This thesis attempts to analyze the factors that affect the behavioral intentiontowards purchasing apparels through the Internet. A combination of TechnologyAcceptance Model and Theory of Planned Behavior along with constructs of Trustand Perceived Risk was chosen as the basis of framework for this study to explainhow online consumers behave while purchasing garments online and to illustrate thestrength of the relationship between consumers intention and constructs of attitude,Perceived Usefulness, Perceived Ease of Use, Subjective Norms, PerceivedBehavioral Control, Perceived Risk, and Trust. A pilot study along with severalinterviews was conducted to create a basis for the final questionnaire, which led to thedata gathered from 347 people of Iranian society. The measures and hypotheses wereanalyzed using Multiple Regression analysis. Results demonstrated crucial effect ofvariables such as social factors, Perceived Behavioral Control, Attitude, PerceivedRisk, and Trust on people’s behavioral intention towards shopping garments online.Furthermore, the implications of the findings for theory and practice are discussed andrelevant conclusions have been mentioned. / <p>Validerat; 20150827 (marikav)</p>

Self-service technologies (SSTs) have grown rapidly and aim to help customers self-serve. Self-service can be facilitated through help centers, which offers information and support. As the demand for on-going support continues to rise, it is important with continuous research of how to assist help centers to match the affordances of current technology to customers’ needs while providing a good User Experience (UX). Therefore, this study investigates how UX design can be used to improve help centers as a tool for self-service for different stakeholders. This study was in collaboration with Nasdaq, where the users’ needs, expectations and concerns when looking for help to use Nasdaq’s products were identified. In an evaluation, the main features of help center’s that influenced users experience and encouraged their use of the technology were measured by a theoretical lens of a revised version of a Technology Acceptance Model (TAM). The results of this study declare that the major significance in establishing a successful help center lies in ensuring easy accessibility to information through a search function and a well-organized side navigation. Additionally, incorporating a training and getting started page with a combination of videos and text are crucial for advanced products. / Självbetjäningsteknologier (SST) har vuxit snabbt och syftar till att assistera kunder att hjälpa sig själv. Självbetjäning kan underlättas genom ett hjälpcenter, vilket erbjuder information och support. Eftersom efterfrågan på ständig support fortsätter att öka är det viktigt med kontinuerlig forskning om hur man kan skapa hjälpcenter som matchar den nuvarande teknikens möjligheter till kundernas behov samtidigt som man tillhandahåller en bra användarupplevelse (UX). Därför undersöker denna studie hur UX design kan användas för att förbättra hjälpcenter som ett verktyg för självbetjäning för olika intressenter. Denna studie gjordes i samarbete med Nasdaq, där användarnas behov, förväntningar och oro när de söker efter hjälp att använda Nasdaqs produkter identifierades. I en utvärdering mättes huvudfunktionerna i ett hjälpcenter som påverkade användarnas upplevelse och uppmuntrade deras användning av tekniken genom en teoretisk lins bestående av en reviderad version av Technology Acceptance Model (TAM). Resultaten av denna studie visar att det viktigaste för att etablera ett framgångsrikt hjälpcenter ligger i att säkerställa lättillgänglighet till information genom en sökfunktion och en välorganiserad sidnavigering. Dessutom är det avgörande för avancerade produkter att införa en tränings- och komma igång-sida med en kombination av videor och text.

Tools using artificial intelligence are being developed at a rapid pace. One of these tools is the text-to-image generator DALL·E 2 which has been developed by OPEN-AI and is meant to generate images solely through text input. One of the problems with tools like these is that they are not as good at generating material as AI generators for speech or text are. As DALL·E 2 has been made available to be used for commercial purposes there is a need to evaluate whether the tool is good enough to be used for that purpose. The study was conducted through 3 focus groups with a total of 15 participants. The participants were 20 to 25 years old. During the focus groups, already generated images were discussed and they were allowed to test use of the tool themselves. The theoretical framework Technology Acceptance Model 2(TAM-2) was used to analyze the qualitative data according to its already established determining factors. The result of the study presents area of usage as a new extending factor for the perceived usefulness when using TAM-2 in a qualitative study. The conclusion is drawn that visual material created by DALL·E is not seen as accepted for use in a commercial purpose but its application within certain areas of usage could raise the perceived usefulness, and thereby acceptance. / Verktyg som bygger på artificiell intelligens utvecklas i snabb takt. Ett av dessa verktyg är text-till-bild-generatorn DALL·E 2 som utvecklats av OPEN-AI och är menat att generera bilder utifrån text. Ett problem med verktyg som DALL-E 2 är att de inte är lika bra på att skapa visuellt material som generatorer är för ljud eller text. I och med att verktygen börjat göras tillgängliga kommersiellt så finns det ett behov att undersöka huruvida verktygen är tillräckligt bra för att kunna användas till det. Studien genomfördes med tre fokusgrupper med totalt 15 deltagare. Deltagarna hade en ålder mellan 20 och 25 och man diskuterade acceptans till tidigare genererat bildmaterial samt upplevelsen av att använda verktyget själva. Technology Acceptance Model 2 (TAM-2) användes som teoretiskt ramverk för analys av den kvalitativa datan och för påverkande faktorer. Resultatet presenterar sammanhang som en ny påverkande faktor för den uppfattade användbarheten i användningen av TAM-2 i kvalitativa studier. Slutsatsen dras att bildmaterial skapat av DALL·E 2 inte anses accepterat för användning i ett kommersiellt sammanhang men tillämpning i specifika sammanhang skulle kunna höja den uppfattade användbarheten och därmed acceptansen.

Digitalisering är under ständig utveckling inom banksektorn. I och med den växande utvecklingen så har intresset för artificiell intelligens ökat men trots detta finns det fortfarande kvar osäkerheter kring användandet av AI-chatbots. Banker hanterar en stor mängd känsliga uppgifter vilket gör att konsumenters upplevda oro och tillit är extra känsligt. Detta är viktigt att understryka då tidigare forskning har visat att tillit utgör en stor del av konsumenters beslut att använda AI-chatbot. Baserat på tidigare forskning har denna studie knutit samman teorier om vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters tillit till AI chatbots samt vilka faktorer som påverkar svenska bankkonsumenters intention att använda AI chatbots vid utförande av bankärenden online. Detta utgör även studiens syfte. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av technology acceptance model (TAM), on-line trust-modellen och upplevd mänsklighet. Utifrån dessa teorier har studiens hypoteser byggts upp där vardera hypotes testar en faktor som beskrivs i de valda teorierna. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online som distribuerades på sociala kanaler. Undersökningen genererade 87stycken fullständiga svar. Insamlade data analyserades med hjälp av Minitab och Excel. De analysmetoder som använts för att analysera insamlade data var huvudsakligen korrelationstest och regressionsanalys. Resultatet visade att den upplevda nyttan och tillit är faktorer som påverkar intentionen till användning positivt. Resultatet visade även att faktorerna trovärdighet och användarvänlighet påverkar tilliten positivt samt att risk har en negativ påverkan på tilliten. För att effektivisera användning av AI-chatbots som kundtjänstverktyg så rekommenderas svenska banker att fokusera på att öka den upplevda nyttan i form av att säkerställa snabbhet, produktivitet och enkelhet. Svenska banker bör även säkerställa att bankkonsumenter känner tillit till AIchatbots. Detta kan göras genom att fokusera på ökad användarvänlighet och trovärdighet samtidigt som banker bör minska den upplevda risken i form av integritetsrisk då detta är faktorer som visat samband med tillit till AI-chatbots inom banksektorn. / Digitalization is under constant development within the banking industry. With this comes a growing interest in artificial intelligence. Despite this, uncertainty regarding the use of AI-chatbots remains. Banks handle a large amount of sensitive information which, for the consumers, makes the perceived trust especially delicate. Earlier research has shown that trust has a significant impact on the consumers intention to use AI-chatbots. Based on previous research this study aims to tie together theories about which factors impact Swedish bank customers’ trust towards AI-chatbots, as well as the customers’ intention to use AI-chatbots while performing bank-related business online. This is also considered to be the purpose of this paper. In this study the theoretical standpoint is based on the technology acceptance model (TAM), on-line trust and perceived humanness. From these well-established theories a set of hypotheses has been presented, where each hypothesis examines different factors that are presented in the used model. The data collection in this study was conducted through an online survey, where a total of 87 answers were collected. The data was analyzed using Minitab. The main analysis methods used were correlation tests as well as a regression analysis. The results showed that the perceived usefulness and trust are factors that have a positive impact on the intention to use AI-chatbots while performing banking tasks. The results also showed that ease of use and credibility have a positive impact on trust while risk has a negative impact on trust toward AI-chatbots. To make the use of AI-chatbots more effective as a customer service tool this study recommends Swedish banks to focus on increasing the perceived usefulness of the AI-chatbots. This can be done by ensuring the AI-chatbots are able to provide productivity, simplicity and swiftness to its users. Swedish banks should also focus on increasing customers’ perceived trust in the AIchatbots. This can be achieved by increasing the ease of use as well as the credibility of the system. To decrease the experienced risk of using the AI-chatbots, this study recommends banks to focus on decreasing the integrity risk.

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

This project examines the concept of computer hubs as a tool to increase technological inclusion in rural areas in lowincome countries. The viability of computer hubs as a concept was evaluated by looking at three factors among people living in such areas: acceptance of computers, the financial viability of computer hubs, and actual ease of use of computers. The study was conducted in Linga Linga, a small village located in the province of Morrumbene in southern Mozambique. Linga Linga is characterized by low technological inclusion and low income, which is typical for villages in rural areas in lowincome countries. Interviews, questionnaires, workshops and focus groups were conducted to examine the viability of computer hubs. The study indicates that the acceptance of computers, measured through attitude towards computers as well as perceived usefulness and perceived ease of use of computers, was sufficient for implementation. The study also concludes that the actual ease is sufficiently high, and even in cases where it is not due to a lack of previous experience with computers, the time it takes to learn is low. In addition, it was found that computer hubs are financially viable from a business perspective. In conclusion, computer hubs can be considered a viable approach to increase technological inclusion in rural areas in low-income countries. / Projektet undersöker konceptet computer hubs och hur det kan användas som ett verktyg för att öka teknologisk inkludering på landsbygden i låginkomstländer. Konceptet utvärderades genom att undersöka tre faktorer: användaracceptansen för datorer, computer hubs finansiella hållbarhet och den faktiska användbarheten hos datorer. Studien genomfördes i Linga Linga, en by belägen i provinsen Morrumbene i södra Moçambique. Linga Linga kännetecknas av låg teknologisk inkludering och invånare med låga eller inga inkomster. Intervjuer, frågeformulär, seminarium och fokusgrupper genomfördes för att undersöka konceptens genomförbarhet. Studien indikerar att användaracceptansen hos datorer, mätt genom attityd gentemot datorer såväl som upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet för datorer, var tillräcklig för implementering. Studien visar även att den faktiska användbarheten hos datorer är tillräckligt hög för implementering samt att den snabbt kan förbättras trots lite eller ingen tidigare erfarenhet av datorer. Studien visar även att en implementering av computer hubs är ekonomiskt hållbar ur ett affärsperspektiv. Sammanfattningsvis kan implementeringen av computer hubs som koncept betraktas som ett  hållbart tillvägagångssätt för att öka teknologisk inkludering i landsbygden i låginkomstländer.

Mutah University in Jordan / The full text will be available at the end of the emabargo: 17th June 2024

No description available.

No description available.

This thesis delves into the digital transformation of private banking, emphasizing the challenge of balancing technology with the personalized service that high-net-worth clients expect. Employing frameworks like Relationship Marketing, the Technology Acceptance Model, and Customer Experience Management, it examines the integration and impact of digital tools on client relationships and operational efficiency in private banking. The research, informed by interviews with industry professionals, explores the adoption of digital practices, highlighting a trend towards operational efficiency yet revealing a gap in achieving the depth of personalization characteristic of private banking. The study concludes by exploring the future of digitalization in the sector, suggesting a strategic approach where technological advancements complement the foundational elements of private banking. This balanced integration is vital for maintaining the essence of bespoke advice and trust that defines the client-advisor bond in an increasingly digital financial landscape. / Denna avhandling fördjupar sig i den digitala omvandlingen av private banking-sektorn, med betoning på utmaningen att balansera teknik med den personliga service som kunder med hög nettoförmögenhet förväntar sig. Genom att använda ramverk som Relationsmarknadsföring, teknikacceptansmodellen och kundupplevelsehantering, undersöks integrationen och effekten av digitala verktyg på kundrelationer och operationell effektivitet inom private banking. Forskningen, som är baserad på intervjuer med anställda inom private banking, undersöker införandet av digitala processer och belyser en trend mot operationell effektivitet, men visar även en brist på att uppnå den djupgående personalisering som är karaktäristisk inom private banking. Studien avslutas med att analysera framtiden för digitalisering inom sektorn, och föreslår en strategisk metod där tekniska framsteg kompletterar de grundläggande elementen i private banking-verksamhet. Denna balanserade integration är avgörande för att bevara essensen av skräddarsydd rådgivning och förtroende som definierar bandet mellan klient och rådgivare i ett alltmer digitalt landskap.