Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuelltför var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.

Team leadership research has largely relied on traditional dyadic models (i.e., those capturing one-on-one relationships between a leader and follower) to explain team-level phenomena. Despite recent advancements, much of this research falls short of addressing the complexity inherent to teams. One promising alternative to the traditional perspectives, functional leadership theory, moves beyond the constraints of dyadic models and instead advances a needs-based approach for understanding team leadership (i.e., effective leaders are those that meet any and all team needs). Although intuitive, the ambiguous nature of simply meeting team needs does not provide sufficient specificity as to how exactly leaders meet team needs. In an effort to address this issue, I introduce a multi-dimensional construct, called leader focus, to explain how leaders meet team needs by focusing their efforts on teamwork or taskwork (i.e., person-task focus) as well as different relational entities in the team (i.e., entity focus). In total, I propose six unique foci of team leadership: individual task-focus, team task-focus, subgroup task-focus, individual person-focus, team person-focus, and subgroup person-focus. Next, using social interdependence theory, I hypothesize that individual-focused leadership is most effective when task interdependence is low, whereas team- and subgroup-focused leadership are most effective when task interdependence is high. Further, person-focused leadership is hypothesized to influence team effectiveness by way of interpersonal processes; task-focused leadership is argued to influence team effectiveness via task-related processes. In a sample of 89 firefighting crews, partial support is found for the multi-foci model of team leadership. Team task-focused leadership influences team task performance indirectly through task processes; team person-focused and subgroup person-focused leadership influence team helping behaviors through interpersonal processes. Moreover, the relationship between individual task-focused and subgroup task-focused leadership on team processes is contingent on task interdependence. Theoretical and practical implications are discussed.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan. Tidigare forskning tyder på att teamarbete främjar både arbetskamraters trivsel med varandra och kvalitén på vården. Metod: Kvalitativ ansats. 10 berättelser från sjuksköterskor verksamma i kommunal hemvård analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Dahlbergs tre analysfaser.Resultat: Sex kategorier framkom under analysen: Samarbete, Kommunikation, Relation, Ansvar, Tidsbrist, Patient. Kommunikation framstår som en viktig del som både hindrar och möjliggör gott samarbete. Att se varandras kompetens och att lita på den framgick också som viktigt. Att brister i samarbetet kunde leda till att patienten ej fick den vård han/hon bör få framkom också i studien. Studien antyder att det kan vara av vikt att i framtiden belysa teamarbete inom hemvården då det tycks finnas brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Nurses today have a supervising role primarily in the community health services. Aim: To illuminate nurse’s experience of team work around the patient in home care. Background: Since Ädelreformen 1992, nurses have become a more prominent employee in the community health care. Working within the community homecare is a challenge because it requires a wide knowledgebase for nurses. Nurses are regulated by laws and constitutions that stresses her role as supervisor and her work for the team interaction. Previous research suggests that teamwork promotes both work colleagues' comfort with each other and the quality of care. Method: Qualitative approach. 10 stories from nurses working in homecare were analyzed with inspiration from Dahlberg`s three analysis phases Results: Six categories emerged in the analysis: Cooperation, Communication, Relation, Responsibility, Shortage of time, Patient. Communication appears to play an important role both as obstacles and as possibilities for teamwork. To see each other's competence and to trust it is important. Lack of cooperation could lead to patients not receiving the care he/she should get emerged in the study. The study suggests that it may be important in the future to highlight teamwork in homecare because there seems to be lack of co-operation between nurses and assistant nurses, which may affect the nursing care.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Abstract: When playing in teams, communication is important, not just communication with words but also non-verbal communication such as gestures and body languish. The purpose with this study is to see how there is a co-op among communicating players , between leaders and players and to examine what meaning communication and culture got  in a youth team. The ambition with this study was to increase our knowledge about communication and communicationculture in the youth floorball team. This study is qualitative and was inspired by an ethnographical method so we got the information from observations of a youth floorball team, totally we made four observations. The result were analyzed and categorized from our observation papers. The results where categorized into four headlines, One and two-way communication, Artifacts, The communicationculture of the youth team and actions. The leader got a very important role as communicator and pedagogical leader for the communicationculture that the individual of the group wants to be used in order to promote the development in the team. In the future, more teams needs to be studied to get a more reliable source of information that can be used on a greater populace.

Många företag står inför det faktum att arbetet måste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehållas. Ett sätt att göra det är att arbeta geografiskt distribuerat för att på så sätt nå kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krävs en medvetenhet kring de begränsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT står inför förändringar och trenden går mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har därför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete. Huruvida Sandvik IT’s stödfunktion Service Development Office (SDO) kan stödja det distribuerade arbetet har också utvärderats. Informationsbasen är en sammanställning av litterära verk som böcker och framförallt vetenskapliga artiklar. Från den teorin urskiljdes fyra nyckelområden för distribuerat arbete; arbetssätt och koordinering, kommunikation, ledarskap och teamkänsla. Till detta tillkom en femte punkt som handlar om uppstart för teamet. Utifrån dessa fem områden formulerades sedan intervju - och enkätfrågor. SDO valde ut tre team som informanter, varav teamledarna/koordinatörerna intervjuades och övriga blev tillsända enkäten. Resultatet från informanterna jämfördes sedan med den inledande teorin och via en analys kunde 16 nyckelfaktorer för distribuerat arbete (inom Sandvik IT) konstateras. Några tunga faktorer som konstaterades är; Ledarens medvetenhet, ett väl förankrat arbetssätt, gemensam kunskap och social interaktion. Faktorerna kategoriserades även till; Förutsättningar, teamstart och slutligen upprätthållande och utveckling. Till stor del kunde nyckelfaktorerna och behoven täckas av Kanban, men rekommendationen är att SDO kompletterar med en utbildning för teamledare/koordinatörer. Det kom att ses som en förutsättning för det distribuerade arbetet. Svarsfrekvensen i undersökningen var god och resultatet sammanhängande och därav anses rapporten ha en hög interorganisatorisk validitet och reliabilitet. / Many companies face the fact that the work must be adapted to the globalization so competitiveness can be maintained. One way to do it is to work geographically distributed and reach competence personnel and more customers while 24/7-work becomes possible. But to effectively work distributed over space and time, a consciousness about the limitations that this entails and how to overcome them are necessary. Sandvik IT is facing changes and the trend is toward more geographically distributed teams. The purpose of this study was therefore focused on the key factors for distributed work and how Kanban can contribute to effective distributed work. How Sandvik IT's supporting group, Service Development Office (SDO) should support the distributed work has also been evaluated. The basic theory is a compilation of literary works such as books and above all scientific articles. From the theory four key areas of distributed work was identified; working methods and coordination, communication, leadership and team spirit. A fifth point was also added, which was about the teamstart. Based on these five areas the interview - and survey questions was formed. SDO selected three teams with informants, and the team leaders/coordinators were interviewed and other staff received the survey. The results were then compared with the initial theory and via analysis 16 key factors for distributed work (at Sandvik IT) could be found. E.g. leader's consciousness, a well-established work method, shared knowledge and social interaction. The factors were also categorized into: Set-up, teams start and finally maintenance and development. To a large extent the key factors and the needs could be met by Kanban, but the recommendation is that SDO complements with (in particular) an education for team leaders/coordinators. It came to be seen as a prerequisite for the distributed work. The survey's response rate and the interviews outcome were good and the result was coherent. Hence the report can be seen as a report with high validity and reliability in an inter-organizational view.

Hälso- och sjukvården är en stor och komplex organisation med många professioner och yrkesgrupper bundna till sig. För att skapa en patientcentrerad vård krävs att dessa samarbetar i interprofessionella team. Syftet var att öka kunskapen om hur interprofessionellt arbetssätt kan utvecklas inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie genomfördes med 17 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att interprofessionellt arbetssätt kunde utvecklas inom hälso- och sjukvården genom studenters och verksam personals interprofessionella lärande och med hjälp av flera metoder. Studenterna kunde utbildas i högskole- eller universitetsmiljö genom teori och simuleringsövningar, under grundutbildningens praktikplacering eller på en klinisk träningsavdelning. Det framkom att en kombination av teori och praktik var en effektiv metod. Utveckling av arbetssättet genom verksam personal kunde ske genom simuleringsövning, utveckling av ett kliniskt lärandecenter eller genom samarbete kring forskning. Ett interprofessionellt arbetssätt bör utvecklas inom hälso- och sjukvården för att bidra till en patientcentrerad vård och till ett fungerande samarbete mellan professioner. Både verksam personal och hälso- och sjukvårdsstudenter bör utbildas kring interprofessionellt arbetssätt. Vidare forskning kring hur arbetssättet kan utvecklas inom hälso- och sjukvården efterfrågas, särskilt gällande utbildningsmetoder för verksam personal. / Health care is a large and complex organization with many professions and other professionals bound to the organization. The aim was to increase the knowledge about how interprofessional working can be developed within health care. A literature study was conducted with 17 scientific articles that were examined, analyzed and compiled. Results showed that interprofessional working could be developed within health care through the learning of students and working personnel and through different methods. The students could be educated in college- and university environment through theory and simulation exercises, during the internship placement or on an interprofessional training unit. It was found that a combination of theory and practice was an effective method. The development through working personnel could be done through simulation exercises, development of a clinical learning unit, or through collaboration around research. Interprofessional working should be developed within health care to contribute to a patient-centered care and to a functioning collaboration between professions. Both working personnel and health care students should be educated about the interprofessional working. Further research into how interprofessional working could be developed in health care is requested, particularly in the training methods for working personnel.

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner. Strukturerade intervjuer har genomförts med personer med kunskap om teamarbete inom varje landsting/region. Resultatet visar att teamarbete förekommer inom samtliga landsting/regioner men att både antalet team och deras arbetssätt varierar. De vanligaste är barnteam och team för hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. De flesta team gör målsättning, planering och utvärdering gemensamt. I två av tre team uppges teammedlemmarna delvis kunna ersätta varandra. Olika professioner förekommer i hörselvårdens team. De som förekommer i störst utsträckning är audionomer, pedagoger och kuratorer. 69 % av teamen har en formell teamledare. Audionomer, läkare, kuratorer respektive chefer är teamledare i ungefär samma utsträckning. Interprofessionella aspekter dominerar men det går inte att kategorisera teamen som multi-, inter- eller tvärprofessionella då deras arbetssätt överlappar. Teamarbete upplevs som väsentligt i den offentliga hörselvården och anses fördelaktigt för både patienter och personal.

Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv. / The purpose of this study is mainly to study the cohesion of the men's and women's teams and investigate any differences / similarities. The authors also intend to explore coaches perceptions about their own role in the cohesion of a team, and their perceptions of how cohesion is created and maintained. A total of 96 male and female handball players, in division 1 and 2, from age 16 to 34 participated in the quantitative study, and four coaches participated in the qualitative survey. The results showed that there was a significant difference between the cohesion of the men and women, as the female handball players experienced a higher level of cohesion then the male handball players. Further, the results showed that the coaches felt that the cohesion is different in men's and women's teams,as women attach higher value to how well the members of the group get along and men tend to focus on their own performance. Finally, the results showed that cohesion should be constantly maintained in order to achieve success. The results were discussed in relation to different theoretical perspectives.