Companies are expected to be good corporate citizens and fulfil expectations of both shareholders and stakeholders. Depending on their corporate objectives, companies undertake different CSR activities using their preferred financial resources. The relationship between these two notions is interesting to investigate in the Nordic context since companies in this geographical area are the global leaders in sustainability. We formulate the following research question as: What is the relationship between financial slack and the CSR performance in Nordic countries? As such, the purpose of this thesis is to investigate the underpinnings of whether companies choose to allocate their financial slack resources towards improving performance of CSR, or so called value creation. Doing so, we investigate the relationship between financial slack resources and CSR score. In adopting a regulatory position on the development of society, we conduct our research in accordance with the functionalist research paradigm, namely through commitment to the objectivist ontic and positivist epistemic research philosophies. We answer the research question using the deductive approach. Our research design is framed with an explanatory purpose relying on archival strategy to perform a quantitative study. The theoretical underpinnings for analysis comes in the form of legitimacy theory, the institutional differences hypothesis, Resource-based theory, slack resources theory, stakeholder and shareholder theory. We use multiple linear regressions to analyse cross-sectional data for the period between 2005 and 2015 collected from Thomson Reuters DataStream. Our result indicates that the relationship between financial slack and CSR performance in the following year is mixed with both positive and negative relationships being present. Our most important finding is a pattern indicating that during the year 2008 the relationship changed from being positive to negative. This implies that the more funds a company has at its discretion, the less likely it is for them to invest it in developing their CSR performance the following year. This could have severe negative implications on shareholders, stakeholders and society.

Bakgrund: Sedan finanskrisen 2008 har den globala ekonomin präglats av sjunkande räntor och stigande börser. Detta har lett till att intresset för den nordiska aktiemarknaden har nått rekordhöga nivåer. Flera av de strategier som tillämpas vid investeringar på aktiemarknaden baseras på att marknaden historiskt har tenderat att röra sig enligt vissa mönster under specifika kalendeperioder. Andra kända investeringsstrategier baseras istället på hur aktier värderas utifrån prismultiplar, som antas vittna om bolagets förväntade tillväxt och lönsamhet. Strategierna gör det intressant att undersöka dessa två typer av strategier gemensamt för att se ifall dem skulle kunna komplettera varandra och hjälpa en investerares att överavkasta sitt jämförelseindex. Syfte: Studiens syfte är att analysera ifall kalenderanomalier fortfarande förekommer (i) på aggregerad nivå på de nordiska marknaderna samt (ii) om eventuella marknadsanomalierna skiljer sig något mellan värde- och tillväxtaktier. Studien avser således besvara frågan ifall någon aktietyp tenderar att agera annorlunda under specifika kalenderperioder och hur detta kan bidra till mer välgrundade investeringsbeslut. Metod: För att kunna undersöka studiens syfte har avkastningen hos de nordiska aktieindexen undersökts under utvalda kalenderperioder. Utifrån regressioner har dessa perioder jämförts mot övriga perioder på året för att finna eventuell abnormal avkastning. För att undersöka differenser bland olika aktietyper har egna index konstruerats utifrån aktiens genomsnittliga P/BV-multipelunder de senaste tio åren. Resultat: Under den studerade tidsperioden mellan 2009 och 2020 går det att med statistisk signifikans att konstatera kalenderanomalier på de nordiska marknaderna. Resultaten varierar för varje effekt, land och aktietyp. En investerare hade alltså under den studerade tidsperioden kunnat generera abnormal avkastning genom att ta välkända anomalier i beaktning vid sina investeringsbeslut. Mellan de olika aktietyperna konstateras skillnader, dock inget som indikeraratt den ena gruppen är mer effektiv gentemot marknaden än den andra / Background: Since the financial crisis in 2008, the global economy has been characterized by falling interest rates and rising stock markets. This has led to interest in the Nordic stock market reaching record highs. Several of the strategies applied to investments in the stock market are based on the fact that the market has historically tended to move according to certain patterns during specific calendar periods, so-called calendar anomalies. Other known investment strategiesare instead based on how shares are valued on the basis of price multiples, which are assumed to testify to the company's expected growth and profitability. The strategies make it interesting to examine these two types of strategies together to see if they could complement each other and help an investor to outperform their benchmark. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether calendar anomalies still occur (i) at the aggregate level in the Nordic markets and (ii) whether any market anomalies differ slightly between value and growth shares. The study thus intends to answer the question of whether anytype of share tends to act differently during specific calendar periods and how this can contribute to more informed investment decisions. Method: In order to be able to investigate the purpose of the study, the returns of the Nordic equity indices have been examined during selected calendar periods. Based on regressions, these periods have been compared with other periods of the year to find any abnormal returns. To examine differences among different share types, own indices have been constructed based on the share's average P / BV multiple over the past ten years. Result: During the studied period between 2009 and 2020, it is possible to establish calendar anomalies in the Nordic markets with statistical significance. The results vary for each effect, country and share type. An investor would thus have been able to generate abnormal returns during the period studied by taking well-known anomalies into account in his investment decisions. Differences are noted between the different share types, but there is no indication that one group is more efficient towards the market than the other.

Varje år drabbas ca 10 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus och av dem är det endast 500 som överlever. Sannolikheten för överlevnad ökar upp mot 75% vid användning av hjärtstartare.   Kandidatexamensarbetet gjordes i uppdrag av Servicia Medical, där målet var att analysera den nordiska marknaden för AED, utifrån att undersöka största återförsäljarna, attraktiva platser för placering av AED, prisutveckling och tillväxt. Marknadsundersökningen omfattar enbart Sverige, Finland och Danmark. För att ta reda på vilka återförsäljare som är störst utfördes en webbaserad informationssökning, samt telefonsamtal och mejlväxling med generalagenter. Data för attraktiva platser och tillväxt erhölls från olika verksamheter. Intervjuer, mejl och telefonsamtal utnyttjades för att få fram prisutvecklingen.   Återförsäljarna delades in i två kategorier, där den ena avsåg företag som har fokus på första hjälpen och den andra företag med ospecifik fokusering.  Information som krävdes för att undersöka vilka platser som är mest attraktiva, samt tillväxten i Finland och Danmark saknades. Gator och torg, tåg, buss, båt och spårtrafik är de mest attraktiva platserna för placering av AED i Sverige. Under de senaste fem åren har priset sjunkit i Sverige och Danmark. Tillväxten i dessa länder är olika där Sverige har en växande trend, medan Danmark har en ojämn och otydlig. Ingen slutsats kan dras för tillväxten i Finland. / Each year about 10 000 people get a cardiac arrest outside hospital and only 500 of them survives. Defibrillators are an efficient treatment for cardiac arrest, where the probability of survival increases up to 75%.   This Bachelor project is done on behalf of Servicia Medical, where the goal is to analyze the Nordic market of AED by investigating the greatest retailers, the most attractive locations to place AED, price development and growth. The market research covers only Sweden, Finland and Denmark. To discover the greatest retailers, web-based research was performed as well as phone-calls and e-mail exchanges with general agents. Data for analyzing attractive locations and growth were obtained from various businesses. Interviews, e-mails and phone calls were used to derive price development.   The found retailers were divided into two categories. The first category was companies that focus on first aid and the second one had a non-specific focus. Some Finnish and Danish businesses had a lack of required information to examine the most attractive locations and growth. Streets and squares, trains, busses, boats and rail traffic are the most attractive locations in Sweden to place AED. During the past five years prices have decreased in Sweden and Denmark. The growth in these countries is different. Whilst Sweden has a growing trend, Denmark has an uneven and unclear trend. No conclusion can be drawn for the growth in Finland.

The interest in the stock market has increased in the last couple of years whereas those who invest use all kinds of different strategies, or none at all. Some strategies are quite complicated and time consuming, while others are easier to replicate. The Magic Formula and Piotroski’s F- Score are two of the more well-known investment strategies which have been developed during the 2000s and are relatively easy to follow. The purpose of this study is to compare the performance of the two investment strategies and if they can create excess return in Denmark, Finland and Norway. In addition, the results will be compared to an earlier study made on the Swedish market, for the sake of discovering any differences between the Nordic countries when investing according to these strategies. The results displayed that both strategies outperformed the market indexes most years and that their accumulated returns were far greater than the market indexes between 2012-2021. Out of the Nordic countries, the portfolios in accordance with The Magic Formula and Piotroski’s F-Score both performed best in Norway. In all the three countries, Piotroski’s F-Score was the better-performing strategy over these nine years regarding accumulated return. However, the results only showed statistical differences between the strategies in Norway and Denmark. Regarding differences between the countries, including Sweden, the results indicate that there are only statistical differences in accumulated return between Norway and Sweden concerning The Magic Formula portfolios during 2012-2020. On the other hand, the results for the F-Score portfolios showed statistical differences in accumulated return between all countries except between Denmark and Finland. / Under senare år har intresset för aktiemarknaden ökat allt mer, där aktörerna använder sig av en mängd olika sorters strategier, eller ingen alls. Vissa strategier kan anses vara mer komplicerade och tidskrävande medan andra är enklare att följa och förstå. Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score är två av de mer välkända investeringsstrategierna som båda har blivit utvecklade under 2000-talet och är relativt enkla att replikera. Syftet med denna studie är att jämföra prestationen för dessa två investeringsstrategier samt om de kan generera någon överavkastning i Danmark, Finland och Norge. Resultaten kommer dessutom jämföras med en tidigare studie gjord på den svenska marknaden, för att hitta eventuella skillnader mellan de nordiska länderna när investeringar skett enligt dessa strategier. Studiens resultat visade på att båda strategierna överträffar marknadens index flera gånger under tidsperioden samt att dess ackumulerade avkastning var högre än marknadens index mellan 2012–2021. Utav alla nordiska länder presterade portföljerna baserade på Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score bäst i Norge, och för samtliga tre länder presterade Piotroskis F-Score bäst av strategierna gällande ackumulerad avkastning under dessa nio år. Resultaten visade dock enbart statistiska skillnader mellan strategierna i Danmark och Norge. Samtidigt visar resultatet på statistiska skillnader för ackumulerad avkastning mellan länderna Norge och Sverige gällande portföljerna enligt Den Magiska Formeln under 2012–2020. Samma period visar även på statistiska skillnader mellan alla länder förutom Danmark och Finland gällande portföljerna enligt Piotroskis F-Score.

The main aim of this Master's thesis is to define the relationship between fertility rates and family policy in Central Europe, that experienced steep decline in fertility during the 1990s, and in Northern Europe, known for its stable and relatively high fertility. Using a combination of qualitative and quantitative methods, current models of family policy are defined and examples of policy measures that motivate people to start a family are found. The thesis also wants answer the question whether it is possible to implement a successful model of family policy in another region. The research focuses on two groups of countries, which went through similar development over the last decades: Czech Republic, Slovakia, Poland and Hungary that share a similar socialist experience, while Denmark, Norway, Sweden and Finland attempted to find the third way between market economy and strong welfare state. Both regions also had to restructure their economy and reform their welfare states in the beginning of the 1990s. This development influenced today's beliefs about family support, childcare services or flexibility of the labour market, crucial in formulations of national family policy.

Far-right parties and their supporters have long been associated with climate skepticism and opposition to climate action. However, all far-right supporters do not share these views, and some even emphasize the importance of caring about the environment. Prior research has not paid much attention to this question; this thesis hence aims to investigate which kinds of far-right supporters are more likely to hold pro-environmental views. The study argues that it is essential to disentangle different eco-friendly attitudes related to the (national) environment on the one hand, and to (global) climate change on the other hand. Using prior research on far-right values and climate change attitudes, the study focuses on regional differences and various individual-level characteristics such as attitudes towards the nation- state, state sovereignty, and individuals’ socio-economic background. The empirical analysis uses the European Social Survey’s data from 2016 and employs multiple linear regression. The results demonstrate that there is indeed a “green divide” between concern for the environment and for the climate among the European far-right, particularly in Eastern Europe. Nationalist attitudes were statistically related to caring for the (national) environment, and not as much to climate responsibility. Female and older far-right supporters care more for the environment, while younger far-right supporters have higher climate responsibility. These results demonstrate the heterogeneity of far-right supporters and their pro-environmental attitudes. They also suggest that certain groups within the far right may be more open to environmentally friendly politics than others, and that an emphasis on the environment instead of on climate may greatly impact polarization in modern environmental politics.

SAMMANFATTNING Titel: ESG-betyg och finansiell prestation Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Axel Almefors Sjögren och Martin Lötberg Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – Maj Syfte: Hållbarhetsredovisningens betydelse hos företag har ökat sedan dess introduktion år 1981. Detta har resulterat i att företagen bär ett större ansvar för sina anställda, leverantörer, intressenter, miljön och samhället. Samtidigt har den finansiella sektorn en väsentlig roll för att länders samhällsekonomier ska vara funktionella. Trots detta har tidigare studier börjat ifrågasätta hållbarhetsredovisningens värde på grund av tvetydiga resultat. Tidigare studier har bland annat funnit dessa tvetydiga resultat hos företag som är etablerade inom olika branscher, marknader, sektorer och länder. Utifrån dessa resultat har det blivit betydande att enbart undersöka en specifik sektor inom ett visst avgränsat geografiskt område, som är välutvecklat för att se hur utvecklingen skett. Studiens syfte blir således att undersöka om ESG-betyg korrelerar med finansiellt resultat inom den nordiska finansiella sektorn. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats ifrån den positivistiskaforskningsfilosofin. Studiens insamlade data är av sekundär art och har inhämtats ifrån Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 finansiella företag ifrån Sverige, Norge, Danmark och Finland har analyserats för räkenskapsåren 2019-2022. Studiens data har sedan analyserats genom statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariat analys har tillämpats.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inga signifikanta samband mellan den oberoende variabeln ESG-betyg och de tre beroendevariablerna ROA, ROE och Tobin’s Q.Detta innebär att studien inte kan dra några generella slutsatser om sambanden mellan variablerna. Trots avsaknad signifikans visar regressionsanalyserna för ROA och ROE ett mer negativt samband och ett mer positivt samband för Tobin’s Q. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en mer uppdaterad undersökning av sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer inom den nordiska finansiella sektorn. Utifrån detta bidrar studien med ökad kunskap gällande sambandet, vilket kan vara till intresse för potentiella investerare och intressenter. Förslag till fortsatt forskning: I och med att studien inte fann några signifikanta samband för räkenskapsåren 2019-2022 vore det intressant att undersöka sambandet på längre sikt. Detta för att se om företagens eventuella kapitalkostnader har reducerats, samt om företagen har återhämtat sig ifrån Covid-19 pandemin. Det vore även till intresse om framtida forskning tillämpar fler ESG-betyg än enbart Thomson Reuters för att få ett mer sammanhållet ESG-betyg.  Nyckelord: ESG-betyg, Finansiella prestationer, Marknadsvärde, Finanssektorn, Banksektorn, Nordiska länderna. / ABSTRACT Title: ESG-rating and financial performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Axel Almefors Sjögren and Martin Lötberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: The importance of sustainability reporting among companies has increased since its introduction in 1981. This has resulted in companies taking greater responsibility for their employees, suppliers, stakeholders, the environment and society. At the same time, the financial sector plays an essential role in the functioning of national economies. Despite this, previous studies have started to question the value of sustainability reporting due to ambiguous results. Previous studies have found these ambiguous results among companies established in different industries, markets, sectors and countries. Based on these results, it has become significant to examine only a specific sector within a certain limited geographical area, which is well developed to see how the development has taken place. The purpose of the study is thus to investigate whether ESG ratings correlate with financial performance in the Nordic financial sector. Method: The study applies a quantitative deductive approach from the positivist research philosophy. The study's collected data is of a secondary nature and has been obtained from Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 financial companies from Sweden, Norway, Denmark and Finland have been analyzed for the financial years 2019-2022. The study's data has then been analyzed through the statistical program SPSS, where univariate, bivariate and multivariate analysis has been applied. Results and conclusions: The results of the study show no significant correlation between the independent variable ESG rating and the three dependent variables ROA, ROE and Tobin's Q. This means that the study cannot draw general conclusions about the relationship between the variables. Despite the lack of significance, the regression analyses for ROA and ROE show a more negative relationship and a more positive relationship for Tobin's Q. Contribution of the thesis: The study provides a more updated examination of the relationship between ESG ratings and financial performance in the Nordic financial sector. Based on this, the study contributes to increased knowledge about the relationship, which may be of interest to potential investors and stakeholders. Suggestions for future research: As the study did not find any significant relationships for the financial years 2019-2022, it would be interesting to examine the relationship in the longer term. This is to see whether companies' potential capital costs have been reduced, and whether companies have recovered from the Covid-19 pandemic. It would also be of interest if future research applies more ESG ratings than just Thomson Reuters to get a more coherent ESG rating. Key words: ESG rating, Financial performance, Market value, Financial sector, Banking sector, Nordic countries

Introduction The differential accessibility of healthcare services in the Nordic region can be drawn along socioeconomic and sociodemographic lines. Previous literature has established the association between the processes of marginalisation and inequitable healthcare access outcomes. This study contributes to existing knowledge by exploring the association with regard to primary healthcare service accessibility.     Methods Logistic regression assessed the association between perceived marginalisation and medical consultation barriers. A multinomial regression further analysed the specific type of systemic primary healthcare barriers marginalised respondents were more likely to encounter in comparison to non-marginalised respondents. This analysis used data from 5,689 respondents residing in the Nordic region from the 7th round of the European Social Survey.   Results After adjusting for health problems, socioeconomic, sociodemographic, and sociocultural factors, respondents who reported perceived marginalisation were more likely to face healthcare access barriers (OR = 2.87, 95 % CI = 2.28 – 3.64, p < 0.001). Additionally, marginalised respondents were more likely to report facing systemic access barriers pertaining to long wait times in comparison to non-marginalised respondents (RRR = 3.69, 95% CI = 2.52– 5.40, p < 0.001).    Conclusion This thesis observes that individuals who see themselves as marginalised invariably encounter amplified systemic obstacles when seeking primary healthcare services. Public health policies in the Nordics aimed at increasing accessibility have not conclusively resulted in an improved accessibility among marginalised communities. Thus, a re-evaluation of policies aimed at improving primary healthcare access is necessary.

Introduktion: Varje år omkommer cirka 800 000 personer i suicid vilket gör det till en av de ledande dödsorsakerna världen över. Den suicidala problematiken och dödsfallen i suicid skiljer sig mellan män och kvinnor. Män tenderar att vara överrepresenterade världen över när det gäller mortalitet till följd av suicid. Däremot är kvinnor överrepresenterade när det gäller morbiditet. Tidigare studier har visat att hälsan hos både män och kvinnor påverkas av faktorer avseende jämställdhet. Karolinska Institutet (2021) och Svenska Yle (2021) rapporterar att kvinnors suicid ökar i Sverige och Finland. Syftet med denna studie är att undersöka trenderna i suicidincidens under perioden 1990 – 2019 hos män och kvinnor i länderna Norge, Danmark, Finland och Sverige. Vidare är syftet att undersöka förhållandet i suicidincidens mellan män och kvinnor samt vilka associationer det finns mellan suicidincidensen i dessa länder och variablerna arbetslöshet, arbete och utbildning. Detta för att få kunskap om vilka faktorer som påverkar suicidincidensen.  Metod: Studien genomförs som en kvantitativ nordisk komparativ epidemiologisk studie med ett postpositivistiskt förhållningssätt och en abduktiv forskningsansats. Vidare har tidsserieanalyser med simpelt glidande medelvärde tillämpats som metod för att undersöka trenderna i suicidincidens inom respektive kön och land samt förhållandet i suicidincidens mellan könen. Pearson’s r korrelationstest har använts för att undersöka korrelationerna mellan de oberoende variablerna arbetslöshet, arbete och utbildning och den beroende variabeln suicidincidens. Simpel och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka associationerna mellan dessa variabler. De oberoende variablerna för respektive land och kön har testats mot suicidincidensen för samma land och mot samma kön.  Resultat: Resultatet ger ingen tydlig bild av hur variablerna arbetslöshet, arbete och utbildning påverkar suicidincidensen i de olika länderna och det är inte heller möjligt att göra några generaliseringar. Pearson’s r korrelationstest tyder på att det förekommer korrelationer mellan de oberoende variablerna arbetslöshet, arbete och den beroende variabeln suicidincidens. Resultatet varierar dock kopplat till olika grupper och olika perioder.  De statistiskt signifikanta simpla regressionsanalyserna tyder på att uppåtgående trender i arbetslöshet och utbildning förutspår uppåtgående trender i suicidincidensen. De simpla regressionsanalyserna tyder också på att uppåtgående trender i arbete förutspår nedåtgående trender i suicidincidensen, förutom i grupper kvinnor i Norge under perioden 1990 – 2019 och 1990 – 2001 där uppåtgående trender i arbete förutspår uppåtgående trender i suicidincidensen. De statistiskt signifikanta multipla regressionsanalyserna tyder på att uppåtgående trender i arbetslöshet och arbete förutspår uppåtgående trender i suicidincidensen. De multipla regressionsanalyserna avseende utbildning tyder på att uppåtgående trender förutspår nedåtgående trender i suicidincidensen, förutom i gruppen kvinnor i Sverige där uppåtgående trender i utbildning förutspår uppåtgående trender i suicidincidensen. I både de simpla och multipla regressionsanalyserna varierar resultatet i olika grupper och under olika perioder. Resultatet visar också att suicidincidensen har minskat under perioden 1990 – 2001 i samtliga länder men att det under perioden 2002 – 2019 ökat i länderna Norge och Sverige och att förhållandet i suicidincidens mellan män och kvinnor varierar i olika länder under olika perioder.  Konklusion: Studiens huvudfynd är att suicidincidensen visar nedåtgående trender inom båda könen i Norge, Danmark, Finland och Sverige under perioden 1990 – 2001. Under perioden 2002 – 2019 visar suicidincidensen däremot uppåtgående trender i länderna Norge och Sverige och det är framförallt den kvinnliga suicidincidensen som ökar under denna period. Studien visar att förhållandet i suicidincidens mellan män och kvinnor minskar i Finland och Norge under perioden 1990 – 2001 och i Norge, Sverige och Danmark under perioden 2002 – 2019. Det finns en association mellan arbetslöshet, arbete och utbildning samt suicidincidens, men denna association varierar inom olika länder, mellan olika kön och under olika perioder.  Studien visar att suicid är ett komplext fenomen som inte kan förstås genom att enbart undersöka enskilda faktorer eller variabler. För att det ska vara möjligt att nå en förståelse för det suicidala perspektivet behöver ett helhetsperspektiv antas. Endast då kan ett lyckat preventivt arbete nås. Vidare finns det flera olika teorier som kan användas för att förstå suicidproblematiken. / Introduction: Every year, about 800,000 people perishes due to suicide, making it one of the leading causes of death in the world. The suicidal behavior and deaths due to suicide differs between men and women. Men tend to be overrepresented worldwide in terms of mortality as a result of suicide. However, women are overrepresented in terms of morbidity. Previous studies have shown that the health of both men and women is affected by factors regarding gender equality. Karolinska Institutet (2021) and Svenska Yle (2021) report that women who perishes due to suicide are increasing in Sweden and Finland. The purpose of this study is to investigate the trends in suicide incidence during the period 1990 – 2019 in men and women in the countries Norway, Denmark, Finland and Sweden. Furthermore, the purpose is to investigate the relationship in suicide incidence between men and women, as well as which associations there are between suicide incidence in these countries and the variables unemployment, labour force and education. This is done to gain knowledge about which factors that affect the suicide incidence.  Methods: The study is conducted as a quantitative Nordic comparative epidemiological study with a post-positivist approach and an abductive research approach. Furthermore, time series analysis with a simple moving average have been applied as a method for examining the trends in suicide incidence within each gender and country, as well as the gender ratio in suicide incidence between the sexes. Pearson's r correlation test has been used to examine the correlations between the independent variables unemployment, labour force and education and the dependent variable suicide incidence. Simple and multiple linear regression analysis have been used to investigate the associations between these variables. The independent variables for each country and gender have been tested against the suicide incidence for the same country and against the same sex.  Results: The results do not provide a clear picture of how the variables unemployment, labour force, and education affect the suicide incidence in the different countries, nor is it possible to make any generalizations. Pearson's r correlation test indicates that there are correlations between the independent variables unemployment, labour force and the dependent variable suicide incidence. However, the result differs in relation to different groups and during different periods.  The statistically significant simple regression analysis indicates that upward trends in unemployment and education predict upward trends in suicide rate. The simple regression analysis also indicates that upward trends in labour force predict downward trends in suicide incidence, except in the group women in Norway during the period 1990 – 2019 and 1990 – 2001 where upward trends in labour force predict upward trends in suicide incidence. The statistically significant multiple regression analysis indicates that upward trends in unemployment and labour force predict upward trends in suicide incidence. The multiple regression analysis regarding education indicate that upward trends predict downward trends in suicide incidence, except in the group of women in Sweden where upward trends in education predict upward trends in suicide incidence. In both the simple and multiple regression analysis, the results vary in different groups and during different periods. The results also show that the suicide incidence has decreased during the period 1990 - 2001 in all countries, that it has increased in Norway and Sweden during the period 2002 - 2019 and that the differences in suicide incidence between men and women varies in different countries during different periods.  Conclusions: The main finding of the study is that the suicide incidence shows downward trends in both sexes in Norway, Denmark, Finland and Sweden during the period 1990 – 2001. During the period 2002 – 2019, the suicide incidence shows upward trends in the countries Norway and Sweden and it is mainly the female suicide incidence that increases during this period. The study shows that the ratio of suicide incidence between men and women decreases in Finland and Norway during the period 1990 – 2001 and in Norway, Sweden and Denmark during the period 2002 – 2019. There is an association between unemployment, labour force and education and suicide incidence, but this association varies within different countries, between different genders and during different periods.  The study shows that suicide is a complex phenomenon that can not be understood by merely examining individual factors or variables. In order for it to be possible to reach an understanding of the suicidal behavior, a holistic perspective needs to be adopted. Only then can successful preventive work be achieved. Furthermore, there are several different theories that can be used to understand the suicide problem.

Notre nouveau défi est de protéger l’environnement. Pour réussir cette tâche, beaucoup considèrent qu'il faut réduire notre consommation énergétique. Le développement des énergies renouvelables permettra la réduction des gaz à effet de serre ainsi que notre consommation énergétique. Les pays nordiques ont mis en place des politiques énergétiques différentes selon leurs ressources et leurs expériences. Mais il n'est pas facile de réduire la consommation d’énergie quand les besoins augmentent et qu'il est nécessaire de conserver un haut niveau de vie. Les choix politiques sont très importants surtout pendant ces temps de crise. Il est cependant possible d'utiliser cette nouvelle révolution verte pour relancer l’économie, créer des emplois et bâtir un développement durable respectueux de l’environnement. C'est le défi auquel sont notamment confrontées les économies de l'Europe du nord. Les pays scandinaves partagent la même culture et la même histoire, mais leurs politiques énergétiques sont différentes. Ainsi, la Norvège exploite les hydrocarbures, le Danemark a opté pour l’énergie éolienne, la Suède et la Finlande recourent à l’énergie nucléaire et l’Islande développe son potentiel géothermique. Les choix énergétiques y ont souvent été argumentés par la réduction des gaz à effet de serre, même si la réalité est parfois divergente, les pays nordiques sont sur le bon chemin pour constituer un modèle dans le monde pour le développement durable et pour montrer une nouvelle façon de vivre et une nouvelle façon de penser aux générations futures. / Our new challenge is to succeed in protecting the environment; we have to reduce our energy consumption. The development of renewable energies will decrease greenhouse gases and our energy consumption. The Nordic countries have set up a different energy policy, depending on their own natural resources and know-how. It’s not easy to reduce energy consumption when needs are increasing. Political choices are very important, especially during this crisis period. We must use this new green revolution to revitalize the economy, create employment and build a good sustainable development, which respects the environment and society. The Nordic countries share the same culture, history and language, but their energy policies are different. Norway has chosen hydrocarbons, Denmark wind power, Sweden and Finland nuclear power and Iceland geothermal energy. These choices have always been an argument for the reduction of greenhouse gases, even if the reality is sometimes different. The Nordic countries are setting a good example to the world in sustainable development and showing a new way of life and thinking for the next generations.