Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.

Denna studie syftar till att genom förskollärarens förhållningssätt ta reda på hur förskolebarns förståelse kan utvecklas för ett teknikrelaterat lärandeobjekt. För att ta reda på det har en learning study genomförts. Lärandeobjektet är tyngdpunkt och stödyta. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie genomförts där förkunskapstest, aktiviteter och efterkunskapstest har skapat en helhet. Processen har varit cyklisk och analyser av aktiviteterna har genomförts för att kunna skapa ett nytt lärandetillfälle där barnen fått möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna för lärandeobjektet. I resultatet redogör vi för det vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, till exempel att barnen behövde få tillgång till ett flertal lärandetillfällen för att förstå alla kritiska aspekter. Vi behövde även visa på skillnaderna mellan olika strategier för en teknisk konstruktion för att barnen skulle förstå lärandeobjektet. Metoden och resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Där tar vi upp exempelvis vad som har varit bra respektive mindre bra med aktiviteterna, hur vi skulle ha gjort om en tredje aktivitet skulle ha genomförts och hur vårt agerande har haft betydelse för barnens kunskapsutveckling.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna. / The aim of this study was to investigate how children are building based on a picture for inspiration and if children learn more when they are challenged by a teacher. The study was conducted using observations of children in a preschool department where all the children were three years old. The results showed that most of the children chose to build their buildings vertically. Only one child chooses to build horizontally and used the picture for inspiration as basis for the building. The results also showed that it is very important that a teacher is present and can challenge the children at building and construction game and visualize their learning. Differences in the children’s building when challenged by a teacher were that they used more building blocks in their building and that they used building blocks of various geometrical shapes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn i en ålder av tre till fem år utforskar hur enkel teknik fungerar och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med detta. En ökad kunskap om barns lärande inom ämnet teknik kan vara till nytta för den vardagliga verksamheten. För att få insikt i barnens utforskande användes ostrukturerade kvalitativa observationer som metod. Även användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer för att få kännedom om hur pedagogerna ser på teknik och hur de anser att barn upptäcker teknik. Resultatet visar att barnens utforskande påverkas hur pedagogerna ställer frågor. Dessutom visar observationerna att barn lär sig genom  att göra och att de utforskar med hela sin kropp. Det kan även konkluderas att pedagogerna känner sig okunniga inom ämnet. / The purpose of this study is to examine how preschool children at the age of three to five years explore how simple technology works and how teachers can help them with this. A better understanding of children's learning in the subject can be beneficial for daily activities. To gain insight into children's exploratorations, unstructured qualitative observation method was used. Qualitative semi-structured interviews were also used to ascertain how teachers look at technology and how they think children discover technology. The results show that children's exploration is influenced by the way the teachers ask their questions. Moreover, the observations show that children learn by doing, and that they explore with their entire body. It can even be concluded that the teachers feel ignorant on this subject.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i teknik, kopplat till digitaliseringen, kan gestaltas i förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer utförts med fyra pedagoger, dessa pedagoger har även fått svara på en mindre enkätundersökning om digitala verktyg. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kopplar bygg, konstruktion, skapande, datorer och olika tekniker, exempelvis bak-tekniker till ämnet teknik. När det kommer till användandet av digitala verktyg, visar resultatet att samtliga pedagoger använder digitala verktyg och refererar då främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i låg utsträckning när det kommer till pedagogiska aktiviteter. Resultatet visar också att pedagogerna har olika förutsättningar för att kunna använda digitala verktyg i verksamheten. Detta visar sig när pedagogerna exempelvis berättar om chefernas kunskaper och intresse, tillgängligt material och sina egna kunskaper om digitala verktyg och dess funktioner. / The purpose of this study is to investigate how teaching in technology, linked to digitalisation, can be portrayed in the preschool. In order to find this out, interviews have been conducted with four preschool-educators, these educators have also answered a small questionnaire on digital tools. The result of the study shows that the preschool-educators connects building, construction, creation, computers and various technologies, for example, baking-techniques to the subject of technology. When it comes to the use of digital tools, the result shows that all preschool-educators use digital tools and then refer mainly to the learning tablet. The result also shows that digital tools are used to a limited extent when it comes to educational activities. The result also shows that the preschool educators have different conditions for being able to use digital tools in the preschool. This turns out when the preschool educators, for example, talk about the managers' knowledge and interest, available material and their own knowledge of digital tools and their functions.

The intention with this study is to look into what and how children at the age of two and a half and three years old expresses about bridges. The study is qualitative and have been completed with unstructured pre- and after interveiews and participant observation with two different groups with in total four children that have been introduced to different materials representing bridges. The difference between the materials is that the first group in the pre interview have been introduced to a toy representing a bridge that the children know from before and a book with the three Billy goats, unlike the second group that had no connection to a story. In the study the four children have been in two different groups. All children in age two and a half to three years old have been completed a pree interview before they went to town to search for bridges and a following interview after that. The results are based on all of the occasions. The children expressed their understanding of the bridge`s function about crossing over to reach the other side. The fence is needed to not roll over and can be a protection. The bridge also often have a stairs so you can go up on the bridge. The results shows that the children talks about bridges through for them known stories and games regardless if they did get a story presented or not. Through the childrens telling and playing, the study shows that the children possess understanding of the function of the bridge because of their explanations about how you need to walk over the bridge to cross over to the other side and not get wet. The children also talks about the different parts like fence and stairs and their function to the bridge. / Syftet med denna studie är att undersöka vad och hur barn i ålder två och ett halvt till tre år uttrycker sig om broar. Studien är kvalitativ och har genomförts med ostrukturerad för- och slutintervju samt deltagande observation med två olika grupper där sammanlagt fyra barn fått se olika material föreställande broar presenterade framför sig. Skillnad på material är att första gruppen har en leksaksbro samt en bok om Bockarna Bruse med vid förintervjun till skillnad från den andra gruppen där ingen koppling till saga presenterades. Efter att barnen genomfört för intervjun har de deltagit i en aktivitet där de fått leta efter broar för att sedan åter igen samtala kring broar i en slutintervju. Resultatet grundas på alla tillfällena. Barnen uttryckte sin förståelse för att bron används för att ta sig över vatten och nå andra sidan. Staket behövs för att inte trilla långt ned men kan också skydda. Bron innehar ibland olika funktioner som exempelvis en trappa så man kan ta sig upp på bron. Resultatet visar att barnen samtalar om broar genom en för dem känd saga och lek oavsett om sagan presenterades för dem eller inte. Genom barnens berättande och lek kan man se att barnen innehar förståelse för broars funktion då barnen berättar att man behöver gå över bron för att exempelvis ta sig till andra sidan samt inte bli blöt. Barnen samtalar även om de olika delarna som tillhörande staket och trappa, vilken funktion de har kopplat till bron.

Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om ämnet teknik och lärplattan i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade interjuver med ljudinspelning tillsammans med sex förskollärare från tre kommuner. Hälften av deltagarna hade genomfört NTA-utbildningar inom teknik och alla hade tillgång till lärplatta i verksamheten. En slutsats är att arbetet med teknik och lärplattan i förskolan har kommit framåt, sedan ämnet teknik förtydligades mer i läroplanen och lärplattan introducerades i förskolan, men inte i samma utsträckning hos alla. Resultatet visar att de som har utbildning känner sig mer självsäkra på ämnet teknik. En annan slutsats är att förskollärarna uttrycker att det går att arbeta med teknik vid användandet av lärplattan, det gäller bara att komma på hur. Det visar sig även i resultatet att det är viktigt att granska apparna på lärplattan för att se om de är lämpliga och pedagogiska. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers views about the subject of technology and the learning tablet in the preschool. The study has been conducted with semestructured interviews with sound recording together with six preschool teachers from three municipalities. Half of the participants had completed NTA-educations in technology and everyone had access to a learning tablet in the preschool. One conclusion is that the work with technology and the learning tablet in the preschool has come forward, since the subject of technology was more clarified in the curriculum and the learning tablet was introduced in the preschool, but not to the same extent among them all. The result shows that those who have education feel more confident about the subject of technology. Another conclusion is that the preschool teachers say that it is possible to work with technology when using the learning tablet, it is only a matter of getting to know how. It also appears in the result that it is important to examine the apps on the learning tablet to see if they are suitable and educational.

The purpose of this work is to investigate how 4-5 year olds perceptions of materials and material properties can be developed through an educational activity. The study is based on two interviews with eight children in that age category. The interviews were conducted before and after an activity where the children were first introduced to the subject by the tale of The three little pigs (Harris, 2009) and then given the opportunity to explore various materials related to the book. The kids got to experiment and explore how water affected materials and to compare different materials properties. The children were also attracted to build and create the material that was offered during the activity. The results of the survey show that children through practical exploration and surveying of the material increased their perceptions of concepts, properties and use of the materials in question. The children explored the materials with their minds and with the body in interaction with their peers and participating adult. The children were inspired by the book and each other in their creative work. Through dialogue and communication during the activity, similarities and differences were compared and the children developed their conceptual understanding.

Syftet med arbetet är att undersöka om IKT implementeras på förskolorna, på vilket sätt verktygen används och om läroplansmålen som berör IKT området följs. Fokus i undersökningen är pedagogernas syn på användandet av IKT i förskolans verksamhet. För att få svar på syfte och frågeställningar utfördes en enkätundersökning på fyra förskolor. Av 53 utdelade enkäter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det står i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola. Undersökningens resultat visar på att pedagogerna anser att vår moderna livsstil kräver att även små barn introduceras i teknikens värld. Pedagogerna visar på många aktiviteter som de använder IKT till i den dagliga verksamheten. Dock visar pedagogerna oro över att IKT ska ta över så att pedagogens närvaro inte blir så betydelsefull längre för barnens kunskapsinhämtning. Pedagogerna anser att de har för lite teknisk kunskap för att kunna vägleda barnen på rätt sätt. Dessutom funderar de över om barnen får tillräckligt med datortid i hemmet och bör få andra aktiviteter att sysselsätta sig med i förskolan. / The purpose of this work is to examine whether ICT is implemented in preschools, how the tools are used and if the curriculum goals that affect ICT area is followed. The focus of the study is pedagogues’ views on the use of ICT in preschool. To get answers to the purpose and my questions was performed a questionnaire survey in four preschools. Out of 53 questionnaires distributed, 22 came back. In addition, a literature review has been made on the implementation of ICT in preschool and school. The results show that pedagogues believe that our modern lifestyle demands that even young children should be introduced to the world of technology. Pedagogues show many activities there they use ICT in the daily activities. However, shows pedagogues concern, that ICT will take over so the pedagogue presence is not so important anymore, for children's knowledge acquisition. Pedagogues consider that they have too little technical knowledge to be able to guide children in the right way. Moreover, considering the over if the kids get enough computer time at home and should have other activities to occupy themselves with in preschool.

The aim of this thesis was to find out if and why aspiring preschool teachers who study science and technology in their undergraduate courses show a greater interest in biology than the other subjects. The investigation was conducted on 64 students who during the time of this investigation, wrote thesis as the final step in their education. The to-be preschool teachers in the survey showed the greatest interest in the subject of biology, while interest in chemistry and physics turned out to be very low. Early childhood experience from preschool age can affect the view on a topic that a person later develops. It is therefore important that there are teachers in preschool that can help give children a positive image of all the natural sciences and technology.