• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • Tagged with
  • 19
  • 19
  • 18
  • 15
  • 13
  • 12
  • 10
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Distriktssköterskors dokumentation i omvårdnadsjournal vid telefonrådgivning.

Johansson, Birgitta, Skoglund, Kerstin January 2007 (has links)
<p>The aim of the study was to describe what district nurses, who work with telephone- advice, document in patient record, to be able to develop their documentation. The Authors have examined 50 patient records. The examination tool is collected from “Lokal anvisning för hälso- och sjukvården I Södra Älvsborg”. The audit areas was record keeping, review and planning, realization, individual nursing and the patients participation, information, education and agreement. The sample was stratified to avoid examining only one district nurses´ documentation. The sample was from, the five first and the five last telephone-advices that was documented in patient record, the five first days in July 2006. The result of the audit shows a lack of documentation in nursing record with telephone-advice, for example the patients problems is missing, it can lead to a poorer security of the patient. The Authors conclusion is that the district nurses who works with telephone-advice needs education in documentation, to increase and improve security of the patient in nursing and treatment.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva vad distriktssköterskor dokumenterar i samband med telefonrådgivning för att kunna utveckla distriktssköterskors omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivningssituationer. Författarna har granskat totalt 50 patientjournaler. Granskningsdokumentet som använts är hämtat ur ”Lokal anvisning för Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg”. Den omfattar granskning av journalföring, bedömning och planering, genomförande, individuell omvårdnad och den vårdsökandes delaktighet och information, undervisning och överenskommelse. Urvalet var stratifierat, de fem första och de fem sista telefonrådgivningarna de fem första dagarna i juli månad 2006, för att undvika att granska enbart en distriktssköterskans dokumentation. Resultatet av granskningen visar på bristande dokumentation i omvårdnadsjournalen i samband med telefonrådgivning inom samtliga granskningsområden t ex så saknas dokumentation om den vårdsökandes aktuella behov. Det kan leda till att patientsäkerheten försämras. Författarnas slutsats är att distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning har behov av utbildning vad gäller dokumentation i samband med telefonrådgivning för att förbättra och öka patientsäkerheten i vård och behandling.</p>
2

Distriktssköterskors dokumentation i omvårdnadsjournal vid telefonrådgivning.

Johansson, Birgitta, Skoglund, Kerstin January 2007 (has links)
The aim of the study was to describe what district nurses, who work with telephone- advice, document in patient record, to be able to develop their documentation. The Authors have examined 50 patient records. The examination tool is collected from “Lokal anvisning för hälso- och sjukvården I Södra Älvsborg”. The audit areas was record keeping, review and planning, realization, individual nursing and the patients participation, information, education and agreement. The sample was stratified to avoid examining only one district nurses´ documentation. The sample was from, the five first and the five last telephone-advices that was documented in patient record, the five first days in July 2006. The result of the audit shows a lack of documentation in nursing record with telephone-advice, for example the patients problems is missing, it can lead to a poorer security of the patient. The Authors conclusion is that the district nurses who works with telephone-advice needs education in documentation, to increase and improve security of the patient in nursing and treatment. / Syftet med studien var att beskriva vad distriktssköterskor dokumenterar i samband med telefonrådgivning för att kunna utveckla distriktssköterskors omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivningssituationer. Författarna har granskat totalt 50 patientjournaler. Granskningsdokumentet som använts är hämtat ur ”Lokal anvisning för Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg”. Den omfattar granskning av journalföring, bedömning och planering, genomförande, individuell omvårdnad och den vårdsökandes delaktighet och information, undervisning och överenskommelse. Urvalet var stratifierat, de fem första och de fem sista telefonrådgivningarna de fem första dagarna i juli månad 2006, för att undvika att granska enbart en distriktssköterskans dokumentation. Resultatet av granskningen visar på bristande dokumentation i omvårdnadsjournalen i samband med telefonrådgivning inom samtliga granskningsområden t ex så saknas dokumentation om den vårdsökandes aktuella behov. Det kan leda till att patientsäkerheten försämras. Författarnas slutsats är att distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning har behov av utbildning vad gäller dokumentation i samband med telefonrådgivning för att förbättra och öka patientsäkerheten i vård och behandling.
3

När vårdcentralens läkartider inte räcker till : Sjuksköterskors upplevelse av telefonrådgivning när denvårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov / When the healthcare centre does not have sufficient doctor appointments : Nurses´ experiences of giving telephone advice when the callercannot be given an appointment when medically indicated

Banjac Vujic , Gordana, Hellmark , Britt January 2009 (has links)
Telefonen har under de senaste årtiondena blivit ett viktigt redskap i hälso- och sjukvårdens arbete med människor som söker hjälp och råd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vårdcentraler inrättades allmänt på 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentral består av telefonrådgivning. Den vårdsökande prioriteras och hänvisas till rätt vårdnivå utifrån den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien är att få kunskap om vad sjuksköterskorna upplever när den vårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, då läkartiderna inte räcker till på grund av brist på allmänläkare. Tio sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral intervjuades. Studien utfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. I resultatet framkommer att informanterna har flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna upplever att de inte alltid kan uppfylla det vårdgarantin lovar, men att problemet är organisationsrelaterat och ligger utanför deras egen kontroll. Telefonarbetet kan kännas betungande och tanken på hur det går för den vårdsökande finns ibland kvar efter arbetsdagens slut. Erfarenhet och kunskap anses viktigt för att bättre kunna hantera situationen och göra rätt bedömning. Det kollegiala stödet framhålls som betydelsefullt. Det anses viktigt att noggrant dokumentera givna råd och vilka åtgärder som planerats. / During the past decades the telephone has become an important tool in the healthcare system when people seek help and advice for medical problems. Telephone lines to all healthcare centres in Sweden were established in the 1970´s. A large part of nurses´ work at a healthcare centre consists of giving telephone advice. The callers´ medical needs are assessed and the callers are referred to the proper level of care. The aim of this study is to find out what nurses experience when the caller cannot be given an appointment, despite a medical need for one, because there are insufficient medical appointments available due to a shortage of general practitioners. Ten nurses working with telephone advice at healthcare centre were interviewed. The study was done with a qualitative method using a phenomenological approach. Results indicate that the informants have several different emotional experiences. The informants experience that they cannot always live up to the care guarantee, but that the problem is organizational and beyond their control. Sometimes telephone work feels heavy, and thoughts of how things go for the caller can continue when the work-day is finished. Experience and knowledge are considered important in order to be able to handle the situation better and to make a correct assessment. Support from colleagues is pointed out as meaningful. It is considered important to carefully document the advice given during the telephone call and which measures are planned.
4

När vårdcentralens läkartider inte räcker till : Sjuksköterskors upplevelse av telefonrådgivning när denvårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov / When the healthcare centre does not have sufficient doctor appointments : Nurses´ experiences of giving telephone advice when the callercannot be given an appointment when medically indicated

Banjac Vujic , Gordana, Hellmark , Britt January 2009 (has links)
<p>Telefonen har under de senaste årtiondena blivit ett viktigt redskap i hälso- och sjukvårdens arbete med människor som söker hjälp och råd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vårdcentraler inrättades allmänt på 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentral består av telefonrådgivning. Den vårdsökande prioriteras och hänvisas till rätt vårdnivå utifrån den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien är att få kunskap om vad sjuksköterskorna upplever när den vårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, då läkartiderna inte räcker till på grund av brist på allmänläkare. Tio sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral intervjuades. Studien utfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. I resultatet framkommer att informanterna har flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna upplever att de inte alltid kan uppfylla det vårdgarantin lovar, men att problemet är organisationsrelaterat och ligger utanför deras egen kontroll. Telefonarbetet kan kännas betungande och tanken på hur det går för den vårdsökande finns ibland kvar efter arbetsdagens slut. Erfarenhet och kunskap anses viktigt för att bättre kunna hantera situationen och göra rätt bedömning. Det kollegiala stödet framhålls som betydelsefullt. Det anses viktigt att noggrant dokumentera givna råd och vilka åtgärder som planerats.</p> / <p>During the past decades the telephone has become an important tool in the healthcare system when people seek help and advice for medical problems. Telephone lines to all healthcare centres in Sweden were established in the 1970´s. A large part of nurses´ work at a healthcare centre consists of giving telephone advice. The callers´ medical needs are assessed and the callers are referred to the proper level of care. The aim of this study is to find out what nurses experience when the caller cannot be given an appointment, despite a medical need for one, because there are insufficient medical appointments available due to a shortage of general practitioners. Ten nurses working with telephone advice at healthcare centre were interviewed. The study was done with a qualitative method using a phenomenological approach. Results indicate that the informants have several different emotional experiences. The informants experience that they cannot always live up to the care guarantee, but that the problem is organizational and beyond their control. Sometimes telephone work feels heavy, and thoughts of how things go for the caller can continue when the work-day is finished. Experience and knowledge are considered important in order to be able to handle the situation better and to make a correct assessment. Support from colleagues is pointed out as meaningful. It is considered important to carefully document the advice given during the telephone call and which measures are planned.</p>
5

Telefonrådgivning : En studie om vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning

Ahlqvist, Christine, Wallin, Karin January 2009 (has links)
Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska kunna etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att telefonsjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har därför valt att beskriva vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning för att få kunskap i om hur vi i vår profession kan bli bättre på att ge råd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Kvalitativa studier kan vara vägledande för det praktiska arbetet och bidrar till att skapa en evidensbaserad omvårdnad. I resultatet framkommer tre huvudteman. Det första är telefonrådgivning ur sjuksköterskans perspektiv, med fyra subteman. Det andra huvudtemat är patientrelaterade faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. Det sista huvudtemat är organisatoriska faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. I diskussionen reflekterar vi över hur fortbildningen inom telefonrådgivningen kan utformas. Vidare diskuterar vi hjälpmedel som kan användas av telefonsjuksköterskan och dessutom tar vi upp betydelsen av feedback. / Program: Fristående kurs
6

Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefon / Nurses experience of working with helathcare telephone advice

Karlén, Nellie, Odelberg, Wiktoria January 2017 (has links)
Omvårdnad på distans är ett växande område i västvärlden. Sjukvårdsrådgivning via telefon sysselsätter allt fler sjuksköterskor. Arbetet innebär att bedöma, hänvisa och ge råd i till inringare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefon. Metoden var en litteraturstudie. Med inspiration av innehållsanalys bearbetades två kvantitativa och nio kvalitativa studier. Resultatet utmynnade i tre kategorier: Samtal och inringare, Omvårdnad och yrkesroll, Organisation och teknik. Kategorierna representerar olika delar av arbetsmiljön och arbetsvillkoren som en telefonsjuksköterska verkar inom. Telefonsjuksköterskorna upplevde att de trots distansen till inringaren arbetade med omvårdnad, detta genom sin röst och kommunikation. Avsaknad av synintryck försvårade samtalen, både i bedömningen och etiskt då telefonsjuksköterskan aldrig kunde vara säker på inringarens identitet. Resultatet visar på behov av ytterligare utbildning inför arbetet som telefonsjuksköterska. Forskning behövs kring användandet av det datoriserade beslutstödet samt innehållet, för att telefonsjuksköterskan ska kunna göra adekvata bedömningar och rätt hänvisningar. Kommunikation är det främsta verktyget i arbetet med sjukvårdsrådgivning via telefon, fortlöpande utbildning som fokuserar på detta bör erbjudas till telefonsjuksköterskor. / Telenursing is a growing concept within the western society. More nurses are employed by medical care hotlines. It involves estimating medical situations, referring, and giving counseling advice. The purpose of this study was to investigate nurses experiences with executing their profession over the phone. The method was a literature study, with inspiration drawn from content analysis. Two quantitative and nine qualitative studies were discussed and resulted in three categories: Calls and callers, Nursing and profession, Organizational structure and technique. These categories represent the various parts of the working environment and conditions that a telenurse operates within. Despite the physical distance to the caller, the telenurses still felt they were nursing, using their voices and communication. Lack of visual impressions can be a cause of obstruction for telenurses in judging the callers condition, but also in an ethical sense since the nurse could never be confident in the callers identity. The result of this study identifies a need for further education as a preparation to becoming a telenurse.Research is needed regarding the usage of computerized decision aid, to make adequatejudgements and thus giving the correct referrals. Communications is the key tool fortelenursing, and further education that focuses on improving this should be given to employees within the field.
7

Distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården : en intervjustudie

Eklund, Karolin January 2016 (has links)
Bakgrund: Kommunikationen är ett viktigt redskap för sjuksköterskor och inte minst vid telefonrådgivningen som utvecklats under de senaste årtiondena. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Studien var av kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Nio distriktssköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultat: Distriktssköterskorna ansåg telefonrådgivning som utmanande då det var många olika patienter, i olika åldrar och med olika vårdbehov som ringde telefonrådgivningen. Arbetet med telefonrådgivning beskrev informanterna som stimulerande då de via telefon hade möjlighet att hjälpa många patienter med enkla medel. Distriktssköterskorna upplevde även arbetet som stressigt vissa dagar. Distriktssköterskorna beskrev att bristen på visualisering i samband med att bedöma vårdbehovet hos patienten som det svåraste med telefonrådgivning. Flera svårigheter som distriktssköterskorna beskrev var att ställa rätt frågor samt svårigheterna med att hantera missnöjda patienter. Informanterna beskrev att de inte endast hade patientens önskemål att tillgodose utan även krav från hälsocentralen då det var brist på tider att boka samt att de fördelade arbetet på hälsocentralen via telefonrådgivningen. Informanterna beskrev arbetet med telefonrådgivning som betydelsefull då det var vägen in på hälsocentralen för patienterna. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev arbetet med telefonrådgivning inom primärvården som utmanande och svårt med begränsade möjligheter att tillgodose allas behov. Distriktssköterskorna som arbetade med telefonrådgivning inom primärvården upplevde liknande svårigheter som sjuksköterskorna på call-centers. Det svåraste distriktssköterskorna upplevde med telefonrådgivning var att de inte fysiskt såg patienten. Distriktssköterskorna upplevde även telefonrådgivningen som betydelsefull och stimulerande. / Background: Communication is an essential tool for nurses, especially when working with the telephone advice nursing (from here on mentioned as telenursing) that has been developed in recent decades. The aim of the present study was to describe the primary healthcare nurse´s experiences and reflections of telenursing in primary healthcare. Method: The present study was of qualitative approach with a descriptive design. Nine primary healthcare nurses was interviewed using a semi-structured interview guide. Qualitative content analysis was used as data analysis. Results: Primary healthcare nurses experienced telenursing as challenging because there were many different patients of different ages and with different health needs who contacted the telenursing. The informants described working with telenursing as stimulating because they easily were able to help many patients. Primary healthcare nurses also experienced the work stressful. The most difficult thing with telenursing described the primary healthcare nurses as the lack of visualization when assessing the need of care. Other difficulties the primary healthcare nurses described were difficulties in dealing with dissatisfied patients and to ask the right questions. The informants described they were not only the patient's wishes to meet. The primary healthcare center made demands of the primary healthcare nurses when it was lack of doctors’ appointments and because the nurses distributed the work on the healthcare center by the telenursing. The informants described the telenursing important because that is the only way for the patient to get an appointment at the healthcare center. Conclusion: The primary healthcare nurses described working with telenursing in primary healthcare as challenging and difficult with limited opportunities to ensure everyone is satisfied. The primary healthcare nurses working with telenursing in primary healthcare experienced similar difficulties as nurses at the call-centers did. The most difficult thing the primary healthcare nurses experienced with telenursing was that they did not met the patient physically. Primary healthcare nurses also experienced telenursing as important and stimulating.
8

"Det ansiktslösa mötet" : En beskrivning av distriktssköterskors arbete med telefonrådgivning

Dahl Olsson, Anna January 2016 (has links)
ABSTRAKT   BAKGRUND Att inte se patienten men samtidigt ge säkra, goda och evidensbaserade råd och bedöma rätt vårdnivå är en stor utmaning för distriktssköterskan i telefonrådgivning. Att arbeta med telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på en vårdcentral. SYFTE Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med telefonrådgivning. METOD Kvalitativ induktiv ansats har använts med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och en kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera textmassa. RESULTAT Resultatet bygger på ett tema och fem kategorier. Temat är; Svårt att möta allas behov med begränsade möjligheter men också utmanande och Kategorierna är; Det svåra arbetet med telefonrådgivning, När resurser saknas är det svårt att arbeta med telefonrådgivning, Att känna sig utsatt tar energi, Olika faktorer för ett bra arbete i telefonrådgivning och Ett arbete som är en utmaning. Resultatet visar att arbeta med telefonrådgivning på en vårdcentral upplevs som svårt när distriktssköterskan och patienten inte förstår varandra och det är svårt att alltid känna att de fattat rätt beslut. Det upplevs svårt att arbeta med telefonrådgivning och endast ha fyra till fem min/samtal och det är svårt att bedöma vård när läkartider inte finns. Distriktssköterskorna upplever att arbeta med telefonrådgivning är en stor utmaning KONKLUSION Att arbeta som distriktssköterska i telefonrådgivning mot primärvården är en utmaning. Att inte se patienten kan göra det svårt att fatta beslut. Att inte patienten kommer fram till sin vårdcentral skapar ett vårdlidande för patienten.
9

Sjuksköterskans bedömning vid telefonrådgivning : En litteraturöversikt / The nurse´s assessment during telephone advice : A literature review

Evetun Irdell, Madeleine, Hedlund, Frida, Saliba, Chantal January 2010 (has links)
<p>BACKGROUND: A telephone nurse is a nurse that during most of its working time is engaged in healthcare advice via the telephone. The advent of the telephone healthcare advice has probably meant that individuals, who initially wouldn’t have sought help, if they needed to meet healthcare providers face to face, now actually have the confidence to turn to healthcare. For telephone healthcare advice is professional care to identify, assess and advise on individuals’ reactions to actual or potential health problems. AIM: The aim of this literature review was to illuminate how the nurses´ assessment was affected during giving telephone advice. METHOD: This literature review has a qualitative approach and was conducted through twelve analyzed articles which were from the nurses’ point of view. FINDINGS: Two categories emerged from analyzing the articles. These were ethical dilemmas and assessment tools. The first category deals with the ethical dilemmas the telenurses’ are facing while giving advice via the telephone. The second category present which tools the telephone nurses have available or needs for assessment. DISCUSSION: It seems like the telenurses’ are drawn between the limited accesses to healthcare, the care seekers’ agenda and the demands of how them as nurses’ are expected to act.  CONCLUSION:   Possessing coping strategies related to stress and responsibility are valuable factors for the telenurses’ assessment process. Future research is felt to be needed on the subject of how the nurse deals with stress and the feeling of responsibility.</p><p> </p> / <p>BAKGRUND: En telefonsjuksköterska är en sjuksköterska som till största del under sitt arbete ägnar sig åt hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon. Framväxten av telefonrådgivning har troligtvis gjort att individer som inte skulle ha sökt vård om de behövt möta vårdgivaren ansikte mot ansikte, nu faktiskt vågar vända sig till sjukvården. När det gäller telefonrådgivning är professionell omvårdnad att identifiera, bedöma och ge råd kring individens aktuella eller potentiella hälsoproblem. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors bedömning vid telefonrådgivning. METOD: Denna litteraturöversikt har en kvalitativ ansats och bygger på tolv analyserade artiklar som har ett sjuksköterskeperspektiv. RESULTAT: Två kategorier framkom från analysen. Dessa var etiska dilemman och redskap för bedömning. Den första kategorin tar upp de etiska dilemman som telefonsjuksköterskor möter under telefonrådgivning. Den andra kategorin presenterar vilka redskap telefonsjuksköterskor har att tillgå eller behöver för sin bedömning. DISKUSSION: Det verkar som telefonsjuksköterskor dras mellan den limiterade tillgängligheten till hälso- och sjukvård, de vårdsökandes agenda och kraven på hur de i sin sjuksköterskeprofession förväntas agera. KONKLUSION: Stresshantering och känslan av ansvar anses som viktiga faktorer som kan påverka sjuksköterskors bedömning. Framtida forskning önskas om hur telefonsjuksköterskor kan hantera dessa faktorer.</p>
10

Sjuksköterskans bedömning vid telefonrådgivning : En litteraturöversikt / The nurse´s assessment during telephone advice : A literature review

Evetun Irdell, Madeleine, Hedlund, Frida, Saliba, Chantal January 2010 (has links)
BACKGROUND: A telephone nurse is a nurse that during most of its working time is engaged in healthcare advice via the telephone. The advent of the telephone healthcare advice has probably meant that individuals, who initially wouldn’t have sought help, if they needed to meet healthcare providers face to face, now actually have the confidence to turn to healthcare. For telephone healthcare advice is professional care to identify, assess and advise on individuals’ reactions to actual or potential health problems. AIM: The aim of this literature review was to illuminate how the nurses´ assessment was affected during giving telephone advice. METHOD: This literature review has a qualitative approach and was conducted through twelve analyzed articles which were from the nurses’ point of view. FINDINGS: Two categories emerged from analyzing the articles. These were ethical dilemmas and assessment tools. The first category deals with the ethical dilemmas the telenurses’ are facing while giving advice via the telephone. The second category present which tools the telephone nurses have available or needs for assessment. DISCUSSION: It seems like the telenurses’ are drawn between the limited accesses to healthcare, the care seekers’ agenda and the demands of how them as nurses’ are expected to act.  CONCLUSION:   Possessing coping strategies related to stress and responsibility are valuable factors for the telenurses’ assessment process. Future research is felt to be needed on the subject of how the nurse deals with stress and the feeling of responsibility. / BAKGRUND: En telefonsjuksköterska är en sjuksköterska som till största del under sitt arbete ägnar sig åt hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon. Framväxten av telefonrådgivning har troligtvis gjort att individer som inte skulle ha sökt vård om de behövt möta vårdgivaren ansikte mot ansikte, nu faktiskt vågar vända sig till sjukvården. När det gäller telefonrådgivning är professionell omvårdnad att identifiera, bedöma och ge råd kring individens aktuella eller potentiella hälsoproblem. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors bedömning vid telefonrådgivning. METOD: Denna litteraturöversikt har en kvalitativ ansats och bygger på tolv analyserade artiklar som har ett sjuksköterskeperspektiv. RESULTAT: Två kategorier framkom från analysen. Dessa var etiska dilemman och redskap för bedömning. Den första kategorin tar upp de etiska dilemman som telefonsjuksköterskor möter under telefonrådgivning. Den andra kategorin presenterar vilka redskap telefonsjuksköterskor har att tillgå eller behöver för sin bedömning. DISKUSSION: Det verkar som telefonsjuksköterskor dras mellan den limiterade tillgängligheten till hälso- och sjukvård, de vårdsökandes agenda och kraven på hur de i sin sjuksköterskeprofession förväntas agera. KONKLUSION: Stresshantering och känslan av ansvar anses som viktiga faktorer som kan påverka sjuksköterskors bedömning. Framtida forskning önskas om hur telefonsjuksköterskor kan hantera dessa faktorer.

Page generated in 0.0523 seconds