Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas? Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna. Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga. Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna. Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna. Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner. Jag redogör också för hur instanser i samhället vill skapa bättre resurser, material och undervisningsmetoder och utöka samarbetet mellan olika aktörer som dessa barn möter i skolan. Vidare visas hur tidigare forskning beskriver bemötandet och integreringen av elever med synskada i undervisningen. Eftersom detta är ett underbeforskat område hoppas jag att min undersökning kan vara ett litet steg i kunskaper om synskadade och bilduppfattning.

Det övergipande syftet med studien är att undersöka seende och/eller hörande partners uppfattningar och erfarenheter kring taktil/kroppslig kommunikation tillsammans med en person med medfödd dövblindhet. Vidare är syftet att beskriva hur omgivningen kan ge möjligheter till att utveckla ett språk för personen med medfödd dövblindhet. Studien baseras på ett kvalitativt fokus genom en fallstudie. I fallstudien har video använts för att spela in sekvenser över personen med medfödd dövblindhet och dennes assistenter under en period av två månader. Tre filmsekvenser valdes sedan ut som samtalsbas i intervjuer. Fokusgruppsintervjuer med samtliga assistenter samt enskilda intervjuer med var och en har genomförts. Resultatet inordnades i teman med respektive underkategorier utifrån en innehållsanalys. Studien visar att partners roll är mycket viktig och att de har en stor betydelse då kommunikationspartnerns kommunikativa förmåga är viktig för och påverkar den dövblinda personen egen kommunikativa kompetens. Omgivningens syn på och tilltro till individens förmåga är även viktig för att på så sätt kunna ge möjlighet till en språklig utveckling En bra relation med trygghet och tillit som grund går hand i hand med partnerns kommunikativa kompetens och båda är lika viktiga. Partnern måste kunna avläsa och tolka personens stämma och svara upp i kommunikationen med en taktil/kroppslig utgångspunkt. Motivation och intresse för kommunikationen från personen med medfödd dövblindhets sida kunde ringas in som en stor utmaning i arbetet med att ge möjligheter för språklig utveckling.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut. Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång. I uppsatsens analys återger författarna med egna ord sina tankar i en separat diskussion om experimentets resultat samt gjorda observationer. Slutsats: Genom stimulans av sinnena syn, känsel och doft, har författarna genom experimentet registrerat kundens förändrade agerande, som vid köp av toalettpapper. Ett antal kunder har noterat experimentets exponeringsrullar och använt sig av taktil beröring. Resultaten visar även att stimulans av sinnen har påverkat den tid kunderna har vistats vid toalettpappershyllan.Sinnesstimulansen har bidragit till att kunden tagit ett aktivare köpbeslut vid toalettpappershyllan, och att experimentet därav bidragit till en starkare köpupplevelse för kunden. Studien visar även att stimulans av sinnen i större utsträckning visat sig effektivt hos kunder med sällskap.

Sammanfattning Den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla människor oavsett hur personen förflyttar sig. Personer med funktionshinder ska inte känna sig begränsad för att vistas i det offentliga rummet.  Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten av Karlstads stationsmiljö/perrong för synskadade och rullstolsburna personer. För att svara på syftet utgår studien från den kvalitativa metod för att samla in data och information, 6 stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterna på Karlstads tågstationsmiljö. 3 av dessa intervjuer utfördes med synskadade respondenter på plats (Karlstads perrong) och 3 andra intervjuer gjordes med rullstolsburna respondenter på plats (Karlstads perrong) förutom en intervju som genomfördes via telefon. Tre teoretiska utgångspunkter har valts för denna studie. Utgångspunkterna som använts var “Den sociala modellen” av Berth Danemark (2005), “Rätten till stad” av David Harvey (2010) och “Normaliseringsprincipen” av Bengt Nirje (2010).  Resultat visar att tillgängligheten av Karlstads stationsmiljö är delvis bra. Tillgängligheten varierar mellan gruppen synskadade och rullstolsburna. Rullstolsburna respondenter är relativt nöjda med hur perrongen ser ut i dagsläget men tillgängligheten blir till viss grad sämre när det finns snö som inte har plogats. Synskadade respondenter var mer kritiska till tillgängligheten av Karlstads tågstation jämfört med rullstolsburna personer. Synskadade respondenter var tacksamma att det har tagits åtgärder dvs. att det finns taktila hjälpmedel som är anpassade till de. De menar att tillgängligheten kan förbättras ännu mer om arbetet sker parallellt med synskadade personer. Ett annat resultat som studien visade var att taktila hjälpmedel som byggs för ena gruppen skapar inga barriärer för den andra gruppen. Studien visade även att åtgärder i form av tak eller pratorer kan gynna både synskadade och rullstolsburna gruppen.

I vårt dagliga liv navigerar vi genom livliga stadsmiljöer fyllda med bilar, bussar och cyklister som kommer från olika håll. Oavsett om det är medvetet eller omedvetet, prioriterar vi vår säkerhet och vidtar åtgärder för att förhindra olyckor i denna dynamiska miljö. Anmärkningsvärt nog huserar våra ögon 70 procent av kroppens känselceller, vilket gör att vi kan fånga 80 procent av våra upplevelser genom synen.   Men hur navigerar personer med synnedsättning i dessa miljöer för att undvika faror?  Syftet med detta arbete är dels att undersöka vilka hjälpmedel som finns tillgängliga generellt, men också att utforska hur Luleås stadsmiljö och offentliga platser är utformade för att vara tillgängliga och underlätta orienteringen för personer med nedsatt syn. För att få svar på frågeställningarna i denna rapport har en litteraturstudie och fallstudie genomförts. Fallstudien inkluderar platsanalyser för att undersöka hur stadsmiljön modifieras för att tillgodose individer med synnedsättning. Dessutom har intervjuer genomförts med fyra personer som har olika grader av synnedsättning. Intervjuerna fokuserade främst på de utmaningar och hinder de möter när de navigerar i stadsmiljön, vilka hjälpmedel de använder och deras åsikter om hur tillgängligheten kan förbättras. Resultaten tyder på att de nuvarande alternativen för assistans huvudsakligen består av olika tekniska hjälpmedel, såsom teknikkäpp, ledarhund, ledsagare, GPS och appar.  Problem och hinder som observerades under platsanalysen, samt de som nämndes under intervjuer, inkluderar plötsliga avslutningar av tillgängliga ledstråk, övergångställen utan kupolplattor, svårigheter att orientera sig mot huvudentrén till kulturenshus på grund av saknade ledstråk, kontrastmarkeringar samt bristande information om gångvägs- och områdesombyggnationer innan de påbörjas.

No description available.

Enligt plan- och bygglagen ska allmänna platser kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Anpassningar måste därför byggas in i trafikmiljöerna. I Luleå Kommun har anpassningar gjorts under årens lopp för att uppfylla dessa krav, problemet är bara att utformningarna av dessa anpassningar inte följer ett enhetligt mönster. Dessa anpassningar kan bli ett drift- och underhållsproblem om inte genomtänka lösningar byggs. I detta arbete har teori och praktiska erfarenheter legat till grund för upprättandet av förslag till principritningar. En undersökning skickades ut till intresseorganisationer där medlemmar är i behov av dessa anpassningar för att kunna färdas i de allmänna trafikmiljöerna. Fokus har legat på att utforma kanstenslinjen vid gång- och cykelkorsningar, höjdsättning och taktila ytor. Målet med detta arbete var att resultatet skulle kunna nyttjas av Luleå Kommun som stöd vid planering och projektering av trafikmiljöer för att få en enhetlig utformning. Ritningarna presenterade i detta arbete ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med principritningar som senare kan införlivas i Luleå Kommuns projekteringsanvisningar.