No description available.

Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid? Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk. Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.

<p>Sammanfattning i engelska s.359-364. / Summary in English p.359-364.</p> / digitalisering@umu

Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas. Uppsatsen diskuterar sedan vad denna diskursiva grund säger om lärarkårens professionaliseringsprocess och yrkets vetenskapliga teori och autonomi. Studiens viktigaste resultat är att perioden 1950-1990 är en tid då påståenden om elevproblem i allt högre grad görs av lärare, legitimeras genom den pedagogiska vetenskapen och betraktas med en relationell blick samt en tid då lärarkårens vetenskapliga teori och autonomi stärks, vilket visar att det sker en professionalisering av läraryrket under denna tid.  Studiens resultat visar även att perioden 1990-2010 är en period där förändringstendenserna inte är lika tydlig.

I den traditionella bilden av hur Sverige som land och kultur utforskades börjar resan under 1800-talets senare hälft med Artur Hazelius och Bror Emil Hildebrand, som representerar två olika ben i den svenska kulturarvsforskningens historia. Hazelius, Nordiska Museets skapare, står i den traditionen för folklivsforskningens framväxt och Hildebrand, som representerade Statens historiska museum, för den vetenskapliga arkeologisk-historiska forskningens framväxt. Detta är i någon mån sant, men lika sant är att det finns en intressant förhistoria till 1800-talets forskningar. Det fanns en mångfald personer som särskilt under1700-talets andra hälft intresserade sig för folklig kultur och traditioner, och som skrev ned sina tolkningar i så kallade ortsbeskrivningar. Dessa beskrivningar var oftast avgränsade till kulturyttringar i en stad, socken, ett län eller landskap. Det handlade i hög grad om ekonomiska förhållanden – egendom och arbete– men också om fornminnen, dialekter, klädedräkt, byggnadstradition och märkvärdiga händelser. Drygt 300 av dessa beskrivningar trycktes också och spreds under 1700-talet, en rörelse som jag kartlagt och beskrivit i min avhandling Fäderneslandets rätta beskrivning från 2004. Ytterligare ett omfattande men inte närmare känt antal beskrivningar trycktes aldrig men har bevarats i offentliga arkiv och samlingar. 1700-talets beskrivningsprojekt förebådade det följande seklets mer systematiska utforskningar av svensk folkkultur, men det är fortfarande dåligt känt även bland personal på museer, bibliotek och arkiv med ansvar för bevarande av regionaltkulturarv. Den här skriften är ett försök att belysa de ideologiska sammanhang som litteraturen tillkom i. Särskilt det sista kapitlet, där jag för in kulturgeografisk och konstvetenskapligteori i tolkningarna, har tillkommit efter avhandlingen men även delar av kapitlet om Hülphers som författare och en del nya exempel på vad som behandlades i ortsbeskrivningarna (se första kapitlet). Boken är upplagd så att först kommer ett inledande kort kapitel där den tidigare forskningen belyses, och där jag också ger två exempel på hur den ortsbeskrivande litteraturen såg ut. I det andra kapitlet beskrivs den så kallade hushållningsideologin som färgade många ortsbeskrivningar. Författarna drevs av en vilja att förbättra den lokala ekonomin, och i förlängningen även den nationella, på olika sätt. Det tredje kapitlet är en studie av 1700-talets mest tongivande topografiska författare Abraham Abrahamsson Hülphers. Där skildras hur han som ung företog en omfattande resa genom Dalarna som sedan blev grunden för en mycket detaljerad skildring av landskapet.

No description available.

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities. Understanding history makes usbetter equipped understanding today, thereof the relevance of this study. / C-uppsats

Syftet med min uppsats är att jämföra religiösa företeelser från tre av Stevie Wonders album med New Age för att på så sätt uttröna om Stevie Wonders texter påverkats av New Age- föreställningar. Jag hittar både skillnader och likheter när jag jämför det religiösa budskapet i Stevie Wonders texter med New Age. De New Age- företeelser som går att hitta i texterna är få i förhållande till New Age i sin helhet och det är svårt att avgöra vilka influenser som kommer ifrån Stevie Wonder, New Age eller den omgivande motståndsrörelsen. Det finns dock, enligt mig, absolut en koppling.

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.