Syfte:Eftersom medierapportering är en viktig faktor som kan påverka allmänhetens förtroende gentemot tandvården är syftet med studien att undersöka hur tandvården framställs i pressen.Material & metod:För att undersöka vad och hur mycket svensk press har rapporterat om tandvården mellan 2007 – 2018 i allmän samt negativ mening användes två källurval. Det ena urvalet kallades för det breda källurvalet och inkluderade all svensk redaktionell press i retrievers mediearkiv. Det andra källurvalet kallades för det begränsade källurvalet och inkludera endast sex räckviddstarka källor. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av metoden Media innehållsanalys.Resultat: Den totala publiciteten om tandvård i allmän mening var som högst år 2008, därefter har den minskat i jämn takt. Den negativa rapporteringen har varit ojämn med tydliga ökningar vissa år som kan härledas till specifika händelser som rör tandvården. Inom den negativa rapporteringen skrevs det om tandläkare som blivit av med sin legitimation samt att det inom tandvården förekommer slarv, felbehandling, överbehandling och fusk. Men framförallt skrevs det negativt om tandvårdssystemets funktionssätt och att tandvården är dyr. Slutsats: Genom att jämföra tillgängliga kundnöjdhet och förtroende mätningar med den negativa samt allmänna medierapporteringen, kunde vi inte konstatera att medierapporteringen har påverkat allmänhetens förtroende mellan 2007 - 2018. Vi fann bland annat att när det väl skrivs negativt om tandvården riktades främst kritik mot privattandvården, trots detta var förtroende- och kundnöjdhetsnivå högre för privattandvården jämfört med folktandvården. Fortsatta studier behövs för att undersöka hur medierapportering påverkar individens förtroende för tandvården. / Aim:The aim of this study is to investigate how Swedish dental care is represented in the media, since it is an important factor that can affect the public's trust in dental care.Material & method:To investigate what was written and how much was written in both general and negative sense about dental care in the Swedish press between 2007 - 2018, two source selections were used. One selection was called the broad source selection and included all Swedish editorial press in retriever's media archive. The second source selection was called the limited source selection and included only six powerful sources. The material was analyzed both quantitatively and qualitatively using Media content analysis. Result:The overall publicity on dental care in general sense was at its most 2008, thereafter it decreased at a steady pace. The negative reporting has been uneven with clear increases in some years that can be attributed to specific events relating to dental care. In the negative reporting it was written about dentists who got rid of their license and that in dental care there is carelessness, malpractice, over-treatment and cheating. But mostly, it was written negatively about the functioning of the dental care system and that dental care is expensive.Conclusion:By comparing available customer satisfaction and trust measurements with the negative and general media reporting, we were unable to conclude that media reporting has affected public trust between 2007-2018. We found, among other things, that when it was written negatively about dental care, criticism was mainly directed at private dental care, despite this trust and customer satisfaction levels were higher for private dental care compared to public dental care during the same period. Further studies are needed to investigate how media reports affects peoples trust in dental care.

Introduktion/bakgrund: Barn kan drabbas av olika sjukdomstillstånd vilket påverkar såväl deras allmänna hälsa som orala hälsa. Diabetes typ 1 är ett sjukdomstillstånd som kräver vård av god kvalitet. Alla barn är olika och personcentrerad vård som teoretisk bas kan bidra till att sätta det unika barnets behov i centrum. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie utfördes genom att systematiskt utföra sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar från SBU utfördes i urvalsprocessen. Av totalt 766 antal artiklar inkluderades 11 artiklar. Resultat: Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar från 9 länder och redovisas med följande underrubriker; ”Oral sjukdom och okontrollerad diabetes”, ”Oral egenvård” och ”Omgivande faktorer”. Resultatet visade att kost och okontrollerad diabetes, dålig oral egenvård och bristande samhälleliga skyddsfaktorer är riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att det finns flera riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1, både på samhällelig och individuell nivå. Samhället kan bidra till ökade resurser för att öka samverkan mellan de aktuella barnen, vårdnadshavare och hälso- sjukvård, socialtjänst, tandvård och skola. På individnivå behöver vårdprocesser vara förankrade i personcentrerad vård. / Introduction/background: Children can suffer from various medical conditions which affect both their general health and oral health. Diabetes type 1 is a medical condition that requires good quality of care. All children are different and person-centred care as theoretical foundation can contribute to put every child's needs in focus. Aim: The aim of this literature study was to describe risk factors for oral diseases in children with type 1 diabetes. Method: A literature study was performed by systematically searching the databases PubMed and CINAHL. Quality review with review templates from SBU were performed in the process. Out of a total of 766 articles, 11 articles were included. Results: The result is based on 11 scientific articles from 9 countries and is reported with the following subheadings; "Oral disease and uncontrolled diabetes", "Oral self-care" and "Ambient factors". The results showed that diet and uncontrolled diabetes, bad oral self- care and lack of societal preventive factors are risk factors for oral diseases. Conclusion: This literature study shows that there are many risk factors for oral diseases in children with type 1 diabetes, at both societal and individual levels. Society can contribute to increased resources to increase professional collaboration between the children, caregivers and health care, social services, dental care and school in order to offer person-centered care.

Tusentals människor tvingas fly sina hemländer på grund av bland annat krig, förföljelse och våld. Under 2015 migrerade 60 miljoner vuxna och barn och ungdomar under 18 år. Syfte: Att beskriva den orala hälsan hos flyktingbarn. Metod: Allmän litteraturstudie. Litteratursökningen utfördes i tre databaser: CINAHL, DOSS och MEDLINE. Totalt valdes 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2014–2023. Resultat: Resultatet visar att de mest förekommande orala sjukdomarna bland flyktingbarn är karies och gingivit. Riskfaktorer för den orala hälsan identifieras som tillgång till tandvård och munhygienartiklar, socioekonomisk status och kost. Barn på flykt under en längre tid anses vara mer benägna att ha högre antal kariesskador jämfört med de motsvarande barnen på flykt under en kortare tid. Slutsats: Karies och gingivit är de mest förekommande orala sjukdomarna hos flyktingbarn. Riskfaktorerna som svårigheter med tillgång till tandvård och munhygiensartiklar, kost och socioekonomisk status är vanligt förekommande vilket påverkar förekomsten av karies och gingivit. / Thousands of people are forced to flee their home countries because of war, persecution and violence. In 2015, 60 million adults, children and adolescents under the age of 18 emigrated. Aim: To describe the oral health of refugee children. Method: Literature review. The literature search was performed in three databases. 16 scientific articles were selected that were published between 2014-2023. Results: The results show that the most prevalent oral diseases among refugee children are caries and gingivitis. Risk factors for oral health are identified as access to dental care and oral hygiene items, socioeconomic status and diet. Children on the move for a longer period of time are considered to be more likely to have higher rates of dental caries compared to their counterparts on the move for a shorter period of time. Conclusion: Dental caries and gingivitis are the most common oral diseases in refugee children. Risk factors such as difficulties in accessing dental care and oral hygiene products, diet and socioeconomic status are common and influence the prevalence of caries and gingivitis.

This thesis studies how scientists and science were put to use in the passing of the 1962 Water Fluoridation Act. The law was created for a specific purpose: that of facilitating the continuation of the water fluoridation trials that had been under way in Norrköping until January 1962, when they were forced to cease, having been deemed illegal by the Supreme Administrative Court.  By studying the network of scientists who were either directly involved in or explicitly supportive of the Norrköping trials, and their actions as members of the two expert committees formed in the 1950’s by the Royal Board of Medicine, and which would come to greatly influence the legislative process, the thesis examines how personal and research interests transferred from Norrköping into the issue of nationwide fluoridation.  Using analytical tools gathered from Roger Pielke Jr. and Daniel Sarewitz, the thesis utilizes the concept of uncertainty to describe how scientists, in the political process, assumed different roles in order to further the cause of fluoridation on the one hand, but also to maintain an ideal image of the relationship between science and politics. Furthermore, the tension within the concept of scientization is examined, illuminating how the political end result - the law - is made possible by means of a balancing act between science’s claims to objective truth and the value-driven, often ethically charged discourse of politics.   Fianlly, the case of fluoridation is placed in the context of the welfare state and the public health project, where it emerges as a part of a broader political and societal renegotiation of the relationship between the individual and the state, which I argue was taking place in Sweden during ”the long fifties”. / Uppsatsen studerar hur forskare och vetenskap kom till användning i skapandet av 1962 års Lag om tillsättande av fluor till vattenledningsvatten. Lagen kom till med ett specifikt syfte, nämligen att möjliggöra för en fortsättning av de försök med fluoridering av dricksvatten som hade pågått i Norrköping fram till januari 1962, då de tvingats att upphöra efter att ha bedömts som olagliga av Regeringsrätten.  Genom att studera det nätverk av forskare som knöts till Norrköpingsförsöken, antingen som direkt involverade eller som förespråkare, och hur dessa agerade som medlemmar av de två expertkommittéer som tillsattes av Medicinalstyrelsen för att utreda frågan om fluoranvändning i kariesförebyggande syfte, vilka kom att utöva ett betydande inflytande på lagstiftningsprocessen, undersöker uppsatsen hur forsknings- och personliga intressen överfördes från Norrköping till frågan om rikstäckande vattenfluoridering.  Med hjälp av analytiska verktyg hämtade från Roger Pielke Jr. och Daniel Sarewitz, tar uppsatsen fasta på begreppet osäkerhet för att beskriva hur forskarna i den politiska processen antog olika roller, i syfte att dels främja fluorideringen som sådan, men också att upprätthålla rådande ideal om relationen mellan vetenskap och politik. Vidare undersöks spänningen i den process som Roger Pielke kallar scientization, och hur det politiska slutresultatet - lagen - blev verklighet till följd av en balansgång mellan vetenskapens anspråk på objektiv sanning och politikens värderingsdrivna och ofta etiskt färgade diskurs.  Slutligen placeras fallet med vattenfluorideringen i välfärdsstatens och folkhälsoprojektets kontext, där det framträder som en del av en bredare politisk och samhällelig omförhandling av relationen mellan individ och samhälle, som jag menar ägde rum i Sverige under ”det långa femtiotalet”.

In the early 1990’s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society. The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers. The question that this paper seeks to answer is: "Are there any differences between publicly and privately owned dental care companies in how they communicate with their consumers?" Communication in this study refers to planned communication such as advertisement and websites, as well as the message the consumer receives when interacting with the product or service that is delivered. Two dental care companies in the city of Stockholm are examined in this comparative case study, one is owned by the public sector and one is a privately owned company. This paper concludes that publicly and privately owned dental care companies communicate with their consumers in slightly different ways. Privately owned dental care companies include their employees and use word of mouth in their communication to a higher extent than dental care companies owned by public sector. We suggest that this could mean that privately owned companies view their consumers as customers who need to be convinced, whereas publicly owned companies are more informative in their communication suggesting they view their consumers more like patients who need to be educated. Because unplanned communication was not examined in this study, this is suggested as a future field of research, to gain a deeper understanding of the relationship between consumer and company.

Denna studie undersökte samarbetet mellan tandvård och socialtjänst i att identifiera barn som utsatts för våld. Syftet med studien var att identifiera hinder, utmaningar och möjligheter för förbättringar i samarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra tandvårdspersonal, två socialtjänstarbetare och en universitetsadjunkt som även är tandläkare med specialistutbildning. Resultatet visade fyra huvudteman: utbildning, hinder och utmaningar, dokumentation och samarbete. Respondenterna betonade vikten av utbildning om våld och samarbete mellan professionella grupper för att förbättra samarbetet mellan tandvård och socialtjänst. De hinder som identifierades var brist på riktlinjer för tandvårdspersonal att rapportera oro för ett barn och undviker skyldigheten att rapportera. Dessutom ansågs detaljerade journalanteckningar inom tandvården vara avgörande för socialtjänsten för att få ett helhetsperspektiv för barn som utsatts för våld. Samarbetet betraktades som avgörande för att få en övergripande bild av situationen och tillhandahålla adekvat vård. Dessa resultat kan användas för att utveckla och förbättra samarbetet mellan tandvård och socialtjänst i att identifiera våld mot barn. / This study examined the collaboration between dental care and social services in identifying children exposed to violence. The purpose of the study was to identify obstacles, challenges, and opportunities for improvement in cooperation. Semi-structured interviews were conducted with four dental care professionals, two social service workers, and one university lecturer. The results showed four main themes: education, barriers and challenges, documentation, and collaboration. Respondents emphasized the importance of education on violence and cooperation between professional groups to improve collaboration between dental care and social services. The obstacles identified included the lack of guidelines for dental professionals on reporting concerns about a child and the absence of exemptions from the obligation to report. Additionally, detailed journal entries in dental care were deemed essential to investigating the overall situation of children exposed to violence. Collaboration was considered crucial to obtaining an overall picture of the situation and providing adequate care. These findings can be used to develop and enhance collaboration between dental care and social services in identifying abused children.