I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

In the past, the meaning of marriage has been an agreement between two people to live together and have children in a legitimate manner. The marriage was not just to form a couple; it was also to merge two families together. From the early 1900s until today the allegation of marriage and its influence got a significant change compared to early societies which have aroused my interest to perform this into a research paper. My study is focused on marriage and social changes during the 1900s. Thoughts that arise now is that why there was a remarkable change in the marriage rate during the 1900s and whether there were any social changes had to do something with it. The investigation is based primarily on the statistical calculation that shows that the marriage rate during the 1900s got a remarkable change and behind this change lies among others the provision of welfare state and women's emancipation. The paper analyzes the changes that occurred during the 1900s marriage rates and the social changes that occurred at the same period and are associated with the changing of family patterns during the 1900s.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen. Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga? De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

<p>Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.</p><p>Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?</p><p>De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?</p>

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå. Studien visade även att det inte fanns något större motstånd mot järnvägsbygget, vilket så var fallet på vissa andra håll i Sverige. De vanligast förekommande argumenten för ett byggande utgick oftast ifrån ekonomiska aspekter kring järnvägens lönsamhet.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.

This study is the first to focus primarily on the Swedish parish magasins, the country’s most widespread credit institution in the last half of the 18th, and the first part of the 19th, century. During the Early Modern Period, grain price volatility was a matter of great concern. The parish magasins were conceived as a substitute for government action intended to stabilize grain prices and offer relief in case of crop failure. The thesis analyzes the problems of harvest variability and grain price fluctuations utilizing both   theory and empirical evidence. It is concluded that market integration, especially by permitting imports, was more effective than inter-harvest storage in reducing the likelihood of high prices. Initially the peasants were sceptical of the new institution. Although the establishment of the magasins was strictly speaking voluntary, substantial hierarchical pressure was applied.  Once they had come into existence, however, the magasins evolved into a type of grain bank. The parishioners found them useful as a source of communal revenue at a time of rising need for local public expenditure for education and poor relief. In addition, the failure of the grain market to meet the needs of the peasantry created a demand for loans in kind. Although by no means ideal, in the absence of any superior institutions, the magasins provided valuable services. When improvements in both municipal finance and the functioning of the grain markets occurred in the second half of the 19th century, the magasins became obsolete. Both history and geography impact the formation of institutions. This study describes one such case of institutional development and attempts to explain why the outcome deviated from the original intention. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007</p>

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies – STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet. Undersökningen visar att en stor del av debatten som förs i opinionsmaterialet kan förklaras i termer av energisäkerhet. Aktörernas argumentation angående kärnkraften och de alternativa energikällornas fördelar och nackdelar tydliggörs och förklaras. Dessutom visar studien hur opinionsmaterialet förhåller sig till de av staten framtagna beslutsunderlagen.