<p>Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion. Teosofernas uppgift blir att revitalisera Indiens uråldriga visdomar och förandliga väst i ett väst-östligt utbyte.</p><p>Denna bild av Indien har inte enbart påverkat nyandligheten utan även en bred västerländsk uppfattning om Indiens andlighet. Även inom hindu-nationalismen återfinns föreställningar som överensstämmer med teosofernas Indien-diskurs. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring rötterna, betydelsen och spridningen av den teosofiska diskursen om Indien.</p>

Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion. Teosofernas uppgift blir att revitalisera Indiens uråldriga visdomar och förandliga väst i ett väst-östligt utbyte. Denna bild av Indien har inte enbart påverkat nyandligheten utan även en bred västerländsk uppfattning om Indiens andlighet. Även inom hindu-nationalismen återfinns föreställningar som överensstämmer med teosofernas Indien-diskurs. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring rötterna, betydelsen och spridningen av den teosofiska diskursen om Indien.

Den esoteriska teosofin har fått betydelse för det moderna sekulariserade samhället  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första årtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt äldre historia men den rörelse som skapades i Amerika på 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer än hundra år senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav även upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska Sällskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ” I AM” Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet. De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lättfattlig eller enkel litteratur och lästes företrädesvis av människor med den tidens bildning. De utgjorde en begränsad grupp och strävade inte efter att bli en folkrörelse. Varför blev då den esoteriska teosofin en rörelse som spred sig över Europa, USA  och de dåvarande engelska kolonierna Indien och Australien?  På vad sätt har Teosofiska Samfundet påverkat New Age? Detta är de två frågeställningar uppsatsen skall försöka belysa. Framställningen har begränsats till utvecklingen av den teosofi som spreds av Teosofiska Samfundet och jag ha avstått från att närmare belysa i vilken mån de sidogrenar som uppstod kom att påverka dagens samhälle. En sådan riktning var till exempel  den  antroposofiska  rörelsen som tidigt bröt sig ur Teosofiska Samfundet och som vuxit sig mycket stark, och det finns också andra grenar  som omtalas i texten men som inte närmare studerats.  En annan begränsning är att studien av den teosofi som utgick från Helena Blavatsky omfattar tiden från 1875 och fram till omkring 1929 och jag har således inte studerat den inverkan teosoferna senare fick i Indien och dess självständighetsrörelse och inte heller berört  Teosofiska Samfundets teosofiska riktning  i dagens samhälle. I New Age-rörelsen har jag främst valt ut några riktningar som har nära anknytning till den esoteriska  teosofin men avstått från att närmare studera  andra som till exempel  tarotkort, kristaller och stenar, astrologi, healing och dess olika riktningar, paganism och shamanism. New Age-rörelsens syn på världsbild och gudsbild, occultism och spiritism, reinkarnation och UFO har drag som man återfinner i den teosofiska rörelse som uppstod i slutet av 1800-talet.

<p>Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna.</p><p>Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal. Under denna tid sker mycket i Mondrians privata och professionella liv. I målningen kan vi utläsa både inspirationskällor och teknik. Det som betydde mest för Mondrian var färgen (före formen) samt de delar ur teosofin som han plockade efter att ha låtit sig inspireras av Toorop, Steiner och Schoenmaeker.</p>

This thesis aims to contribute to a deeper understanding of the political ambitions and actions of the Theosophical Society within the emerging nationalist movement in India during 1879-1930. Different theoretical perspectives have been applied depending on the historical context, and Ludwik Fleck’s theory of thought collectives and thought styles served as a general frame for interpreting the movement’s actions and development A central concern in this study has been the attempt to explain how a numerically small movement with its roots in the West could come to have political influence in India for a period of time. The study starts off in a western historical context in an attempt to uncover the reasons behind the movement's commitment to India. It focuses on a culture or civilization critique the Theosophical Society shared with several other contemporary movements. The first part of the thesis examines the theosophical movement's establishment in India. The relationship with other Indian reform movements has been identified and dividing lines behind the official's eclectic attitude have been shown. The theosophical activities in India can thus be understood in relation to its critique of the modern development of society. My study of the period partly indicates shifts in opinions over time and position-takings with clear elements of competition in relation to other reform movements. The second study examines the theosophist’s involvement in education and discusses how the nationalist/theosophical educational ideals are reflected in tuition and in textbooks. Emphasis on the connection to the students’ own reality in order to develop a national consciousness is central. One's own religion, the historical narratives and the mother language are at the forefront of a national identity. The theosophist’s ambitions were to overcome the political and religious issues, but the network that was developed were too challenging to be accepted. The third study examines theosophy in the open political arena. The pattern is partly the same in terms of methods to reach a consensus for the main target - Home Rule. The political challenges were reflected in an increased political mobilization, which broadened the political activities outside the Congress. My study shows that there was an opposition in the theosophical movement to the politicization during the war, also among leading theosophists. After the war the marginalization of Theosophy was obvious in politics when the theosophical leadership chose to opt out of the Congress under Gandhi's leadership. / Per-Olof Fjällsby

Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna. Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal. Under denna tid sker mycket i Mondrians privata och professionella liv. I målningen kan vi utläsa både inspirationskällor och teknik. Det som betydde mest för Mondrian var färgen (före formen) samt de delar ur teosofin som han plockade efter att ha låtit sig inspireras av Toorop, Steiner och Schoenmaeker.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut från 1986 fram till 2012 utifrån diskussionen om andlighet. Genom att se på olika konstskribenters texter lyfts mönster av värderingar fram som visar på inställningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som två motpoler och värderingarna länkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst.

Ett bokformgivningsprojekt som visar färg- och formteorierna i boken Thought Forms (1905) som ett tidigt konst- och designteoretiskt verk. Boken Thought Forms (1905) av Annie Besant and C. W. Leadbeater är en teosofisk bok som presenterar ”tankeformer” som visar hur tankar och känslor ser ut för den klärvoajanta. Boken tros ha inspirerat abstrakta konstnärer som till exempel Vasilij Kandinski och Hilma af Klint som båda var medlemmar i det teosofiska samfundet. Genom en serie på tre böcker presenterar jag färg- och formsystemen i Thought Forms som ett tidigt konst- och designteoretisk verk. Projektet är lika delar en undersökning av känslor och andliga idéers påverkan på formgivning som ett ut utforskande av bokformens påverkan på läsningen av ett innehåll. Projektet består av tre handgjorda böcker som presenterar bilderna, förgläran och formerna ur Thought Forms: Deconstructing Thought Forms: The Figures Deconstructing Thought Forms: The Colours  Deconstructing Thought Forms: The Shapes / A book design project that shows the theories of color and form in the book Thought Forms from 1905 as an early of art- and design theoretical work. The book Thought Forms by Annie Besant and C. W. Leadbeater is a theosophical book that shows "thought forms". Colourful shapes formed by thoughts and feelings, only visible for the clairvoyant. The book is believed to have inspired abstract artists such as Wassily Kandinsky and Hilma af Klint, who were both members of the Theosophical Society. Through a series of three books, I present the color and shape systems from Thought Forms as an early art and design theoretical work. This project is both an investigation of the influence of emotions and spiritual ideas on design as an exploration of the book designs effect on how we receive a content.    The result is a series of three books: Deconstructing Thought Forms: The Figures  Deconstructing Thought Forms: The Colors Deconstructing Thought Forms: The Shapes

<p>Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa.</p><p>Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ.</p><p>Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden.</p><p>Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?</p><p> </p>

Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa. Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ. Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden. Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt. Mina frågeställningar är: Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta? Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?