Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till. / On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.

In dieser Studie wurde eine auf eigenständiges Schreiben beruhende Lernmethode im Rahmen einer quasiexperimentellen Studie im Themengebiet Akustik im 11. Jahrgang des Gymnasiums eingesetzt. Aus den vorliegenden lernpsychologischen Grundlagen und didaktischen Erkenntnissen wird eine auf selbstständiges Schreiben beruhende Lernmethode und ein Modell für die Textproduktion für den Einsatz im Physikunterricht entwickelt. Die Intervention, die in der sieben Schulstunden umfassenden Lerneinheit durchgeführt wurde, bestand aus einer vorhergehenden kurzen Einführung in das Schreiben von Texten zu physikalischen Fragestellungen und dem anschließenden Einsatz von speziellen Schreibaufgaben, die in dem herkömmlichen Physikunterricht eingebettet wurden. Der Unterricht zur Akustik in der Interventions- und einer Vergleichsgruppe hatte den selben zeitlichen Umfang und war überwiegend identisch, da die gleiche Grobplanung des Unterrichts und die gleichen Lernziele vorlagen. An der Studie nahmen vier Kurse, zwei davon in der Interventionsgruppe und zwei in der Vergleichsgruppe, teil. Insgesamt konnten 47 Schülerinnen und Schüler in der statistischen Auswertung berücksichtigt werden. Unter Verwendung von Vortests, direkten und verzögerten Nachtests, und dem Vergleich der Interventions- mit der Vergleichsgruppe, wurde der Lernerfolg durch das eigenständige Schreiben untersucht. Als Kontrollvariable wurde der vorhandene allgemeine Wortschatz erhoben. Am Ende der Studie wurde außerdem mit Hilfe eines Fragebogens in der Interventionsgruppe die Einstellung zu der Schreib-Lernmethode erhoben. Die Studie zeigt, dass der Einsatz der Schreib-Lernmethode im Physikunterricht auch in einem nur begrenzten Zeitraum nach einer kurzen Einführung (eine Schulstunde) in die Thematik des Erstellens von Texten mit physikalischen Inhalten möglich ist. Die Auswertung zeigt, dass die Schülerinnen und Schüler durch das in den traditionellen Unterricht eingebettete selbstständige Schreiben von Texten zu physikalischen Fragestellungen Faktenwissen und Fähigkeiten zum Auslesen und Interpretieren von Diagrammen ebenso wie bei rein traditionellen Lernmethoden erwerben und festigen. Somit bereichert das selbstständige Produzieren von Physik-Texten die Methodenvielfalt des Physikunterrichts. Zusätzlich zu dem physikalischen Fachwissen lernen die Schülerinnen und Schüler durch die Schreib-Lernmethode physikalische Sachverhalte zu versprachlichen und in Kontexte einzubinden. Der statistisch signifikante Effekt bei dieser Fähigkeit ist im mittleren Bereich. Es zeigt sich eine deutliche Abhängigkeit der Fähigkeit, physikalische Sachverhalte zu versprachlichen, vom vorhandenen physikalischen Fachwissen. Zum allgemeinen Wortschatz besteht ein geringer Zusammenhang. Da kein Zusammenhang zwischen der Fähigkeit, die Fachsprache korrekt zu verwenden und der Fähigkeit zum eigenständigen Versprachlichen von physikalischen Sachverhalten festgestellt werden konnte, scheinen sich diese beiden Arten der Versprachlichung hinsichtlich der involvierten Kompetenzen zu unterscheiden. Das vorgestellte Modell für die Textproduktion wurde insgesamt von den Schülerinnen und Schülern, und besonders von denen mit einer geringen Selbsteinschätzung ihrer Fähigkeiten zum Schreiben von Physik-Texten, als hilfreich eingestuft und kann daher für den Einsatz im Physikunterricht empfohlen werden.

I den här avhandlingen studeras Europeiska kommissionens kommunikativa praktiker i ljuset av de pressmeddelanden som dagligen distribueras till världens största presskår i Bryssel, men också via internet till andra journalister och allmänheten. Övergripande syften med avhandlingen är att beskriva textproduktionen i denna en av världens största textproducenter och att lyfta fram den, hittills förvånansvärt osynliga, språkliga dimensionen av kommissionens kommunikation. Avhandlingen tar avstamp i ett dialogiskt perspektiv på kommunikation, där kommunikation förstås som en dynamisk process i vilken människor (sam)agerar i ett givet sammanhang. Avgörande blir således att se pressmeddelandena som en del av den produktions- och distributionskontext de ingår i, både på lokal nivå och på en mer övergripande institutionell nivå. Empiriskt bygger avhandlingen på fältstudier vid Europeiska kommissionen och textanalyser av pressmeddelanden från kommissionen och från franska och svenska departement. Pressmeddelandena studeras både som process och produkt: formuleringsprocesser å ena sidan och textmönster och tempusbruk å den andra. Som ett exempel detaljstuderas produktionen av två pressmeddelanden mot bakgrund av skribenternas förklaringar och motiveringar till sina ändringar. Med sin unika inblick i hur ett pressmeddelande blir till steg för steg och av olika aktörer utgör denna del ett viktigt bidrag till forskningen om pressmeddelanden, som först på senare år blivit mer processinriktad. De olika delstudierna ger alla vid handen att kommissionen, enkelt uttryckt, måste arbeta mer för att underbygga sin argumentation och för att göra sina initiativ mer begripliga, legitima och motiverade. Detta kan i stor utsträckning tillskrivas den mer komplicerade kommunikationssituationen som gäller för kommissionen i förhållande till de nationella departement som är jämförelsematerial i studien. / The thesis investigates the European Commission’s communicative practices in the light of the press releases that are distributed daily to the world’s largest press corps in Brussels and on the Internet to other journalists and the general public. The overall aim of the thesis is to describe the text production of one of the largest text producers in the world and to highlight the linguistic dimensions of the Commission’s communicative practices, which until now have received little scholarly attention. The study adopts a dialogical perspective on communication, where communication is understood as a dynamic process in which people interact in a given context. This means that the press releases are seen as parts of the production and distribution context in which they are embedded, both on a local level and on a more general institutional level. The empirical data on which the study is based comprise field studies at the European Commission and text analyses of press releases issued by the Commission and French and Swedish ministries. The press releases are analysed on different linguistic levels, text pattern and the use of tense, on the one hand, and composition processes on the other. As an example, the production of two press releases is studied in detail, in view of the authors’ comments to and motivations for changes to the texts. With its unique insight into how a press release is drafted step by step and by the different parties involved this part of the thesis is an important contribution to research on press releases, which only recently has become more oriented towards the production process. The results of the analyses highlight the fact that the Commission, to a greater extent than the national ministries, must substantiate its argumentation and make its initiatives more comprehensible, legitimate, and motivated. This finding may be ascribed to the more complex communication situation of the Commission, compared to the national ministries, which served as material for comparison in the study.