Syftet med den här studien var att beskriva den organisationskultur som företagsledare av mäklarbyråer försöker att skapa för de anställda att verka i. Med en kvalitativ ansats samlades data in genom semistrukturerade intervjuer via telefon eller ansikte mot ansikte. Totalt nio intervjuer genomfördes efter tillämpning av ett bekvämlighetsurval. Intervjuguiden innehöll sju teman: Grunden i verksamheten; Organisationsstruktur; Organisationskultur; Lönemodell; Belöningssystem, Rekrytering och Styrutmaningar. Insamlad data transkriberades och bearbetades om till empiri. Därefter användes tematisk analys för analys av materialet. Efter moment av kodning och grupperingar skapades kategorier och slutligen tre huvudteman; Organisationsstruktur, Styrutmaningar och Organisationskultur. Resultatet indikerade att det finns en enhetlig syn på hur de rådande styrutmaningarna ska bemötas hos varje mäklarbyrå. Mäklaryrket är ett individuellt yrke som i många avseenden kan verka slitsamt och hårt. Provisionsbaserad lön utgår till mäklarna för att skapa motivation att utföra sitt jobb i linje med företagets visioner. För att hantera de risker som en provisionsmodell medför, fokuserar företagsledarna på att implementera en kultur präglad av teamkänsla och lagarbete. / The purpose of this study was to describe and discuss the business culture that business leaders are trying to create for their employees to work in. With a qualitative design was used to collect data through semistructured interviews by telephone or face to face. A total of nine interviews were conducted after application of a convenience sampling. The interview guide consisted of seven themes: The business’ foundation; Business structure; Business culture; Salary model; Reward system, Recruitment and Control challenges. The collected data was transcribed and processed into empiricism. Thereafter, thematic analysis was used for the analysis of the material. After coding and grouping the codes, categories were created and also three main themes; Business structure, Control challenges and Business culture. The result indicated that there is a mutual aspect of how the existent control challenges should be responded to in the real estate agencies. Real estate agent is a lonely occupation that in many aspects can seem tough. Commissionbased salary is given to the real estate agents to create motivation to perform in line with the company’s visions. To handle the risks that a commissionbased salary model brings, the business leaders focus on implement a culture that centralizes team spirit and teamwork.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd. Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek. Materialet analyserades baserat på sju teman identifierade i tidigare forskning. De projektledare som intervjuas arbetar alla med att stärka teamkänslan gruppen men väljer att fokusera på olika aspekter och verktyg. Kommunikation och tydlighet löper som röda trådar genom de strategier som tillämpas. Trots att projekten är virtuella uppfattar respondenterna i undersökningen att gruppens fysiska möte är betydelsefullt för att teamkänsla ska skapas. Grundläggande är också en välfungerande teknisk plattform med stöd för synkron kommunikation. / The development of information technology during the recent decades has enabled a shift towards an increasingly global world. The market becomes international and the geographical distance is of less importance when a new partnership is to be established. As solutions for electronic communication becomes more widespread, accessible and cheap and the technology maturity in organizations and among its employees increase, not only the theoretical organizational image, but also the everyday life of many companies has started to be characterized by a new geographic spread. This study focuses on project teams operating in an environment where the physical meetings are few or non-existent. So-called virtual project teams. The study examines how a project manager for a virtual project works with team cohesiveness within his virtual project team. The study focuses on the practical tools and approaches that the project manager has and can use in the project to create team cohesiveness. The survey is conducted by qualitative interviews with eight project managers working with distributed teams in Sweden, representing various industries in both the public and private sectors. The material is analyzed based on seven themes identified in previous research and in responses. The result shows that the project leaders in the study all are working to strengthen the team cohesiveness. The project managers chose to focus on different aspects and tools in the process. Communication and clarity are common themes in the strategies that the project managers apply. Even though the projects are virtual the physical meeting is pointed out as important in shaping team cohesiveness. Well-functioning technical platforms that support synchronous communication are part of the foundation for the team cohesiveness in a virtual team.

Bakgrund: Regionalt Läkarstöd (RLS) har utformats för att säkra prehospital involvering från läkare. Dagens ambulanssjukvård ställer höga krav på att bedöma och triagera patienter till rätt vårdnivå. Till sin hjälp i sitt dagliga arbete med detta behöver sjuksköterskan en läkare som är väl insatt i verksamheten. Syfte: Att beskriva läkares erfarenhet av att fungera som rådgivare till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio läkare som tjänstgör som RLS. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs med de fyra kategorierna Teamsammanhållning, Frustration, Bristande ansvarskänsla och Lyhördhet, som speglade läkarnas erfarenheter av att vara telefonstöd till sjuksköterskor. Ett latent huvudbudskap identifierades som Skör tillit. Att som en del i teamet finnas som stöd och rådgivare till sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplevdes som positivt och funktionen ses som relevant och viktig. Det krävs en god teamsamverkan mellan professionerna för en patientsäker vård och för att uppnå det utkristalliserades tillit som en nyckelfaktor. Konklusion: En telefonbaserad bakjourslinje dit sjuksköterskor kan vända sig för råd och stöd är en relevant funktion för läkarna, där de känner sig som en del i det prehospitala teamet. I arbetet med bättre teamsamverkan inkluderande god kommunikation för säker vård, är gemensamma möten och övningar en viktig del för att ge professionerna en chans att mötas som personer och främja ökad förståelse för varandras kunskap och utforma gemensamma mål. / Background: Regional Medical support has been designed to ensure an involvement of doctors in the prehospital field. The current system for ambulance care raise high demands to ensure a correct patient assessment and triage to the right level of care, and for their assistance in this daily work, the nurse needs a doctor who is very knowledgeable in the organization. Purpose: To describe doctors’ experience of functioning as advisors for nurses working in the ambulance. Method: A qualitative research design was conducted including interviews with nine doctors serving as Regional Medical support. The content analysis was conducted according to a qualitative content analysis method.  Result: The analysis resulted in the four categories team spirit, frustration, lack of sense of responsibility and responsiveness, which mirrored the doctors’ experiences of acting as a phone support for specialist nurses on the ambulance. An underlying main message was identified as delicate trust. To be part of the team and act as a support and advisor for nurses working on the ambulance was perceived as positive, relevant and important. Good teamwork between the professions is required to guarantee patient safe care, and to obtain that, trust came through as a key factor. Conclusion: For the nurses to have an on call doctor that they can reach on the phone for support and advice was seen as a relevant system for the doctors, where they feel as a part of the prehospital team. In the continuous work for better teamwork, including good communication for safe care, it's important with common gatherings and training sessions to give the professions a chance to meet in person and gain a better understanding for each other’s roles, and enunciate common goals.

<p><strong>Aim:</strong> Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.</p>

Aim: Team spirit is a concept often used in both managerial literature and in other contexts where the efficiency of a group is discussed. Despite the fact that team spirit is used as a selling point for courses, books and seminars, no unambiguous definition of the term is available. The purpose of this thesis is to clarify what team spirit means to individuals within companies and team sports.   Method: The thesis has been carried out using studies of available literature, which has been compiled into a conceivable model of what team spirit may imply. From this model a poll has been made, and handed out to individuals within companies as well as team sports. After having compiled the 37 replies, correlating answers has been sought after within each group of respondents.   Result &amp; Conclusions: The result shows us that there are varying opinions of what team spirit is, and generally accepted definitions of closely related ideas like cohesion and group development has to the respondents not been able to form a satisfying description of what team spirit means. Team spirit is therefore a concept being defined by each individual for themselves. Combined with peoples desire for team spirit, this constitutes an opportunity to use the term as a linguistic strategy in order to reach own goals.   Suggestions for future research: Future research should in order to discern any connections between individuals’ opinions of team spirit, and their environment, consist of qualitative interviews. An increased field of research might comprise the questions how team spirit is achieved, what effects it has, and how a leader influences it.   Contribution of the thesis: The thesis points out that team spirit is a concept not easily defined, which also can be used in several different ways. Anyone working with the making of team spirit, or discussing team spirit, draws benefit of shaping their own conscious perspective of the concept. In this respect, this thesis constitutes a helpful contribution. / Syfte: Laganda är ett begrepp som används flitigt inom både managementlitteratur och i andra sammanhang där gruppers effektivitet diskuteras. Trots att laganda används som säljargument för kurser, böcker och föreläsningar finns ingen entydig definition på termen. Studiens syfte är att söka klargöra vad laganda innebär för olika individer inom företag och lagidrott.   Metod: Studien har utförts genom att befintlig litteratur studerats och sammanställts till en möjlig modell över vad laganda kan innebära. Utifrån den utgångsfiguren har en enkät formats och delats ut till individer inom såväl företag som lagidrott. Efter att ha sammanställt de 37 enkätsvar som inkommit har studien sökt finna korrelerande svar inom respondentgrupperna.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att det råder mycket skiftande meningar om vad laganda är, och vedertagna definitioner av närliggande begrepp som exempelvis sammanhållning och grupputveckling har inte för respondenterna kunnat sägas bilda en tillfredsställande beskrivning av laganda. Laganda är således en term som varje individ definierar för sig själv. I kombination till människors begär efter laganda utgör detta en möjlighet att utnyttja begreppet laganda som språkstrategi för att nå egna syften.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör för att kunna urskilja samband mellan individers uppfattning om laganda och deras miljö utgöras av kvalitativa intervjuer. Ett utökat forskningsområde kan utgöras av frågeställningarna hur laganda åstadkoms, vilka effekter den har samt ledares påverkan av laganda.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen pekar på att laganda är ett svårdefinierat begrepp som kan användas på olika sätt. Alla som arbetar med att skapa laganda eller diskuterar laganda har nytta av att för sig själv skapa ett medvetet perspektiv på begreppet. Härvid utgör uppsatsen ett användbart bidrag.

This study investigated employees’ perceptions about workplace spirituality in a national government department located in KwaZulu-Natal. A constructivist and qualitative approach was followed to gain an in-depth understanding of employees’ perceptions of spirituality, based on their personal understanding and experiences. A sample of 16 participants employed in the department was interviewed using a semi-structured interview. Thematic analysis was used to transcribe and assess the interviews. The findings revealed different notions of spirituality and the significance of workplace spirituality. In the workplace, employees continue to search for meaning in their work – meaning that transcends economic gain. Spirituality was perceived as being valuable for the interconnectedness and harmony that it brought to members of the organisation. / Industrial and Organisational Psychology / M.Com (Industrial and Organisational Psychology)

The team works in present time – one of basic subject in the success work. The team work are innovatory and honesty to community and they needs. It tools for creation the success organization. The goal of analysis - determine present situation of the team work in High schools at Alytus region using by comparable analysis and make up the pattern of the team work. Work has two parts. First part is analysis of academic managing literature. Ground of that had been achieved conception party and team. To highlighted them internals and features. Analyzed group tend to the team and them components of effectiveness. By this method of generalization had been used for analysis on researches data of interpretation. Resuming analysis of academic managing literature, more important from the private achieves and requirements are social dependence to the team. The team as well is group of working peoples in which are a member is good for same achievements and for satisfaction individual’s requirements of each member. Only dynamic high school can made the dynamic service. Only with professional conception to present job could achieve perfect results. One of target for managers of high schools is create effectiveness, complete the team. Be sure that most of researching tasks in organization could be tending members. A leadership should regard to his worker motivation. If manager want to change worker treatment, he should choose appropriate motivation means. In modern public development... [to full text]

This study investigated employees’ perceptions about workplace spirituality in a national government department located in KwaZulu-Natal. A constructivist and qualitative approach was followed to gain an in-depth understanding of employees’ perceptions of spirituality, based on their personal understanding and experiences. A sample of 16 participants employed in the department was interviewed using a semi-structured interview. Thematic analysis was used to transcribe and assess the interviews. The findings revealed different notions of spirituality and the significance of workplace spirituality. In the workplace, employees continue to search for meaning in their work – meaning that transcends economic gain. Spirituality was perceived as being valuable for the interconnectedness and harmony that it brought to members of the organisation. / Industrial and Organisational Psychology / M.Com (Industrial and Organisational Psychology)

Introduktion: Adekvat andning är grundläggande för liv. Att kunna utföra luftvägshantering är därför en kunskap sjuksköterskan måste besitta. I regionen där studien genomförts kan anestesisjuksköterskeresurs medfölja ambulans vid larm om andnings- eller luftvägsproblematik. Denna resurs har tidigare nyttjats per automatik från larmcentral, men har nu övergått till att nyttjas först på ambulanspersonalens begäran. Hur denna förändring upplevs av sjuksköterskan i ambulansen är tidigare inte undersökt. Syfte: Belysa sjuksköterskan i ambulansens upplevelse av luftvägshantering samt upplevelsen av stöd från anestesisjuksköterskan prehospitalt. Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyserades med induktiv innehållsanalys. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes på en ambulansavdelning i södra Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor aktivt verksamma inom ambulanssjukvården. Resultat: Sjuksköterskan i ambulansen upplevde generellt trygghet i luftvägshantering efter som det övas frekvent. Anestesisjuksköterskans stöd var dock viktigt vid avancerad luftvägshantering. Rutinförändringen, gällande att anestesisjuksköterska endast medföljde på ambulanspersonalens begäran, upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen som positivt. Detta skapade fler tillfällen att få möjlighet till luftvägshantering vilket i sin tur skapade ökad trygghet. En annan positiv upplevelse av rutinförändringen var att anestesisjuksköterskeresursen nu kunde nyttjas när den verkligen behövdes. Få tillfällen för samövning mellan anestesisjuksköterskan och sjuksköterskan i ambulansen upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen ej ge personlig kännedom för anestesisjuksköterskan, vilket i sin tur påverkade teamkänslan. Deltagarna menade även att det ofta var ”extra händer” som efterfrågades istället för viss kompetens. Slutsats: Luftvägshantering kräver regelbunden övning för att upprätthålla kompetens och känsla av trygghet. Anestesisjuksköterskan bör dock fortsatt finnas att tillgå som stöd vid avancerad luftvägshantering. Rätt resurs ska användas vid rätt tillfälle, vilket sjuksköterskan i ambulansens ansvarar för att så sker. För att möjliggöra en god teamkänsla inom vårdteamet krävs samövning och personlig kännedom. / Introduction: Adequate breathing is essential for life. Being able to perform airway management is therefore a knowledge the nurse must possess. Within the prehospital care in the region the study is carried out there is an anesthesia nurse resource in the event of respiratory problems. This resource has previously been used automatically from dispatch, but now this resource is only used on request from the ambulance staff. How this change is experienced by the nurse in the ambulance has not been investigated earlier. Purpose: Illuminate the nurse in the ambulance’s experience of airway management and the experience of support from the anesthesia nurse prehospital. Method: Qualitative interview study that was analysed with inductive content analysis. Fifteen semi-structured interviews were conducted in an ambulance department in southern Sweden. The participants were nurses with an active employment in ambulance care. Result: The nurse in the ambulance generally felt comfortable in airway management as it was frequently practiced. However, the support of the anesthesia nurse was important in advanced airway management. The routine change, regarding the fact that the anesthesia nurse was only included at the request of the ambulance staff, was perceived by the nurse in the ambulance as positive. This created more opportunities for airway management, which in return increased confidence. Another positive experience of the routine change was that the anesthesia nurse resource could now be used when it was really needed. Few opportunities for joint practice between the anesthesia nurse and the nurse in the ambulance were experienced by the nurse in the ambulance as not giving personal knowledge to the anesthesia nurse, which in return affected the team spirit. The participants also said that it was often ”extra hands” that they requested instead of certain skills. Conclusion: Airway management requires regular practice to maintain competence and confidence. However, the anesthesia nurse should continue to be available, as support for advanced airway management. The correct resource must be used in the right situation, which the nurse in the ambulance is responsible for ensuring. To enable a good team spirit within the care team, joint practice and personal knowledge are required.

Text in Afrikaans / Summaries in Afrikaans and English / Bemagtiging van verpleegkundiges in gesondheidsdienste in Suid-Afrika bly 'n voortdurende kwessie en die mate waartoe verpleegbestuur verpleegkundiges bemagtig om outonoom op te tree, is onbekend. Wanneer verpleegkundiges bemagtig is, lei dit tot verbeterde pasientsorg deur middel van verhoogde produktiwiteit en werktevredenheid. Die wyse waarop bemagtiging van verpleegkundiges meet geskied is nog nie in SuidAfrika in diepte ondersoek nie. Die doel van hierdie studie was om daardie elemente wat vir die verpleegbestuurder noodsaaklik is om verpleegkundiges te kan bemagtig, te identifiseer. Deur middel van 'n beskrywende, ontdekkende studie wat van 'n vraelys gebruik gemaak het om inligting te bekom, is die nodige elemente gei'soleer. Verpleegbestuurders in gesondheidsdienste in die Gauteng-area het as teikengroep gedien. Definisies van bestuursbemagtiging is geanaliseer ten einde 'n konseptuele raamwerk te ken saamstel. Ses konsepte het die raamwerk vir hierdie studie gevorm, naamlik: • die bydrae van bestuurstrukture tot die bemagtiging van verpleegkundiges; • die rel van magsdeling in die bemagtiging van verpleegkundiges; • deelnemende besluitneming in die bemagtiging van verpleegkundiges; • die verpleegbestuurder se vaardighede en verantwoordelikhede in haar daaglikse taakontwerp en bestuur wat tot die bemagtiging van verpleegkundiges bydra; • motivering- en beloningstrategiee wat tot bemagtiging bydra; en • eienskappe wat kenmerkend van 'n bemagtigende verpleegbestuurder is. Uit die ontleding van die data het die volgende belangrike elemente ender andere na vore gekom: • Daar behoort gedesentraliseerde verspreiding van mag na die laagste moontlike vlak in die gesondheidsdiens plaas te vind; • Die voorstelle van verpleegkundiges behoort erken en indien aanvaarbaar, geimplementeer te word; • Gesag behoort op so n wyse gedelegeer te word dat onafhanklike besluitneming bevorder word; • Verpleegkundiges se take behoort sodanig ontwerp te word dat onafhanklike optrede in die werkplek bevorder word. Die bevindinge van hierdie studie het getoon dat verpleegbestuurders positief ingestel is betreffende die bemagtiging van verpleegkundiges. Hulle beskou dit as deel van hulle bestuursfunksie. 'n Uitdaging waarmee die bestuurder van die toekoms te kampe sal he, is die van 'n omvattende begrip vir personeellede en om van beheer deur middel van streng burokratiese reels, af te sien. / Empowerment of nurses in health services in South Africa remains an ongoing issue, but the extent to which nursing management empowers nurses to act autonomously is not known. When nurses are empowered patient care and nursing services improve through enhanced productivity and job satisfaction. The way in which nurses could be empowered by management has yet to be addressed by researchers in South Africa. The aim of the present study was to identify those essential elements through which nurse managers can empower nurses. By making use of a descriptive exploratory study, utilizing a questionnaire to acquire the necessary information, the essential elements were isolated. Nurse managers in health services in the Gauteng region formed the target group. Definitions of empowerment in management were analyzed and from this a conceptual framework regarding empowerment was formulated. Six concepts served as the basis of this study: • the contribution of management structures, towards the empowerment of nurses; • the role of power-sharing in the empowerment of nurses; • participative decision making in the empowerment of nurses; • the management skills and responsibilities of the nurse manager in her daily task design and management that contribute to the empowerment of nurses; • motivation and reward strategies that contribute towards empowerment; • attributes which characterise an empowered nurse manager. From the analysis of. the data the following important elements among others emerged: • Decentralization of the distribution of power to the lowest possible level should take place in the health services; • The suggestions of nurses should be acknowledged and if found acceptable, to be implemented; • Authority should be delegated in such a way that independent decision making by nurses is enhanced; • Nurses' tasks should be designed in a way that promote independent performance in the work place. The findings of this study revealed that nurse managers are favourably disposed towards the empowerment of nurses. They see this as part of their managerial function. A challenge which confronts the manager of the future is that of comprehensively understanding staff members, and setting aside control through bureaucratic behaviour. / Health Studies / D. Litt. et Phil.