Concern regarding sustainability and climate change is increasing, which is forcing countries world-wide to take action. The Swedish government has set a goal of fossil-free tra_c until 2030. Battery Electric Buses (BEB) might be one of the solutions needed in order to reach this goal. However, currently its prevalence is at an early stage.   The purpose of this study is to investigate how the technological transition towards BEBs in Sweden a_ects the public transport operators (PTOs). Moreover, to investigate how a third party service provider of Fleet Management System (FMS) services can support the PTOs in this transition.   The research has been carried out in co-operation with a PTO and a FMS service provider. The research contributes to their current understanding of how they will be a_ected by the emerging technological transition. This thesis also contributes with new empirical data of the technological transition towards electric vehicles within public bus transport, seen as a Large Technical System. Conceptually it contributes, by exploring how external companies can support the technological transition towards BEBs, with the application of Technological Transitions theory and the Multi Layer Perspective framework.   The methodology used is a case study of the technological transition towards BEBs in Sweden. Data was collected through twelve semi-structured interviews with researchers, PTOs, public transport authorities (PTA), a BEB manufacturer and a FMS-service company. Parallel to this a questionnaire was distributed to the twenty largest PTOs in Sweden. Moreover data was collected from company visits, pilot-project results and internal documentation.   Our findings show that there are thirteen perceived barriers present among the PTOs, in the process of BEB adoption. Six of these barriers relate to component aspects of BEBs, and seven relate to managerial aspects. Perceived barriers linked to component aspects of BEBs are; Variation in solutions and lack of technical standards, the Charging infrastructure, Shorter range or decreased load capacity, Unknown functionality in cold climate, Reliability and Durability. Perceived barriers linked to managerial aspects of BEBs are; Lack of knowledge and experience, Behavioral change, Economy, Maintenance, Ownership of infrastructure and buses, Business models and Varying requirements from PTAs. The barriers FMS-service providers can address are primarily, due to the technological nature of the services, present at niche level. PTOs together with FMS-service providers are encouraged to together strive towards gaining deeper knowledge about the new emerging echnologies. Through this, PTOs could be enabled to overcome the aforementioned barriers. Three reverse salients were also identi_ed, linked to the aforementioned barriers. If the everse salients are assessed, BEB acceptance among PTOs could be increased. The three identi_ed reverse salients are, the battery technology, the charging infrastructure and the contracts/ownership. The co-operation with the commissioning PTO and FMS-service provider has led to valuable access to Swedish public transport actors, and has aided in a deeper understanding of the phenomena. Although, this co-operation might have exposed us to a risk of being influenced.

Title: The interaction between humans and machines: A case study on employee job satisfaction during the implementation of artificial intelligence in the workplace Background & problem discussion: As companies adopt new technologies, ensuring job satisfaction is a key for smooth transitions. AI revolutionizes work methods by automating tasks, enhancing efficiency, and requiring new skills. However, AI integration raises concerns about its impacts on roles and satisfaction. While boosting productivity and efficiency, AI can displace human tasks, causing fear and resistance to the new technology. Balancing efficiency with maintaining human expertise is vital, as it affects motivation and engagement in the work. Understanding AI’s impact on job satisfaction is essential, as it significantly influences employees overall experience. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the employees’ job satisfaction when implementing AI technology in the workplace. Method: This study uses a qualitative research method to understand how AI implementation affects employee job satisfaction at Scania in Oskarshamn. The method focuses on gaining in-depth insights from the employees’ perspective through semi-structured interviews and observations. A case study design was chosen to analyze detailed aspects of AI use within the company. To ensure the reliability, trustworthiness and confirmation of the study, a transparent research process was followed with feedback to the participants. Findings & conclusion: The results showed that both intrinsic and extrinsic involvement were important for job satisfaction. Employees with strategic roles saw AI as an opportunity for improvement, while operational employees felt secure in the use of AI. The study emphasized the importance of fostering an inclusive work culture to ensure positive attitudes towards change and sustained job satisfaction. The conclusion provides both a practical and theoretical contribution for understanding job satisfaction when using AI-technology.

Denna kvalitativa studie undersöker effekten av generativ artificiell intelligens (AI) på marknadsföringsstrategier inom musikindustrin. I takt med att digitala plattformar alltmer dominerar landskapet utforskar marknadsföringsavdelningar innovativa sätt att engagera publiken, vilket gör integrationen av generativ AI avgörande. Genom intervjuer med marknadsförare inom den svenska musikindustrin belyser denna forskning den nuvarande användningen, de upplevda fördelar och utmaningar med generativ AI för att förbättra arbetsflödeseffektiviteten och marknadsföringstaktiken. Resultaten visar att även om generativ AI avsevärt effektiviserar skapandet av innehåll och interaktion med konsumenter, kvarstår oro för dess tillförlitlighet och etiska implikationer av dess användning. Studien bidrar till en djupare förståelse för generativ AI:s transformerande roll i musikmarknadsföring och erbjuder värdefulla insikter för praktiker som strävar efter att utnyttja teknologin som konkurrensfördel. / This qualitative study examines the impact of generative artificial intelligence (AI) on marketing strategies within the music industry. As digital platforms increasingly dominate the landscape, marketing departments are exploring innovative ways to interact with audiences, making the integration of generative AI pivotal. Through interviews with marketing professionals in the Swedish music industry, this research sheds light on the current use, perceived benefits, and challenges of generative AI in enhancing workflow efficiencies and marketing tactics. The study reveal that while generative AI significantly streamlines content creation and consumer interaction, concerns about its reliability and the ethical implications of its use persist. The study contributes to a deeper understanding of the transformative role of AI in music marketing, providing valuable insights for practitioners aiming to leverage technology for competitive advantage.

Syftet med studien har varit att undersöka hur telekomkunder användning av själv-serviceteknologi (SST) kan öka. Relevant litteratur som SST, teknologisk acceptans, user experience (UX), customer experience (CX) och servicedesign (SD) har identifierats och förankrat studien vetenskapligt. Baserat på syftet och den teoretiska grunden har en designstrategi skapats för att undersöka detta på ett relevant sätt på ett telekomföretag i Sverige. Studien har utgått från en formativ utvärdering där expertanvändares upplevelser av telekomkunder, kundservice och själv-serviceteknologi har studerats, för att kunna identifiera möjliga problem och förbättringsområden. Semi-strukturerade djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetoden på grund av de förutsättningar som fanns för studien. Detta har i kombination med analysstrategierna har medverkat till identifieringen av kontextuella fynd som kan öka användning av SST för telekomföretagets kunder. Några av dessa fynd är att SST behöver vara standardiserad inom telekombranschen och att telekomföretaget kan öka användandet genom att informera sina kunder mer om möjligheterna med SST. I Studien har också faktorer som tyder på ett samband mellan områdena service, SST och telekomkunder identifierats, detta kan öka förståelsen för hur SST i denna kontext bör utvecklas och designas framöver.

Innovation has been considered the critical driver behind economic growth and value creation for a long time. However, in order to achieve an innovative status, the commercializing of an invention is required by injecting capital and strategy. While capital comes in many forms, this thesis focuses on the field of venture capital and how this type of financial backing can be analyzed and managed. Herein, the company characteristics continuum is presented, where business model innovation and technological innovation represent the two extremities. The purpose was then to investigate if there are significant differences in the venture capitalists' investment models as one moves along the aforementioned continuum. Semi-structured interviews were used and interpreted independently by the authors, with respect to coding units, in order to enhance objectivity. The thesis mainly targeted the information technology industry, where analysis was conducted on four of the largest actors on the Nordic venture capital market. The Nordic focus, combined with the rapidly moving industry, resulted in that significant differences, in the venture capitalists' investment models, were identified; giving implications both for theory and practice. These differences were identified as stemming from the initially adopted risk profiles, which then affected all other areas of the investment models. / Innovation har länge ansetts vara den kritiska drivkraften bakom ekonomisk tillväxt och värdeskapande. Emellertid, för att uppnå en innovativ status, krävs kommersialisering av en uppfinning genom att tillföra kapital och strategi. Kapital existerar i flera olika former, dock fokuserar denna uppsats på området riskkapital, och hur denna typ av finansiell backning kan analyseras och hanteras. Häri presenteras kontinuumet för företagskaraktäristik, där innovation inom affärsmodeller och teknik representerar de två ändpunkterna. Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan riskkapitalisters investeringsmodeller, när ett företag rör sig längs det ovan nämnda kontinuumet. Semi-strukturerade intervjuer användes och tolkades oberoende av författarna, genom att använda kodord, för att förbättra objektiviteten. Uppsatsen berör främst företag inom industrin för informationsteknologi, där analys har gjorts på fyra av de största aktörerna inom marknaden för riskkapital i Norden. Ett Nordiskt fokus, kombinerat med en hastigt utvecklande industri, resulterade i att signifikanta skillnader, i riskkapitalisters investeringsmodeller, identifierades; vilket gav implikationer för både teori och praktik. Dessa skillnader identifierades att härstamma från de initialt anammade riskprofilerna, som sedan påverkade alla andra områden inom investeringsmodellen.

We are today facing an industrial revolution called Industry 4.0. Earlier in the human history, we have seen multiple industrial revolutions, but only after they actually happened. This is the first time we can see that an industrial revolution is on its way. Witht his knowledge, we have the chance to prepare for this large‐scaled technological change that we are standing in front of. Because of the impact that earlier industrial revolutions had on organizations, we can assume that Industry 4.0, as well, will impact and change work, tasks and the organizations themselves; especially when it comes to new high‐tech knowledge and skills that need to be learnt. Implementation, change, and high‐tech learning, together with a constantly running production can be stressful for anyone involved. For this reason, the purpose of this study is to come up with solutions on how you can facilitate the implementation of Industry 4.0, for employees and in an organizational point of view. We do this by conducting a literature study as well as interviewing organizations within the Swedish manufacturing industry. The structure of the analysis is built upon Lewin’s Three‐stage Model of Change. Here, we discuss and present solutions according to the stage in which they fit during the change process. Additionally, we investigate the concept of gamification as a tool to facilitate change. From our research, we conclude that motivation and engagement are keys in a technological change project such as Industry 4.0. Involvement, transparency and clarity are important aspects to make employees engaged throughout the project. Additionally, we present practical solutions for how organizations can educate their employees within Industry 4.0 techniques, as well as increase their motivation and engagement. / Vi står idag inför en industriell revolution som kallas Industri 4.0. Tidigare i historien har vi sett industriella revolutioner först efter att de inträffat. Det är nu första gången vi kanse att en industriell revolution är på väg. Med denna kunskap har vi idag en möjlighet att förbereda oss för den teknologiska utveckling som vi står inför. På grund av de tidigare industriella revolutionerna och den stora påverkan som de har haft på organisationer, kan vi anta att Industri 4.0 också kommer förändra jobb, uppgifter och organisationer – framför allt när det kommer till den nya teknologiska kunskap som nya maskiner och system kommer kräva av de som använder dem. Implementering, förändring och en hög nivå av teknologiskt lärande, samtidigt som produktionen fortfarande kommer snurra dygnet runt, kan vara stressigt för vem som helst. Därför syftar detta examensarbete till att ta fram lösningar för hur man kan förenkla implementationen av Industri 4.0, ur ett medarbetarperspektiv och för organisationen som helhet. Vi gör detta genom en litteraturstudie och genom intervjuer med organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin. Strukturen på analysen bygger på Lewins trestegsmodell för förändring. Här diskuterar och presenterar vi lösningar enligt vilket steg de passar in i under förändringsprocessen. Vidare utvärderar vi gamification som ett verktyg för att underlätta förändringen. Detta arbete kommer fram till att det viktigaste för att genomföra ett förändringsarbete i denna omfattning är motivation och engagemang från både anställda och ledning. Involvering, transparens och tydlighet är viktiga delar för att göra anställda engagerade genom hela projektet. Vidare presenterar vi lösningar för hur man kan utbilda sina anställda inom Industri 4.0‐tekniker, och även för hur man kan öka motivation och engagemang.