Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys.  Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod. / Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen. De använder sig utav både verbala och inte verbala signaler för att uttrycka sin rädsla. Det svåraste är att känna igen de patienter som inte ger alls några signaler på sin rädsla. Patienter som lider av stickrädsla upplever otillräcklig empati, respekt och stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Kontakten med patienten är absolut grundläggande för att kunna skapa ett förtroende som är plattformen till ett vidare arbete i rädslareduceringen. Forskning inom området behövs. / Today, it is not unusual to meet patients in healthcare who are afraid for needles. The purpose of this examination paper is to illustrate needle fear in adult patients. A literature review has been performed for the purpose of this study with focus on dental care, which has involved a review and synthesis of results from scientific publications. The results show that there are different methods to reduce needle fear. Many of these patients relate their fear to current or earlier traumatic experiences from childhood involving needles. They use both verbal and non verbal signals to express their fear. The most problematic is to recognize needle fear with patients that show no signals. It is found that patients who suffer from needle fear do not experience enough empathy, respect or support from healthcare staff. When dealing with such patients it is absolutely fundamental to create trust as a platform in order to reduce needle fear. The field is under researched.

Syfte: Att undersöka hur patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever omhändertagandet i tandvården. Material och metod. Tretton informanter (11 kvinnor) 19-56 år, som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller vuxna och var medvetna om att upplevelsen tagit sig uttryck hos tandläkare och/eller tandhygienist intervjuades. Informanterna uppmuntrades att med egna ord och så detaljrikt som möjligt beskriva mötet med tandvården. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett mönster som beskriver informanternas upplevelser identifierades och klassificerades i följande tema och kategorier. Det tema som identifierades var Omhändertagandet i tandvården av sexuellt utnyttjade patienter vilar på en instabil grund och kräver förutsägbarhet och fördelning av makt. Vidare identifierades två kategorier, där det första var Tandläkarens ”ansvar” med subkategorierna Det motsägelsefulla avslöjandet samt Fördelning av makt. Den andra kategorin var Patienten i ”fokus” med subkategorierna Aktiv assistans och Tolkning av signaler- de subtila uttryckens behov. Konklusion. Omhändertagandet i tandvården av patienter med en erfarenhet av att ha blivit sexuellt utnyttjade, vilar på en instabil grund som snabbt kan raseras om bemötandet brister. Baserat på förståelsen att patienten blivit utsatt för sexuella övergrepp, krävs en individanpassad patient-centrerad vård där att ställa frågan om våldsutsatthet är av speciellt intresse. / AbstractObjective: To explicate and describe the experience of dental care taking, from the perspective of sexually abused victims.Methods: Thirteen informants 19-56 years, who experienced sexual abuse and in whom the abuse experiences were remembered and expressed during a dental appointment, were interviewed. They were encouraged to tell in their own words and in as much detail as possible about encounters in dental care. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: A pattern that describes the informant’s experiences was identified and classified in the following theme and categories. The theme that was identified was, Care taking in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on an unstable foundation and demands predictability as well as a distribution of power. Furthermore, two categories were identified, the first was The dentists “responsibility with the subcategories, The reluctant exposure and Distribution of power. The second category identified was The patient in ”focus” with the subcategories Active assistants and Interpretation of signals- the subtle expression of needs. Conclusion: Treatment in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on a unstable foundation that can quickly fall apart if the care taking has deficiencies. Based on an understanding that the patient has been sexually abused, an individually tailored patient centered treatment is suggested, where emphasis on asking the question about the experience of violence is of special interest.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån svenska forskningsresultat kartlägga bakomliggande faktorer till tandvårdsrädsla och undersöka vilken effekt kognitiv beteendeterapi (KBT) har på tillståndet. Metod: Sökningen efter svenska vetenskapliga artiklar har gjorts genom Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE och CINAHL. Artiklar skrivna under de senaste tio åren har valts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts, samt har kvalitetsgranskats utefter två mallar. Resultat: Underliggande faktorer för utveckling av tandvårdsrädsla inkluderar tidigare negativa tandvårdssituationer, tandvårdsrädsla i familjen, kön, ålder, temperament, allmän ångest och depression, låg socioekonomisk ställning, låg inkomst, rökning, oral smärta, utbildningsnivå och Hyperaktivitetssyndrom (ADHD). KBT-behandling har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att behandla tandvårdsrädsla. Slutsats: Det har visats att tandvårdsrädsla utvecklas tidigt i livet och kan vidmakthållas. Det finns flertalet faktorer som bör ses över och om behandling sätts in i sig kan man potentiellt förbättra hälsan hos individen med tandvårdsrädsla. KBT har visat sig vara en mycket framgångsrik behandling för tandvårdsrädsla, då det har en bevisad långvarig effekt. / Aim: The aim of the literature review was to map underlying factors of the development of dental anxiety and investigate the effect cognitive behavioral therapy (CBT)has on the condition, based on Swedish research results. Method: This was a literature review over Swedish studies. The search for scientific articles has been done through the databases Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE and CINAHL. Articles written for the past ten years were chosen. Both qualitative and quantitative articles have been used and reviewed with quality templates. Results: Factors for developing dental fear include previous negative dental experiences, dental fear within the family, gender, age, temperament, general anxiety, depression, low socioeconomic standard, low income, smoking, oral pain, education level and for people with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). CBT treatment has shown to be very effective in treating dental anxiety. Conclusion: It has been shown that dental fear develops early in life and can be perpetuated. There are a number of factors that should be considered, and if treatment is initiated the health of the individual with dental fear can potentially be improved. CBT has been proven to be a very successful treatment for dental care, as it has a long-lasting effect.

Syfte: Att studera hur personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn, upplever sin munhälsa.Material och metod: Elva informanter (10 kvinnor), 19 - 56 år gamla som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn valdes ut strategiskt och djupintervjuades. Informanterna uppmanades att med egna ord berätta om hur de upplevde att de sexuella övergreppen påverkat deras munhälsa. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet åskådliggjorde temat ”Utmanade förutsättningar för oral hälsa”, som grundar sig på tre kategorier; Emotionell påverkan med tillhörande subkategorier negativa -och positiva känslor; Munvård med subkategorierna tandläkarbesök med svårighet, genväg och egenvård med komplikationer; Heligt tempel med tillhörande subkategorier munhälsan har betydelse och munhälsans påverkan. Slutsats: Oral hälsa associerades med starka känslor som skam, skuld, ångest och till viss del stolthet. Alla deltagare rapporterade tandvårdsrädsla i varierande grad, som hade hindrat dem från att besöka tandvården regelbundet. Det fanns en önskan om nyttjande av olika genvägar, som behandling under olika typer av sedering och att bli kallad av tandvården. Det uttrycktes svårigheter med att utföra daglig oral egenvård. Generellt fanns en önskan om en förbättrad oral hälsa.Nyckelord: kvalitativ studie, munvård, skam, smärta, tandvårdsrädsla. / Aim: To study how victims of child sexual abuse experience their oral health. Methods: Eleven participants (10 women), 19-56 years of age, who experienced sexual abuse as a child were purposively selected and in-depth interviewed. The participants were encouraged to talk about how they experienced that the sexual abuse had affected their oral health. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: The result in this study illustrated the theme “Challenged prerequisites for oral health”, which ground on three categories and associated subcategories; Emotional impact with associated subcategories negative- and positive feelings; Oral Care with subcategories dentistry visits with difficulties, shortcut and self-care with complications; Holy Temple with subcategories oral health is of importance and the oral health impact.Conclusion: Oral health is associated with strong feelings such as shame, blame, anxiety and partially pride. All participants reported dental fear in varied degree which had prevented them to visit dentistry on regular basis. There was a desire for using different shortcuts, such as treatment under sedation and to be recalled by the dentistry. There was expression for difficulties in providing daily oral care. There was generally a desire for an improved oral health. Keywords: dental fear, oral care, pain, qualitative study, shame.

AIM: The overall aim of this thesis was to examine the associations between dental anxiety, experiences of dental care, psychosocial factors and oral health among 15-year-olds, and to analyse changes in the prevalence of dental anxiety over time. MATERIALS AND METHODS: The thesis was based on two cross-sectional epidemiological studies in Jönköping, Sweden. Papers I, II, and III were based on a random sample of 15-year-old individuals. The total sample consisted of 221 individuals. Six questionnaires were used, one included items of background data, while the others were psychometric instruments measuring dental anxiety, temperament, general anxiety and depression, general fearfulness and attitudes to dental care. Paper IV was based on the Jönköping studies, a series of epidemiological studies from 1973, 1983, 1993, and 2003 in which random samples of 15-year-old individuals were included. The total sample consisted of 405 individuals. Questionnaires including background data and dental anxiety were used and clinical data were collected. RESULTS: Of the 15-year-old individuals 6.5% were classified as dentally anxious with girls proportionally more fearful than boys (Papers I-III). Dental anxiety correlated significantly with three of the temperament dimensions; emotionality, activity and impulsivity. Reported pain or unpleasant experiences during dental care treatment were clear predictors concerning dental anxiety (Paper I). Both symptoms of general anxiety and depression were significantly correlated with dental anxiety after controlling for other potential risk factors (Paper II). Dental anxiety was associated with both general fearfulness and with attitudes to dental care, where the strongest predictor of dental anxiety was general fearfulness (Paper III). A trend analysis over the 30-year period showed a gradient of statistically significantly decreasing dental anxiety prevalence, from 38.1% in 1973 to 12.8% in 2003. Over the period the 15-year-old individuals with dental anxiety had significantly higher number of filled tooth-surfaces than those with no dental anxiety, and also more caries in 1973. There were no such differences concerning plaque and gingivitis (Paper IV). CONCLUSIONS: Dental anxiety in 15-year-olds correlated with experiences of dental care, psychosocial factors as well as to oral health. Specifically, pain experiences related to dental care, attitudes to dental care and general fearfulness seem to have the strongest impact on dental anxiety. Dental anxiety showed a clear declining change over time. More girls than boys reported dental anxiety. The thesis shows that dental care providers need paying attention on providing a supportive dental care situation, in which the patients should not experience pain. One part may be adequate local anaesthesia during operative dentistry or similar dental treatments. Another part may be a good oral health to prevent negative experiences of dental care. There is a need for the understanding of psychological factors associated with dental care procedures. / SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling var att bland 15-åringar undersöka sambanden mellan tandvårdsrädsla, erfarenheter av tandvård, psykosociala faktorer och oral hälsa, samt att analysera förändringar i förekomsten av tandvårdsrädsla över tid. MATERIAL OCH METOD: Avhandlingen baseraspå två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping. I arbete I, II och III redovisas studier av 221 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer. Deltagarna besvarade frågor avseende bakgrundsdata, tandvårdsrädsla, temperament, ångest och depression, generell rädsla samt attityder till tandvård. Arbete IV bygger på Jönköpingsstudierna, från 1973, 1983, 1993, och 2003, där sammanlagt 405 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer ingick. Datainsamling gjordes med hjälp av frågeformulär, bestående av bakgrundsdata och tandvårdsrädsla, samt kliniska data. RESULTAT: Resultatet i arbete I, II och III visade att 6,5% av ungdomarna rapporterade hög tandvårdsrädsla, där en övervägande andel var flickor. I arbete I visade tandvårdsrädsla samband med tre av temperamenten; emotionalitet, aktivitet och impulsivitet. Rapporterad smärta eller obehagliga upplevelser under tandbehandling var tydliga prediktorer avseende tandvårdsrädsla. I arbete II visade både symtom på ångest och depression samband med tandvårdsrädsla, sedan effekterna av andra potentiella riskfaktorer hade kontrollerats för statistiskt. I arbete III visade tandvårdsrädsla starkt samband med både generell rädsla och med attityder till tandvård, där den starkaste prediktorn för tandvårdsrädsla var generell rädsla. I arbete IV visade en trendanalys en statistiskt säkerställd minskning gällande förekomsten av tandvårdsrädsla, från 38,1% år 1973 till 12,8% år 2003. Ungdomarna med tandvårdsrädsla hade signifikant fler fyllda tandytor än ungdomarna utan tandvårdsrädsla under 30-årsperioden, och år 1973 även mer karies. Det fanns inga sådana skillnader avseende plack och gingivit. SLUTSATSER: Resultatet visar att tandvårdsrädsla är relaterat till smärtsamma erfarenheter av tandvård, generell rädsla, och oral hälsa. Resultatet visar också att tandvårdsrädsla hos 15-åringar har minskat över tid och är vanligare hos flickor. Resultaten pekar på att tandvårdspersonalen har en viktig uppgift i att unga tandvårdspatienter inte utsätts för smärtsam behandling. Framtida forskning av intresse kan vara hur olika sätt att administrera lokalbedövning kan förändra uppfattningen av smärta och nivåer av tandvårdsrädsla.