No description available.

<p>Validerat; 20140225 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att ge ett bidrag till förståelsen av motiven till formuleringen av Kyrkoordningens bestämning av församlingens grundläggande uppgift: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I två tidsavgränsande delar har församlingens verksamhet och den rättsliga regleringen av dem beskrivits och analyserats utifrån ett antal statliga utredningar och skrivelser. I undersökningens början var församlingens verksamhet en kyrkokommunal kompetens med ett teologiskt och ecklesiologiskt innehåll. Utifrån statens rättsliga reglering, var dock det primära att verksamheten förstods som en skattebaserad kyrkokommunal kompetens som Svenska kyrkan hade att utföra på statens uppdrag. Genom församlingens verksamhet fullgjorde Svenska kyrkan sina åtagande gentemot staten och det omgivande samhället, även om den var av tydlig kristen natur. Under tidsepoken växte det dock fram en gemensam vilja från staten och Svenska kyrkan att församlingens verksamhet mer och mer skulle uttrycka Svenska kyrkans identitet. Den skulle följaktligen komma att bli ett funktionellt uttryck för hennes självförståelse. I slutet av den undersökta perioden kom detta att realiseras tack vare att både Svenska kyrkan som trossamfund och de enskilda församlingarna sågs som egna rättssubjekt. I och med detta uppkom även ett kyrkorättsligt behov att stärka församlingarna i deras funktion som Svenska kyrkan på orten med en relativt självständig normgivningsrätt. För att kunna trygga det lokala och regionala självstyret för framtiden var det av vikt att även kunna klarlägga och stärka det kyrkliga regelsystemet och samtidigt ge församlingarna reella möjligheter att ansvara för sin egen verksamhet. Bestämmelsen om verksamhetens utövning kom på så sätt även bli en del av Svenska kyrkans identitetsstruktur; En struktur som dels fick sin form och mening utifrån ett samförstånd mellan regeringen och Svenska kyrkans kyrkomöte och dels genom formuleringen i CA VII. Svenska kyrkan upprätthöll således sin identitet och fick en praktisk tillämpning av sin självförståelse genom den verksamhet som kom att benämnas församlingens grundläggande uppgift. Denna uppgift har under den undersökta perioden fått en ändrad betydelse och kom att allt mer markera församlingen som eget rättssubjekt, där församlingens identitet tydligare framträdde. Svenska kyrkan och hennes församlingar har därför kunnat kännas igen utifrån verksamhetens utövande och kunnat förstås i den historiska och sociala kontext hon har varit satt att verka i. Stärkandet av församlingarna och deras normgivningsrätt kom även att påverka såväl Svenska kyrkan identitet som hennes funktion. På så sätt har det visat sig att det funnits en kausal relation mellan ecklesiologi och kyrkorätt. Utifrån detta perspektiv blev det tydligt att Svenska kyrkan kombinerade funktion och identitet i sin verksamhet. Att Svenska kyrkan skulle förbli en episkopal, öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka var inte enbart en formulering av Svenska kyrkans organisation, utan även en rättslig rambestämmelse för hennes funktion. Kyrkorättsligt kom det att åläggas församlingarna att bedriva verksamhet som uppfyllde dessa fem definitioner. På så sätt innehöll den kyrkorättsliga regleringen av församlingens grundläggande uppgift även normer för den praktiska utövningen av Svenska kyrkans mål och mening utifrån sin tro, bekännelse och lära.  Till detta hörde även frågan om den dubbla ansvarslinjen där den prästerliga ämbetsförvaltningen vare sig fick styras eller formas av de demokratiska organen, eftersom prästens frihet att förkunna ordet och förvalta sakramenten skulle vara en garant för den episkopala strukturen. Denna ordning innebar i sin tur att det var inför biskopen och domkapitlet som prästen hade att svara för sin ämbetsutövning. Prästens ämbetsutövning innefattade gudstjänsten, undervisningen och evangelisationen/missionen. Frågan om den dubbla ansvarslinjen hade således även en påverkan på hur församlingens kompetens skulle regleras och vem som skulle ha mandat att reglera detta. I förlängningen innebar det en kyrkorättslig reglering av gudstjänst- och församlingsverksamheten utifrån bestämningen av den prästerliga ämbetsutövningen. Prästens ämbetsutövning och regleringen av församlingens verksamhet, den kyrkokommunala kompetensen, hörde följaktligen ihop. Att den grundläggande uppgiften fick den formulering som framkommer i kyrkoordningen ligger även det till grund för förståelsen av kyrkans identitet och funktion utifrån gudstjänstens centrala roll, såsom det framkommer i CA VII. Undervisningen tar sin utgångspunkt i församlingens uppdrag att bedriva en kristen fostran för såväl barn och unga som för övriga församlingsbor, medan diakonin snarare vittnar om att den enskilda församlingen är en del i och av den världsvida kyrkan. Den enskilda församlingen hade således ett uppdrag att värna om lidande och behövande såväl i sin närhet som över landsgränserna. Den sista delen, missionen, har dock under den undersökta perioden varit den del som varit mest svårdefinierad. Den kom dock mer och mer att symbolisera kyrkans uppdrag att nå ut med evangeliet till såväl det omgivande samhället som fjärran länder. Utifrån denna förståelse kunde inte församlingens verksamhet längre vara kommunal kompetens utan skulle istället förstås som bärare av Svenska kyrkans identitet och hennes roll såväl lokalt som världsligt. En funktion som i sin tur var normgivande för församlingens organisationsform och även ett uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

<p>De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.</p><p>När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.</p><p>Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).</p><p>Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.</p>

<h2>ABSTRACT</h2><p> </p><p>I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser.</p><p>Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.</p><p>Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.</p><p> </p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att studera tre svenska imamers syn på hur sharia ska förstås, tolkas och tillämpas i Sverige. Vi utgår från aktuell forskning och litteratur i ämnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. Förhållandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjälp av exempel från olika länder. Dessutom beskrivs förhållandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen. Empirin i uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med tre svenska imamer. De tre imamerna är överens om att sharia är viktigt eftersom det styr människans handlingar, som i sin tur påverkar livet efter döden. Sharia ska enligt respondenterna förstås som en oföränderlig lag med gudomligt ursprung. De är dock överens om att sharia måste tolkas, både av den enskilda muslimen och av religiöst lärda. Vidare menar alla imamerna att sharia ska tillämpas på ett sådant sätt att föreskrifterna till viss del anpassas till det land man bor i. Imamerna anser att sharia i stor utsträckning går att förena med svensk lagstiftning, även om det finns enstaka områden där sharia kolliderar med svensk lag. En slutsats är att samtliga respondenter kan sägas förespråka en modernistisk tolkning av sharia där den gudomliga lagen ligger till grund för en lagstiftning som samtidigt anpassas efter var man befinner sig. Imamerna menar också att sharia i sin helhet endast kan införas i ett perfekt muslimskt samhälle.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:</p><p>Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat. De områden som har fått mest tid är frågor som rör kvinnans roll och alla regler om vad man inte får göra inom islam. I Muslim i Europa- Muslim i Sverige från 2007 porträtterar två muslimer. Tittaren närmar sig islam genom Mohammed och Arnela. Fokus ligger på att lära känna de medverkande och se hur de applicerar sin tro i det vardagliga livet. De områden som fått mest utrymme är deras vardagliga liv så som möten med vänner, i hemmet, skolan och på tävlingar.</p><p>Det som skiljer bilden av islam åt i de två programmen är att det första från 1989 presenterar religionen som något annorlunda och inflyttat till Sverige. Medan det andra programmet från 2007 närmar sig religionen som en del av oss, en del av samhället. Båda programmen tycks vara påverkade av debatten om islam i medierna och samhället. Likaså går båda att koppla till den läroplan som existerat under respektive programs produktionsår.</p><p>Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva innehåller fler stereotyper än Muslim i Europa- Muslim i Sverige. Detta gäller även 'vi och dem' perspektivet. Det första programmet skapar en distans till Nagat då hon dels inte berättar om sig själv utan i generella termer och dels fördömer icke troende människor.</p><p>Båda programmen skulle kunna fungera bra som pedagogiskt material i klassrummet. Dock på olika sätt. Programmet från 1989 fungerar bra om läraren och eleverna har ett mediekritiskt förhållningssätt till det och diskuterar 'vi och dem' perspektivet. Det andra programmet från 2007 fungerar dels som självsående för att öka nyfikenhet och förståelse för tron men också som en film att jämföra med programmet från 1989. Detta för att utveckla diskussionen kring mediernas roll när det gäller bilden av islam.</p>

<p>I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.</p>