Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.

Uppsatsen analyserar Mia Törnbloms bok Självkänsla nu! utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och diskuterar om man kan se Törnbloms bok som ett substitut till religion i dagens sekulariserade samhälle.

The main purpose of this dissertation has been to investigate how well diaconal work in seven chosen parishes corresponds to an official definition of the diaconal task of the Church of Sweden as above all to represent and direct activities towards the most disadvantaged and/or marginalised groups in society, a definition that well corresponds to the general expectations of the Swedish people regarding the role of the Church. The empirical ground for the dissertation comes from diaconal inventories built mainly on a comprehensive interview material with parish workers and appointed representatives in the chosen parishes. Diaconal work being carried out has been analysed and discussed in relation to the understanding of diaconal work put forward on the national level as mainly intended for those in greatest need. Analyse is carried out with a point of departure in secularization theory. The apparent dichotomy between public and private religion offer some explanation and enhance the understanding of how religious actors on different levels within the Church organisation have elected to confront the marginalised role of the Church. The most important conclusion generated by this dissertation is a clear lack of correspondence between the understanding of the deaconry as formulated on the national level and diaconal practice in the parishes studied. This discrepancy can arise because actors on the national and local levels have different strategies for counteracting the marginalisation. The gap between the national strategy emphasizing the task of the Church to represent the needy and a diaconal practice expressing quite another strategy represents a concrete and grave dilemma for the Church; a dilemma that in a not too distant future can have serious consequences for the Church’s credibility in the eyes of a distanced, nonreligious public.

No description available.

No description available.

<p>Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. </p><p>Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio. Genom undersökningen av styrdokumenten har jag kommit fram till att de värden på vilka värdegrunden vilar är så öppet skrivna att en enhetlig tolkning är omöjlig. På grund av deras vaghet går det inte heller att säga att värdegrunden bygger på vare sig en kristen tradition eller på en västerländsk humanism. Genom värdegrundens vaga formuleringar är det inga problem att lägga in elevernas åsikter under de begrepp som värdegrunden bygger på. Formuleringen ”kristen tradition och västerländsk humanism” mer stjälper än hjälper en tolkning av värdegrunden. Formuleringen inbjuder endast till de två antagonistiska diskursernas motstridiga tolkningar än ger en gemensam grund för värdegrunden.</p>

<p>Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.</p>

<p>En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition.</p>

<p>Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser. De svenska muslimerna har även börjat anpassa islam till det svenska samhället. Skolan är en viktig del i ungdomarnas liv och många av de problem som uppstår där beror ofta på att kommunikationen mellan skolpersonal och föräldrar är dålig. Det är ofta eleverna som kommer i kläm i dessa situationer. För att få reda på hur religionsundervisningen bedrivs på skolorna har jag besökt en kommunal grundskola och en muslimsk friskola. Besöket på friskolan bekräftade inte den bild jag tidigare haft av friskolor. Detta arbete har givit mig en större respekt och förståelse för islam och de muslimer som finns i Sverige.</p>

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>