<p>Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro</p>

Ohälsotalen steg drastiskt under 1990-talets slut. Intresset ökade markant för att hitta orsakerna till varför de steg. En stor satsning har skett på friskvård och många företag använder detta som en lösning för att lösa problematiken kring ohälsotalen. Enligt arbetsmiljölagen är det viktigt att man försöker undvika ensamarbete. Man bör alltså sträva efter att arbeta i grupp. Det är bevisat att ett team som fungerar bra minskar riskerna för ohälsa. Att hitta några studier där man har jämfört teamets påverkan för sjukfrånvaron har inte lyckats. Syftet med denna studie var att jämföra hur medarbetarna, i två arbetslag, som har en skillnad gällande sjukfrånvaron, upplevde sitt arbetslags teamkänsla. Hypotesen var att arbetsplatsen med lägre sjukfrånvaro skulle ha högre teamkänsla än arbetsplatsen med högre sjukfrånvaro som skulle ha lägre teamkänsla. Data samlades in genom en enkätundersökning, där alla som var anställda av arbetsplatsen, under perioden enkäten låg ute, fick delta. Urvalet till arbetsplatserna var att de skulle ha liknande antal anställda, klienterna skulle ha liknande vårdbehov och det skulle skilja markant i sjukfrånvaron. Tyvärr blev bortfallet stort och det påverkar givetvis validiteten i studiens resultat. Resultatet visade att ingen av arbetsplatserna hade ett effektivt team utifrån kriterierna. När jämförelsen gjordes, så visade den tvärtemot hypotesen, nämligen att arbetsplats 2 med högst sjukfrånvaro, låg närmare kriterierna för ett effektivt team än arbetsplats 1 med lägre sjukfrånvaro

Den senaste tidens samhällsutvecklingen och digitaliseringen har bidragit till att leda på distans fortsätter att vara ett aktuellt ämne och därför finns behovet att skapa ytterligare förståelse. Därför har denna studies syfte varit att skapa en fördjupad förståelse av chefers upplevelse av att leda på distans på ett företag som arbetat med att leda på distans under en längre tid. Där fokuset har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter cheferna ser med att leda på distans samt vilka strategier de använder sig av när de leder på distans. Studien byggde på en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett företag inom skogsindustrin med chefer som har personalansvar och som antingen helt eller delvis har medarbetare som de leder på distans.I resultatet framkom tre huvudtemankommunikation, utveckling och struktur som besvarar och knyter an till de tre forskningsfrågorna. Där kommunikationen framkommit som en bakomliggande faktor till många av de utmaningar som nämns som bland annat de om tillit och teamkänsla. Möjligheterna som framkommit handlar till stor del om utveckling både för företaget och individer. När det gällde användandet av strategier var struktur en nyckelfaktor. Slutsatsen visade att det krävs en förmåga att kunna anpassa strategier efter nya behov och krav för att lyckas. Vidare framgick det i slutsatsen att det finns många utmaningar med att leda på distans och att dessa varierar övertid men att de går hantera om man är flexibel och anpassar strategierna ut efter behovet. Samtidigt som man kan se flera möjligheter med att leda på distans som även de väger upp för de utmaningar som finns.

Upplevelsen av att hamna i en arbetsgrupp där gruppmedlemmarna inte förstår varandra eller klarar av att samarbeta är påfrestande. Oberoende av hur mycket ansträngningar som genomförs upplevs det som att framstegen uteblir. Vår kandiatuppsats, Teamrollers påverkan på teamkänslan och gruppdynamiken - en kvalitativ studie om Belbins rollteori, är en studie om teamroller i en arbetsgrupp. Syftet med studien är att undersöka en arbetsgrupps olika teamroller för att se om det påverkar gruppens arbete och den upplevda teamkänslan. Det finns många saker som påverkar en persons teamroll och upplevelsen av teamkänslan och gruppdynamiken. Som grund till studien har vi utgått från Belbins rollteori. För bredare perspektiv har närliggande teorier använts som komplement. För att stärka vårt resonemang behandlas även begrepp som grupper, gruppdynamik, teamwork och mångfald. För att kunna besvara syftet har vi valt en kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes med ett resultat som antydde att teamrollen Specialist saknades. Respondenterna var eniga om att gruppen har en bra teamkänsla och gruppdynamik. Resultatet pekar på att gruppen är välfungerande trots att alla teamroller inte finns konstant. Studien visar att gruppen har tillgång till specialistrollen när det finns ett behov av den och därmed argumenterar vi för att den rollen inte behöver finnas konstant i den här arbetsgruppen. Utifrån vårt resultat går det att argumentera för att olikheter i en grupp skapar förutsättningar till ett välfungerande team där rollteori är en bra grund.

Syftet med den här studien var att beskriva den organisationskultur som företagsledare av mäklarbyråer försöker att skapa för de anställda att verka i. Med en kvalitativ ansats samlades data in genom semistrukturerade intervjuer via telefon eller ansikte mot ansikte. Totalt nio intervjuer genomfördes efter tillämpning av ett bekvämlighetsurval. Intervjuguiden innehöll sju teman: Grunden i verksamheten; Organisationsstruktur; Organisationskultur; Lönemodell; Belöningssystem, Rekrytering och Styrutmaningar. Insamlad data transkriberades och bearbetades om till empiri. Därefter användes tematisk analys för analys av materialet. Efter moment av kodning och grupperingar skapades kategorier och slutligen tre huvudteman; Organisationsstruktur, Styrutmaningar och Organisationskultur. Resultatet indikerade att det finns en enhetlig syn på hur de rådande styrutmaningarna ska bemötas hos varje mäklarbyrå. Mäklaryrket är ett individuellt yrke som i många avseenden kan verka slitsamt och hårt. Provisionsbaserad lön utgår till mäklarna för att skapa motivation att utföra sitt jobb i linje med företagets visioner. För att hantera de risker som en provisionsmodell medför, fokuserar företagsledarna på att implementera en kultur präglad av teamkänsla och lagarbete. / The purpose of this study was to describe and discuss the business culture that business leaders are trying to create for their employees to work in. With a qualitative design was used to collect data through semistructured interviews by telephone or face to face. A total of nine interviews were conducted after application of a convenience sampling. The interview guide consisted of seven themes: The business’ foundation; Business structure; Business culture; Salary model; Reward system, Recruitment and Control challenges. The collected data was transcribed and processed into empiricism. Thereafter, thematic analysis was used for the analysis of the material. After coding and grouping the codes, categories were created and also three main themes; Business structure, Control challenges and Business culture. The result indicated that there is a mutual aspect of how the existent control challenges should be responded to in the real estate agencies. Real estate agent is a lonely occupation that in many aspects can seem tough. Commissionbased salary is given to the real estate agents to create motivation to perform in line with the company’s visions. To handle the risks that a commissionbased salary model brings, the business leaders focus on implement a culture that centralizes team spirit and teamwork.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd. Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek. Materialet analyserades baserat på sju teman identifierade i tidigare forskning. De projektledare som intervjuas arbetar alla med att stärka teamkänslan gruppen men väljer att fokusera på olika aspekter och verktyg. Kommunikation och tydlighet löper som röda trådar genom de strategier som tillämpas. Trots att projekten är virtuella uppfattar respondenterna i undersökningen att gruppens fysiska möte är betydelsefullt för att teamkänsla ska skapas. Grundläggande är också en välfungerande teknisk plattform med stöd för synkron kommunikation. / The development of information technology during the recent decades has enabled a shift towards an increasingly global world. The market becomes international and the geographical distance is of less importance when a new partnership is to be established. As solutions for electronic communication becomes more widespread, accessible and cheap and the technology maturity in organizations and among its employees increase, not only the theoretical organizational image, but also the everyday life of many companies has started to be characterized by a new geographic spread. This study focuses on project teams operating in an environment where the physical meetings are few or non-existent. So-called virtual project teams. The study examines how a project manager for a virtual project works with team cohesiveness within his virtual project team. The study focuses on the practical tools and approaches that the project manager has and can use in the project to create team cohesiveness. The survey is conducted by qualitative interviews with eight project managers working with distributed teams in Sweden, representing various industries in both the public and private sectors. The material is analyzed based on seven themes identified in previous research and in responses. The result shows that the project leaders in the study all are working to strengthen the team cohesiveness. The project managers chose to focus on different aspects and tools in the process. Communication and clarity are common themes in the strategies that the project managers apply. Even though the projects are virtual the physical meeting is pointed out as important in shaping team cohesiveness. Well-functioning technical platforms that support synchronous communication are part of the foundation for the team cohesiveness in a virtual team.

Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.

Bakgrund: Regionalt Läkarstöd (RLS) har utformats för att säkra prehospital involvering från läkare. Dagens ambulanssjukvård ställer höga krav på att bedöma och triagera patienter till rätt vårdnivå. Till sin hjälp i sitt dagliga arbete med detta behöver sjuksköterskan en läkare som är väl insatt i verksamheten. Syfte: Att beskriva läkares erfarenhet av att fungera som rådgivare till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio läkare som tjänstgör som RLS. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs med de fyra kategorierna Teamsammanhållning, Frustration, Bristande ansvarskänsla och Lyhördhet, som speglade läkarnas erfarenheter av att vara telefonstöd till sjuksköterskor. Ett latent huvudbudskap identifierades som Skör tillit. Att som en del i teamet finnas som stöd och rådgivare till sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplevdes som positivt och funktionen ses som relevant och viktig. Det krävs en god teamsamverkan mellan professionerna för en patientsäker vård och för att uppnå det utkristalliserades tillit som en nyckelfaktor. Konklusion: En telefonbaserad bakjourslinje dit sjuksköterskor kan vända sig för råd och stöd är en relevant funktion för läkarna, där de känner sig som en del i det prehospitala teamet. I arbetet med bättre teamsamverkan inkluderande god kommunikation för säker vård, är gemensamma möten och övningar en viktig del för att ge professionerna en chans att mötas som personer och främja ökad förståelse för varandras kunskap och utforma gemensamma mål. / Background: Regional Medical support has been designed to ensure an involvement of doctors in the prehospital field. The current system for ambulance care raise high demands to ensure a correct patient assessment and triage to the right level of care, and for their assistance in this daily work, the nurse needs a doctor who is very knowledgeable in the organization. Purpose: To describe doctors’ experience of functioning as advisors for nurses working in the ambulance. Method: A qualitative research design was conducted including interviews with nine doctors serving as Regional Medical support. The content analysis was conducted according to a qualitative content analysis method.  Result: The analysis resulted in the four categories team spirit, frustration, lack of sense of responsibility and responsiveness, which mirrored the doctors’ experiences of acting as a phone support for specialist nurses on the ambulance. An underlying main message was identified as delicate trust. To be part of the team and act as a support and advisor for nurses working on the ambulance was perceived as positive, relevant and important. Good teamwork between the professions is required to guarantee patient safe care, and to obtain that, trust came through as a key factor. Conclusion: For the nurses to have an on call doctor that they can reach on the phone for support and advice was seen as a relevant system for the doctors, where they feel as a part of the prehospital team. In the continuous work for better teamwork, including good communication for safe care, it's important with common gatherings and training sessions to give the professions a chance to meet in person and gain a better understanding for each other’s roles, and enunciate common goals.

Att leda på distans har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande i takt med den digitala utvecklingen. Under slutet av år 2019 drabbades världen av en pandemi vid namn Covid-19, vilket har tvingat många organisationer att förflytta sin verksamhet från en fysisk arbetsplats till att arbeta digitalt från sitt hem. Detta har gjort att trenden att leda på distans under det senaste året växt explosionsartat. I och med denna drastiska förändring finns det skäl för forskning att undersöka chefers ledarskap på distans. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen kring chefers ledarskap på distans. För att uppnå studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats som berör chefers syn på hur ledarskapet organiseras på distans, samt utmaningar och möjligheter chefer ser med distansledarskapet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta chefer som arbetar på en kommun i Mellansverige. Samtliga informanter i studien har personalansvar över medarbetare som helt eller delvis arbetar på distans. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide som baserats på tidigare forskning inom ledarskap och distansledarskap. Resultatet från dessa intervjuer har bearbetats vilket skapade sex övergripande teman. Dessa teman har sedan analyserats i relation till studiens forskningsfrågor och tidigare forskning. Studien har ökat förståelsen för ledarskap på distans genom att den har identifierat indikationer på förändringar i hur ledarskapet organiseras på distans. Den största förändringen som framkommer är kommunikationen som numer sker digitalt. Vidare framkommer det av resultatet att en stor utmaning är att upprätthålla en god teamkänsla och skapa en känsla av tillhörighet hos medarbetaren. Möjligheter som presenteras i dennastudie är ökad produktivitet och större flexibilitet. En ledare som lyckas bemästra dessa utmaningar samt drar nytta av de möjligheter som finns har goda förutsättningar att lyckas med distansledarskapet.

Introduktion: Adekvat andning är grundläggande för liv. Att kunna utföra luftvägshantering är därför en kunskap sjuksköterskan måste besitta. I regionen där studien genomförts kan anestesisjuksköterskeresurs medfölja ambulans vid larm om andnings- eller luftvägsproblematik. Denna resurs har tidigare nyttjats per automatik från larmcentral, men har nu övergått till att nyttjas först på ambulanspersonalens begäran. Hur denna förändring upplevs av sjuksköterskan i ambulansen är tidigare inte undersökt. Syfte: Belysa sjuksköterskan i ambulansens upplevelse av luftvägshantering samt upplevelsen av stöd från anestesisjuksköterskan prehospitalt. Metod: Kvalitativ intervjustudie som analyserades med induktiv innehållsanalys. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes på en ambulansavdelning i södra Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor aktivt verksamma inom ambulanssjukvården. Resultat: Sjuksköterskan i ambulansen upplevde generellt trygghet i luftvägshantering efter som det övas frekvent. Anestesisjuksköterskans stöd var dock viktigt vid avancerad luftvägshantering. Rutinförändringen, gällande att anestesisjuksköterska endast medföljde på ambulanspersonalens begäran, upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen som positivt. Detta skapade fler tillfällen att få möjlighet till luftvägshantering vilket i sin tur skapade ökad trygghet. En annan positiv upplevelse av rutinförändringen var att anestesisjuksköterskeresursen nu kunde nyttjas när den verkligen behövdes. Få tillfällen för samövning mellan anestesisjuksköterskan och sjuksköterskan i ambulansen upplevdes av sjuksköterskan i ambulansen ej ge personlig kännedom för anestesisjuksköterskan, vilket i sin tur påverkade teamkänslan. Deltagarna menade även att det ofta var ”extra händer” som efterfrågades istället för viss kompetens. Slutsats: Luftvägshantering kräver regelbunden övning för att upprätthålla kompetens och känsla av trygghet. Anestesisjuksköterskan bör dock fortsatt finnas att tillgå som stöd vid avancerad luftvägshantering. Rätt resurs ska användas vid rätt tillfälle, vilket sjuksköterskan i ambulansens ansvarar för att så sker. För att möjliggöra en god teamkänsla inom vårdteamet krävs samövning och personlig kännedom. / Introduction: Adequate breathing is essential for life. Being able to perform airway management is therefore a knowledge the nurse must possess. Within the prehospital care in the region the study is carried out there is an anesthesia nurse resource in the event of respiratory problems. This resource has previously been used automatically from dispatch, but now this resource is only used on request from the ambulance staff. How this change is experienced by the nurse in the ambulance has not been investigated earlier. Purpose: Illuminate the nurse in the ambulance’s experience of airway management and the experience of support from the anesthesia nurse prehospital. Method: Qualitative interview study that was analysed with inductive content analysis. Fifteen semi-structured interviews were conducted in an ambulance department in southern Sweden. The participants were nurses with an active employment in ambulance care. Result: The nurse in the ambulance generally felt comfortable in airway management as it was frequently practiced. However, the support of the anesthesia nurse was important in advanced airway management. The routine change, regarding the fact that the anesthesia nurse was only included at the request of the ambulance staff, was perceived by the nurse in the ambulance as positive. This created more opportunities for airway management, which in return increased confidence. Another positive experience of the routine change was that the anesthesia nurse resource could now be used when it was really needed. Few opportunities for joint practice between the anesthesia nurse and the nurse in the ambulance were experienced by the nurse in the ambulance as not giving personal knowledge to the anesthesia nurse, which in return affected the team spirit. The participants also said that it was often ”extra hands” that they requested instead of certain skills. Conclusion: Airway management requires regular practice to maintain competence and confidence. However, the anesthesia nurse should continue to be available, as support for advanced airway management. The correct resource must be used in the right situation, which the nurse in the ambulance is responsible for ensuring. To enable a good team spirit within the care team, joint practice and personal knowledge are required.