his study focuses on Google’s user agreements and how students within the field of library and information science at the University of Borås are perceiving and relating to these agreements. User agreements are designed as contracts which makes the user data available for Google, but also for the user to protect his or her personal integrity. A problem recent studies show is that few internet users read these agreements and don’t know enough about what Google collect and do with their user data. In this study the concept of surveillance capitalism is used to describe how Google has become a dominant actor on a new form of market. This market is partly formed by Google’s business model which turns user data into financial gain for the company. It is discussed in recent studies that this form of exploitation of user data is problematic and is intruding on people’s personal integrity. The theoretical framework was constructed from theories that social norms influence human behaviour which makes people sign the agreements without reading them. Technological determinism and affordance are also used to discuss how technology contributes to influence people. Surveys where distributed to examine how the students perceived Google’s user agreements. The results of the study show that the students seems to know a lot about what Google collects and how the user data is used, although they rarely read them since they perceive the agreements as complicated and too long.

Informatikens inflytande ökar i redovisningen. Automatiseringen, som en del av detta, utvecklas kontinuerligt och har blivit en central kärna för företag i att säkerhetsställa transparens i redovisningen. Automatiserad redovisningspraxis bygger på centrala tekniker som Artificiell Intelligens och Robotic Process Automation. Uppsatsens syfte är att bidra till förklaringar och förståelse för hur användning av automatiseringsteknik påverkar redovisningsekonomers arbetsliv. Respondenterna tillämpar tekniken på olika sätt. Studiens utgångspunkt finns i två centrala begrepp: Teknologisk acceptans och arbetsmotivation. Studien använder sig av ett fenomenologiskt perspektiv med fokus att behandla och tolka människors upplevelser och erfarenheter kopplade till automatiseringen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i olika roller inom redovisningsbranschen för att samla in primärdata. Denna data genomgick en kvalitativ dataanalys för att finna viktiga teman. Resultatet visade på fem starka effekter automatiseringen ger på dessa redovisningsekonomers arbetsliv. Slutsatsen belyser således effekterna av automatiseringen i form av ett effektivare arbete, ökat värdeskapande, ökad kravställning på kunskap och kompetens, ökad motivation samt tillit med hänsyn till systemens funktion. / The influence of informatics is increasing in accounting. Automation, as part of this, is continuously evolving and has become a central core for companies in securing transparency in accounting. Automated accounting practices are based on core technologies such as Artificial Intelligence and Robotic Process Automation. The purpose of the essay is to contribute to explanations and understanding of how the use of automation technology affects the working life of accounting economists. The respondents apply the technology in different ways. The study's starting point is found in two central concepts: Technological acceptance and work motivation. The study uses a phenomenological perspective with a focus on treating and interpreting people's experiences connected to automation. Ten semi-structured interviews are conducted with people in various roles within the accounting industry to collect primary data. This data underwent a qualitative data analysis to find important themes. The results showed five strong effects that automation has on the working life of these accountants. The conclusion thus highlights the effects of automation in the form of efficient work, increased value creation, increased demands on knowledge and competence, increased motivation and trust with regard to system functions.

In today's society, we can clearly observe a pattern where an increasing number of analog functions are being replaced by digital versions. Examples of paper-based functions that have been replaced by digital versions include invoices and public transportation tickets. Companies can benefit from several advantages, such as cost reductions and improved quality of their products and services, by investing in these new information systems. However, paper receipts are still commonly used in most retail transactions today.  The purpose of this study is to obtain requirements from consumers born in the 1990s and 2000s to identify and analyze potential user needs and improvement areas for a digital receipt service. The study employs a qualitative method and includes semi- structured interviews with both consumers and a product owner from a digital receipt business. The empirical data from the interviews are analyzed using the MoSCoW model, which is then applied in the theoretical framework of the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  The results show that organization, sustainability, accessibility, security, and easy navigation are the most important themes when it comes to the requirements and needs that consumers have for digital receipts today. The primary reason why consumers choose to abstain from digital receipts today is the lack of a common place where all receipts can be collected in a digital receipt service. However, the results also show that none of the surveyed consumers actively refrain from using digital receipts, and most of them prefer to use the technology because it reduces the risk of losing paper receipts.  The results also indicate that factors influencing the limited market share of digital receipts today can be explained from two different perspectives. The first perspective involves the responses from consumers, which, combined with the theory, demonstrate that the current concept of digital receipts does not meet the requirements and needs of users, i.e., consumers. This is one of the reasons why digital receipts do not have a larger market share today. The second perspective involves the examined digital receipt business, which, in conjunction with the theory, suggests that external societal factors such as Covid-19 and inflation are the underlying reasons why digital receipts do not have a larger market share today. / I dagens samhälle kan vi tydligt se ett mönster där allt fler analoga funktioner ersätts av digitala versioner. Exempel på pappersbaserade funktioner som har ersatts av digitala versioner är fakturor och kollektivtrafikbiljetter. Företag kan dra nytta av flera fördelar, såsom kostnadsminskningar och förbättrad kvalitet på sina produkter och tjänster, genom att investera i dessa nya informationssystem. Trots detta används fortfarande pappersbaserade kvitton i den mesta handeln idag.  Syftet med denna studie är att erhålla krav från konsumenter födda under 1990- och 2000-talen för att identifiera och analysera potentiella användarbehov samt förbättringsområden för en digital kvittotjänst. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod och innefattar semistrukturerade intervjuer med både konsumenter och en produktägare från en verksamhet för digitala kvitton. Empirin från intervjuerna analyseras med hjälp av MoSCoW-modellen, och tillämpas sedan i det teoretiska ramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  Resultaten visar att organisering, hållbarhet, tillgänglighet, säkerhet och enkel navigering är de viktigaste teman när det gäller krav och behov som konsumenter har på digitala kvitton idag. Den främsta anledningen till att konsumenter väljer att avstå från digitala kvitton idag är att det inte finns en gemensam plats där alla kvitton kan samlas i en digital kvittotjänst. Trots detta visar resultaten också att ingen av de undersökta konsumenterna aktivt avstår från att använda digitala kvitton, och att de flesta föredrar att använda teknologin på grund av att den minskar risken för borttappade analoga kvitton.  Resultaten visar också att faktorer som har påverkat digitala kvitton från att inte ha en större marknadsandel idag kan förklaras utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet involverar konsumenternas svar, vilka tillsammans med teorin visar att det nuvarande konceptet för digitala kvitton inte uppfyller användarnas, det vill säga konsumenternas, krav och behov. Detta är en av anledningarna till att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag. Det andra perspektivet involverar den undersökta verksamheten för digitala kvitton, vilken tillsammans med teorin visar att yttre samhällsfaktorer som Covid-19 och inflation ligger till grund för att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad för roll olika teknologiska innovationer har haft för Region Stockholm och Trafikverkets infrastrukturplanering, samt vad för slags möjligheter och utmaningar som kan tänkas uppstå i och med detta. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Stockholmsregionen med fokus på den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling. Tjänstemän från båda myndigheterna har intervjuats och framträder sedan i empirin utifrån deras svar gällande deras tankar och erfarenheter med teknologiska innovationer samt infrastruktur. Intervjuerna har kombinerats med dokumentanalyser av relevanta politiska styr- och planeringsdokument för att få en uppfattning om hur myndigheterna arbetar med olika åtgärder och visioner. För att kunna göra en djupgående analys och diskussion har ekologisk moderniseringsteori och stadsekologi använts som teoretiska ramverk tillsammans med tidigare forskning. Detta har underlättat arbetet att kunna vidareutveckla de tidigare studierna och fylla en forskningslucka som innan fått ett litet utrymme. Region Stockholm och Trafikverkets insatser för en ekologiskt hållbar infrastruktur betonar teknologiska innovationernas avgörande roll för långsiktigt hållbara transportsystem, inklusive elfordon, el-infrastruktur och maskininlärning, trots utmaningar som kostnader och behovet av samordning, samtidigt som de visar medvetenhet om stadsekologiska principer och strävar efter minimerad miljöpåverkan genom landskapsutveckling och biologisk mångfald. För att uppnå en balans mellan kortsiktiga utmaningar och långsiktig hållbarhet krävs noggrann kostnads- och fördelningsanalys samt strategier som främjar samarbete och strategisk planering för en mer miljövänlig infrastruktur.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.

Denna uppsats undersöker vilka föreställningar och tankegångar som varit framträdande i Sverige 1970–2010 och som varit bidragande till elbilens fördröjda etablering sett till att tekniken har funnits tillgänglig sedan början på 1800-talet. Drivmedelsfrågan var närvarande även i bilens tidiga historia men bilen kom att utformas för att använda fossila bränslen som drivmedel. Sedan bilens storskaliga spridning har den erbjudit människor nya möjligheter att förflytta sig och på många sätt blivit en central del av samhället, vilket även påverkat både infrastruktur och stadsplanering. Detta har dock inte varit helt oproblematiskt och det har funnits en vilja från samhället att även kunna påverkan bilen och dess utveckling.  Under 1970-talet var en stor samhällsdiskussion fokuserad kring att rationalisera och strukturera upp bensinhandeln för att underlätta stadsplanering. De fossila bränslena behöll dock sin dominans som drivmedel. På 1990-talet lades mycket fokus istället på bilars utsläpp speciellt i storstäder som ledde till större krav på att minska miljöpåverkan från trafiken. Utredningar om klimatpolitik öppnade upp drivmedelsfrågan och i början på 2010-talet började större förändringar ske.   Skiftet mot el som drivmedel är ett resultat av en förändrar syn på fossila bränslens roll i samhället och klimatförändringar. Uppsatsen belyser hur infrastrukturella förändringar, olika relevanta aktörer och sociala grupper samt föreställningar har lett fram till denna förändring som resulterat i elbilens etablering.

<p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><h1><strong> </strong></h1><p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe factors of nurse’s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes. The two themes were knowledge and cooperation during NIV treatment and time and support accomplish NIV treatment easier to give. The first themes were knowledge and cooperation during NIV treatment. The theme was created by four categories: “specific knowledge about NIV treatment”, “cooperation with doctors” ”documentation about the treatment”, and ”teamwork between nurses”.  The theme time and support accomplish NIV treatment easier to give, was also created by four categories:” support for next of kin” satisfaction when the treatment is helping, “the patients need of support” and “time for the patient”. NIV treatment is a treatment that is god but in need of development, according to the nurses on the lung department, but there is a lot around the treatment that could be better. For example: getting more time with the patient and further educate doctors and nurses, so that NIV treatment can be given under assured requirements and to more patients.<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Key words</strong>: nurses, experiences, NIV treatment, COPD patients, technological equipment</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att ge noninvasiv ventilation (NIV) behandling till patienter med akut andningssvikt på en lungavdelning.<strong> </strong>Halvstrukturerade intervjufrågor ställdes till tio allmänsjuksköterskor som arbetade på en lungavdelning där NIV behandling bedrivs. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två teman: ”Kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” och ”Tid och stöd till patienten underlättar NIV behandling”. Det första temat ”kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” bildades av fyra kategorier; ”specifika kunskaper om NIV behandling”, ”samarbete med läkare”, ”dokumentation om behandlingen” och ”teamarbete mellan sjuksköterskor”. Temat ”tid och stöd till patienten underlättar genomförandet av NIV behandling” bildades också av fyra kategorier; ”anhörigstöd till patienten”, ” tillfredsställelse när behandlingen hjälper”, ”patientens behov av stöd” och ”tid för patienten”. NIV behandling är en behandling som är bra men behöver utvecklas enligt sjuksköterskorna på avdelningen, mycket runt om kring behandlingen behövde bli bättre t.ex. att få mer tid till patienten och mer utbildning för både läkare och sjuksköterskor så att behandlingen kan ges under tryggare förutsättningar och till fler patienter.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong>: sjuksköterskor, upplevelser, NIV behandling, KOL patienter, teknologisk utrustning</p><h1><strong> </strong></h1>

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Purpose: The purpose of this study is to identify HR employees´ attitude towards usingChatGPT as a support tool in work.Method: This study is addresses on the phenomenon ChatGPT in the HR function. The studyis based on an empirical phenomenon which determined an inductive research approach witha qualitative research strategy. The study applies a case study design with unstructuredinterviews as the source for data collection.Conclusion: The study’s results shows that HR-employees have an overall positive attitudetowards using ChatGPT as a tool in their work. The study’s results show that the use ofChatGPT in the HR-function saves time. The challenges that the HR-function faces related tothe use of ChatGPT varies depending on the organization’s external factors. The study alsoconcludes that the future way of working, competencies and HR-education will have to changedue to the use of ChatGPT in the HR-function. / Syfte: Studiens syfte är att identifiera HR-medarbetares inställning till användningen avChatGPT som stöd i arbetet.Metod: Studien behandlar fenomenet ChatGPT i HR-funktionen. Studien baseras på ettempiriskt fenomen vilket innebär att en induktiv forskningsansats med en kvalitativforskningsstrategi har tillämpats. Studien tillämpar en fallstudiedesign där ostruktureradeintervjuer var den valda datainsamlingsmetoden.Slutsats: Studiens resultat visar att HR-medarbetare har en övergripande positiv inställning tillanvändningen av ChatGPT i arbetet. Studien resulterar i att användningen av ChatGPT i HRarbete frigör tid. De utmaningar som HR-funktionen står inför relaterat till användningen avChatGPT präglas av organisationens externa faktorer. Studien resulterar även i att framtidaarbetssätt, kompetenser samt HR-utbildningar kommer behöva förändras till följd avanvändningen av ChatGPT i HR-arbete.