Data är idag en central resurs i många organisationer och mängden data ökar för varje år. Detta kan innebära att organisationer påverkas till att söka efter nya teknologier som kan ge dem möjligheter att fatta datadrivna beslut i större omfattning. Den teknologi som denna studie undersöker är Data Virtualization (DV) av den anledning att det finns ett tydligt forskningsgap gällande varför organisationer väljer att implementera DV. Studien använder TOE-ramverket med syftet att kartlägga vad som gör att organisationer tar beslut om att implementera DV. Studiens datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer där fyra respondenter från olika företag i Norden intervjuades. Empirin analyserades för att identifiera vilka faktorer som var betydande för implementeringen av DV. Resultatet visade att nordiska organisationers beslut att implementera DV påverkades av många faktorer som redan har fastställts av tidigare forskning. Dessa faktorer är: relativ fördel, testbarhet, roller och kompetens, stöd från ledning och externt stöd. Slutligen har även två nya faktorer identifierats som betydande för implementationen av DV, vilket var storlek och spridning av data samt i specifika fall omorganisering. / Data is today a central resource in many organizations and the amount of data increases every year. This could result in organizations being influenced to search for new technologies that can give them opportunities to make data-driven decisions on a larger scale. The technology that this study investigates is Data Virtualization (DV) since there is a clear research gap regarding why organizations choose to implement DV. The study uses the TOE framework with the purpose of mapping what makes organizations decide to implement DV. The study's data collection method is semi-structured interviews where four respondents from different companies in the Nordics were interviewed. The empirical data was analyzed to identify which factors were important for the implementation of DV. The result showed that the adoption decision of Nordic organizations is influenced by factors that have already been determined by previous research. These factors are: relative advantage, testability, roles and skills, top management support and external support. Finally, two new factors have also been identified as important for the implementation of DV: size and distribution of data and, in specific cases, reorganization.

During the years 2004-2014, the manufacturing sector within the EU countries witnessed an increase in the utilization of industrial robots, where robot density per worker approximately doubled. Considering that this is a rather recent event, studies investigating how much industrial robots impact labour productivity are still rare. At the same time, one of EU’s outspoken goals is that of working to foster productivity and economic convergence between the member states. Given the above premises, we have investigated the relation between the adoption rate of industrial robotics within the EU and its effect on labour productivity. Secondly, we have made a predictive convergence model, in terms of labour productivity. We have collected data from several sources, including the Industrial Federation of Robotics and EU KLMS, in order to build a dataset for our quantitative analysis. We have then used statistical methods such as multiple regressions and 3 stage least square analysis (3sls) to estimate our system of interdependent equations model. The results show that implementation of industrial robotics in the manufacturing sector is a driver of labour productivity. The model finally predicts upward labour productivity divergence between the member states in the years 2015-2025, assuming that the determining factors of labour productivity grow at the same pace in our forecast period as in our data sample. / Under åren 2004-2014 fördubblades i genomsnitt antalet industrirobotar per arbetare i tillverkningsindustrin inom EU. Eftersom detta fenomen är relativt nytt, är studier som undersöker industrirobotars påverkan på arbetarproduktivitet fortfarande sällsynta. Samtidigt är ett av EU:s uttalade mål att arbeta för att främja konvergens mellan medlemsländerna inom produktivitet och andra ekonomiska mått. Med ovanstående förutsättningar har vi undersökt förhållandet mellan ökad användning av industriell robotik inom EU och dess effekt på arbetskraftsproduktiviteten. För att bygga en model för vår kvantitativa analys har vi samlat in data från flera källor, inklusive Industrial Federation of Robotics och EU KLMS. Vi har sedan använt statistiska metoder såsom multipel regression och 3-stegs minsta kvadratanalys (3sls) för att estimera vårt system av ekvationer. Resultaten visar att ökad användning av industriell robotik i tillverkningssektorn driver ökad arbetskraftsproduktivitet. Därefter analyserar vi även den aktuella konvergensriktningen för arbetarproduktivitet, och vår modell förutspår uppåtgående arbetsproduktivitetsdivergens, under förutsättning att de ingående faktorerna för arbetskraftsproduktivitet växer i samma takt under vår prognosperiod som under dataunderlagsperioden. / Durante gli anni che vanno dal 2004 al 2014 il settore manifatturiero degli stati appartenenti all’Unione europea è stato testimone di un aumento dell’utilizzo dei robot industriali: la densità di robot utilizzati per ciascun lavoratore è raddoppiata. Considerato che questo è un fenomeno abbastanza recente, gli studi che investigano quanto i robot industriali influiscono sulla produttività lavorativa sono ancora rari. Allo stesso tempo, uno degli obiettivi dichiarati dall’Unione europea è quello di stimolare la convergenza economica tra gli stati membri. Date queste premesse, abbiamo studiato la relazione tra il tasso di adozione dei robot industrali nell’Unione europea e il suo effetto sulla produttività del lavoro. Inoltre, abbiamo sviluppato un modello di previsione della convergenza in termini di produttività lavorativa. Abbiamo raccolto i dati da diverse fonti, tra cui la federazione industriale della robotica ed EU KLEMS, in modo da costruire un dataset per la nostra analisi quantitativa. In seguito abbiamo usato dei metodi statistici come la regressione multipla e la l’analisi dei minimi quadrati a tre stadi (3sls) per testare il nostro sistema di equazioni indipendenti. I risultati mostrano che l’implementazione dei robot industriali nel settore manifatturiero è un elemento motore della produttività lavorativa. Infine, il modello prevede una divergenza della produttività tra i Paesi membri negli anni 2015-2025, assumendo che i fattori determinanti della produttività crescano allo stesso modo nel periodo della previsione rispetto al periodo del nostro campione.

Geografiska informationssystem (GIS) kan bistå välgrundade beslut inom planering genom att visualisera och analysera data men mänskliga och organisatoriska faktorer orsakar tröghet för ökad tillämpning av verktyget. Trögheten kan motarbetas genom att kartlägga tjänstepersoners acceptans av verktyget och identifiera hur olika faktorer påverkar acceptansen. Denna studie undersöker acceptansen av GIS inom detaljplanering hos tjänstepersoner genom intervjuer i två svenska kommuner. Technology Acceptance Model (TAM) har använts och utökats för att lämpa sig bättre i en kommunal kontext genom att inkludera organisationsstrukturens påverkan på individernas acceptans. Resultaten identifierar bristande kunskap och intresse samt otillräcklig styrning och incitament som hinder för utökad tillämpning. Individuellt engagemang, utbildning bekostat av kommunen samt starka normer för ökad acceptans identifieras som möjligheter, och rollfördelning fastslås kunna utgöra både hinder och möjligheter för ökad tillämpning. Genom att uppmärksamma och bearbeta dessa hinder och möjligheter främjas ökad acceptans för mer avancerade analyser och visualiseringar i detaljplanering. / Geographic Information Systems (GIS) can facilitate informed decision-making in planning by visualizing and analyzing data. However, inertia for increased application of GIS persists due to human and organizational factors. Therefore, this study researches the acceptance of GIS among civil servants in local planning through interviews in two Swedish municipalities. The Technology Acceptance Model (TAM) has been utilized and adapted to better suit the municipal context by considering the influence of organizational structure on individuals' acceptance. The findings reveal barriers to increased application, such as lack of knowledge and interest, inadequate governance, and insufficient incentives. On the other hand, opportunities for increased acceptance include individual commitment, municipality-funded training, and compelling social norms. Role allocation is identified as both an obstacle and an opportunity for increased application. By addressing and leveraging these obstacles and opportunities, increased acceptance can be promoted for more advanced analysis and visualization in local planning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur AI gestaltas i tidningarna Resumé och Dagens Media som är inriktade på media- och kommunikation. Detta uppnås genom att studera tidningarnas artiklar om AI. Studien undersöker vilka gestaltningar som förekommer i artiklarna och om tidningarna uppfyller UNESCO:s riktlinjer om hur journalister bör rapportera om AI. De gestaltningar som undersöks är sociala framsteg, Pandora´s box, ekonomisk utveckling/konkurrenskraft, utfallsframe och tidsperspektiv. Det undersöks även hur ofta AI ersätter syssla förekommer. De riktlinjer från UNESCO som undersöktes var AI:s begränsningar, det mänskliga arbetet, land, andra röster, suggestiva bilder och miljöaspekter. Det teoretiska ramverk som studien bygger på är gestaltningsteorin och teknologisk determinism. Studiens resultat visar att Resumé och Dagens Media Resumé tenderar att skildra AI som eftersträvansvärt genom att beskriva konsekvenserna av att använda AI som något läsaren vinner på. AI gestaltas även som en teknik som, helt eller delvis, kommer ersätta sysslor och arbetsuppgifter i mediabranschen. De variabler som kommer från UNESCO:s riktlinjer förekommer generellt sätt mindre. Resultatet visar att tidningarna skildrar AI som en teknik som utvecklas av sig själv, inte går att kontrollera, har få begränsningar, inte får mycket kritik, inte påverkar miljön och kan likställas med en människa. Således anammar de teorin teknologisk determinism, och i synnerhet de typer som kallas justificatory och normative. / The purpose of this study is to examine how AI is framed in Swedish news media oriented toward media and communication. This is achieved by studying the magazines Resumé and Dagens Media´s articles about AI. This study examines which frames can be found in the articles and if the magazines manage to fulfill recommended guidelines created by UNESCO on how journalists should report on AI. The frames that are examined are social progress, Pandora´s box, economic development/competitiveness, outcome frame and temporal frame. It is also examined how often AI replaces a task.  The UNESCO guidelines that are examined are the limitations of AI, the human labor behind AI, country, other voices, suggestive images and environmental aspects. The theoretical frameworks the study is built upon are framing theory and technological determinism. The study´s results show that Resumé and Dagens Media tend to portray AI as something desirable by describing the consequences of using AI as something the reader will benefit from. AI is also portrayed as a technology that will, completely or partially, replace tasks within the media industry. The variables that derive from the UNESCO guidelines generally occur less. The result shows that the magazines portray AI as a technology that can evolve by itself, cannot be controlled, have few limitations, does not get much critique, does not affect the environment, and can be equated with a human being. Therefore, the theory technological determinism is applied by the magazines, especially the types that are called justificatory and normative.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994). / Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994). / <p>QC 20160829</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ”tvingande joint venture-avtal” med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien. Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier. Företagen överför endast teknologier och produkter som den kinesiska marknaden efterfrågar och är beredd att betala för. Multinationella företag kan inte implementera de mest avancerade teknologierna i fordon ämnade för den kinesiska marknaden på grund av bristande kvalitet på färdbränsle. Enligt de multinationella företagen krävs det därför hårdare och mer strikta regleringar från den kinesiska regeringens sida när det gäller kvaliteten på bränsle. Denna studie har bidragit med kunskap om hur joint venture-avtalen inom just den kinesiska fordonsindustrin påverkar den teknologiska överföringen utifrån de multinationella företagens perspektiv. Framförallt belyser studien betydelsen av relationskvalitet, tillit och absorptionsförmåga i samband med teknologisk överföring. Förutsatt att kraven på joint venture antingen revideras eller helt slopas i framtiden skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie och således jämföra omfattningen på teknologisk överföring innan och efter de eventuella lagändringarna. Det vill säga  hur effekterna av valfri FDI för multinationella företag i själva verket påverkar teknologisk överföring. Ytterligare förslag på framtida forskning är att genomföra en liknande studie men utifrån ett mer djupgående samhällsperspektiv. / The purpose of this study was to investigate the multinational corporations “mandatory joint venture agreement" with the Chinese manufacturers, and how it affects technology transfer. The researcher chose to conduct qualitative interviews which were semi-structured, as a method to collect information. Through a non-probability sample, three companies were selected to participate in the study. The study's findings suggest that if the Chinese government's demands on the joint venture agreement was revised or completely abolished, and the multinational vehicle manufacturers got free choice of FDI, then it will lead to fewer companies which will establish joint ventures with Chinese manufacturers. It would also increase the incentives for multinationals to transfer technologies to the Chinese automotive industry. However, it is not a guarantee for more efficient technologies, because the multinationals only transfer technologies and products that the Chinese market demands and is willing to pay for. Multinational companies can not implement the most advanced technologies in the vehicles destined for the Chinese market due to the lack of quality of the fuel. According to the multinationals, they require harder and stricter regulations by the Chinese government, when it comes to the quality of the fuel. This study has contributed with knowledge about how the joint-venture agreements in the Chinese automotive affect the technological transfer, based on the multinational corporations’ perspective. In particular, the study highlights the importance of relationship quality, trust and absorptive capacity in the context of technology transfer. Provided the requirements for joint ventures either were revised or abolished in the future, it would be interesting to conduct a similar study and thus compare the extent of technology transfer before and after any legislative changes. Additional suggestions for future research is to conduct a similar study but from a more profound societal perspective.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.

Syfte - Syftet med studien är att i restaurangbranschen undersöka om service med integrerad självserviceteknologi medför en högre eller lägre kundnöjdhet jämfört med service utan integrerad självserviceteknologi. Hypotes - I restaurangbranschen medför service med integrerad själv-serviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan självserviceteknologi. Metod - Studien utgår från en tvärsnittsdesign med deduktiv ansats där sekundär- och primärdata består av tidigare forskning, teorier och enkäter. Analysen av den kvantitativa enkätdatan genomfördes med hjälp av Mann Whitney U-test och Spearmans rang-korrelation. Resultat - Studiens resultat visade att i restaurangbranschen medför service med integrerad självserviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan integrerad självserviceteknologi. Avgränsningar - Studien avgränsar sig till att granska kundnöjdheten i service-processer med mobilapplikationsbaserad självserviceteknologi och inte någon annan teknologi. Kunskapsbidrag - Skapa underlag för ledningar i restaurangbranschen om huruvida de borde ta hänsyn till digitaliseringen eller inte samt om de borde förändra sin strategi gällande serviceprocessen / Purpose - The purpose of this study is to examine whether the service process with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher or lower customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Hypothesis - Service with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Methodology - Secondary research and quantitative surveys were used to answer the research question. The study has a cross-sectional design and a deductive approach, where the analysis was conducted through a Mann Whitney U-test and Spearman’s rank correlation. Findings - The results of the study found that, in the restaurant industry, service with integrated self-service technology entails a higher level of customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Limitations - The study examines the level of customer satisfaction in services with integrated mobile applications and no other self-service technology. Originality/Value - The study creates a basis for the leading positions in the restaurant industry about whether they should take into account the digitalization or not and if they should change their strategy regarding the service process.