretiskt perspektiv. I resultat och diskussionsdelen har en livsberättelse analyserats med hjälp av systemteori. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori redogör hur en individs utveckling alltid är beroende av samspelet med sin miljö och sitt sammanhang. Livsberättelsen har studerats i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem.  MetodLivsberättelseintervju har använts för att studera en person med PANS subjektiva upplevelse av skolgången. Livsberättelse är en lämplig metod då upplevelser av ett fenomen ska beskrivas ur ett längre tidsperspektiv (Fejes & Thornberg, 2019). Intervjun blir då retrospektiv då informanten reflekterar över tidigare erfarenheter och minnen. Det är inte en exakt avbildning av verkligheten som eftersträvats utan personens egen berättelse om sin upplevelse av skolgången.ResultatResultatet visar att informantens upplevelse är att hon har bemötts av en oförstående skola och ett oförstående samhälle. Sjukdomen PANS bröt ut när hon var 7 år men det dröjde tills hon blev 23 år innan hon fick rätt diagnos och behandling. Under grundskolan har hon blivit utsatt för övergrepp som att bli fasthållen när hon varit i affekt samt blivit avstängd och nekad undervisning under ett helt läsår. Vidare har både skola och vård skuldbelagt henne och föräldrarna.Vad skolan kan lära sig av denna livsberättelse är vikten av att alltid ha ett relationellt perspektiv och inte lägga problemet hos eleven eller dess föräldrar. Att ha gott samarbete mellan skola och hem och lyssna på barnet och föräldrarna är avgörande för att eleven ska få rätt stöd i skolan. Vidare behöver skolan hålla sig uppdaterad om nya diagnoser och aktuell forskning för att förebygga att elever bemöts av en oförstående skola som inte ger rätt hjälp i tid.Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att specialpedagoger håller sig informerade om nya diagnoser och om aktuell forskning för att kunna ge eleverna bästa stöd i skolan. När skolan missförstår en elevs problematik kan det få förödande konsekvenser. Specialpedagogen kan verka för att skolan utgår ifrån ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter där lärare alltid lyssnar på eleven och föräldrarnas bild av situationen (Nilholm, 2012). Att ha en positiv elevsyn och alltid utgå ifrån att eleven vill uppföra sig om den kan (Hejlskov et al. 2017) är av stor vikt för alla elever, men särskilt för elever med PANS. NyckelordLivsberättelse, PANS, PANDAS, skolgång, systemteori

No description available.

Sammanfattning/AbstractThörnholm, Jessica (2018). Exkluderande verksamhet med ett inkluderande syfte – en studie av familjeklassens långsiktiga effekter. An exclusive initiative with an inclusive purpose- a study of the long term effects of family classes Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMålet är att uppsatsens kunskapsbidrag leder till en tanke om hur vi i skolan kan arbeta på systemteoretisk grund för att skapa en inkluderande organisation som gynnar varje individ i verksamheten. På ett annat plan kan undersökningen vara en hjälp att utvärdera familjeklassverksamheten och en grund för beslut gällande det fortsatta arbetet med unga i riskzonen för ett misslyckande i skolan.Syfte och frågeställningarSyfte med undersökningen är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa de långsiktiga effekterna av familjeklass. Frågeställningarna som undersökningen grundar sig på är:•Vad är elevernas upplevelse av sin tidiga skolgång före familjeklass i termer av inkludering och exkludering?•Hur upplevde eleverna sin tid i familjeklass?•Vilka effekter upplevde eleverna att tiden i familjeklass hade tiden närmast efter avslutad insats i familjeklass?•Hur har familjeklassen påverkat eleverna och deras skolgång över tid?TeoriUndersökningen lutar sig mot systemteorin som åskådliggörs genom Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell. Arbetet genomsyras även av en vardagligare teori kring inkludering och inkluderingsprocesser baserad på Nilholm och Göranssons (2016) definition av inkluderingsbegreppet.MetodStudiens metod är en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer kompletterad med en dokumentsökning. Undersökningen genomfördes på en skola där det funnits familjeklass under lång tid. Undersökningen utgår från Nilholm och Göranssons (2016) definition av inkluderingsbegreppet. Utifrån denna definition konstruerades en intervjuguide. Denna låg sedan även som grund för resultatredovisning och analys.ResultatUpplevelsen av en exkludering behöver inte vara negativ. Att få gå ifrån den ordinarie klassen kan upplevas som ett andningshål och en chans att få komma ikapp. Orsaken till detta finns kanske i den icke inkluderande miljö som eleverna normalt vistas i. Resultatet visar på tillfälliga goda effekter av familjeklass. I arbetet förs en diskussion om att för att få en långvarig effekt behöver man även analysera och åtgärda skolan som system både på grupp- och organisationsnivå och på så sätt skapa organisationer som gynnar varje individs lärande.Specialpedagogiska implikationerDet borde vara specialpedagogens uppgift att samordna så att arbetet i familjeklass stämmer överens med våra styrdokument. Genom en kartläggning innan familjeklass startar; uppföljning och utvärdering av arbetet i familjeklass samt åtgärder även på organisations- och gruppnivå finns bättre förutsättningar för att effekterna håller i sig även på lång sikt. Ett arbete där specialpedagogens kompetens kommer väl till pass. I arbetet väcks frågan om det är skolans uppdrag att bedriva verksamheter som ligger närmre familjeterapi än pedagogik. Specialpedagogens uppgift borde snarare vara som samarbetspartner och ta del av sådan verksamhet bedriven av andra enheter.Nyckelordfamiljeklass, Families And Schools Together, inkludering, Marlboroughmodellen, systemteori.

Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.I skollagen står det att samverkan mellan olika professioner för förebyggande och främjande arbete ska finnas på våra skolor. Studien avser att studera specialpedagogers upplevelser av EHM- modellen och vi har utgått från följande frågeställningar.•Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?•På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?•Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete? Som metod i studien har vi använt oss av triangulering och den bygger på intervjuer, observationer och en enkätundersökning för att belysa ett fenomen från olika perspektiv. Vi genomförde intervjuer vid två olika tillfällen. Första tillfället intervjuades en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade då hen varit en av de drivande krafterna i arbetet och syftet med den första intervjun var att låta respondenterna berätta fritt om sitt arbete med EHM-modellen, från början till nutid. Vid andra intervjutillfället genomfördes en halvstrukturerad intervju med två specialpedagoger. Det skickades det ut 220 mejl till olika rektorer i Skåne län, med frågan om de arbetar med EHM-modellen. Av dem svarade 17 rektorer att så var fallet och därigenom kunde surveyundersökningen vidarebefordras till de specialpedagoger som arbetar på de 17 skolor. Totalt svarade 26 respondenter på surveyundersökningen från webben. Då EHM är ett ungt fenomen inom skolan finns det ingen tidigare forskning kring modellens effekt i praktiken. Studien lutar sig på elevhälsa från då till nu, samverkan och samarbete, kollegialt lärande och KASAM. Samverkan och samarbete kretsar runt människor och hur relationer påverkar de system och nivåer som finns i skolan. Som utgångspunkt ligger därför systemteorin som en grundpelare i denna studie. Resultatet visar på att EHM- modellen skapar förutsättningar till ett mer effektivt utveckling- och lärandearbete runt elever. Modellen bidrar till ett prestigelöst klimat där elevhälsoteam och lärarkollegium samverkar och samarbetar mot gemensamt uppsatta mål. Respondenternas erfarenheter av EHM- modellen visar att deras ärenden numera oftare ligger på grupp- och organisationsnivå. Det handlar om att ändra perspektiv från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till förebyggande.