<p>Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar – hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar – om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext – mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner.</p><p>För att granska talet används diskursanalys som metod. Analys görs genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Jämförelsen av vilken kunskap som anses vara viktig görs genom att statistiskt beräkna skillnader i uppfattningar ur en enkät besvarad av hälften av det svenska Flygvapnets JAS39-piloter. Resultaten analyseras genom samma teoretiska perspektiv som används i diskursanalysen.</p><p> Resultatet av jämförelsen visar att det finns en statistisk säkerställd skillnad i uppfattning i 4 av 71 uppmätta kunskaper, erfarenheter och färdigheter.</p><p>Diskursanalysen visar att erfarenheterna upplevs vara mycket betydelsefulla för byggandet av kunskap i det svenska Flygvapnet.</p><p>Så betydelsefulla att medarbetare efter att ha deltagit i övningar och flugit ett fåtal flygpass tillåts utforma och påverka utbildningsanvisningar, stridstekniska ramverk och flygsystem.</p> / <p>This essay examines the speech about the experiences from international LIVEX – how they are appreciated and affect business and the building of knowledge.  The study compares opinions – about what knowledge and which experience is important to be in possession of as a fighter pilot to be able to solve tasks in an international context – between those with and those without own experience from international LIVEX. The aim is to enable and to entice to reflection over which kind of practice the discourses surrounding international LIVEX leads to within the Swedish Air Force’s fighter squadrons.</p><p>Discourse analysis is used as a method to examine the speech. The analysis is done through a socialconstructivistical perspective. To compare opinions about which knowledge is perceived as important statistical calculations is being done from a survey answered by half of the Swedish Air Force’s fighter pilots. The result is being analysed with the same theoretical perspective as in the discourse analysis.</p><p> The result of the comparison shows a statistical significant difference in opinions in 4 of 71 measured knowledge’s, expediencies and skills.</p><p>The discourse analysis shows that the experiences are perceived as very important for the building of knowledge within the Swedish Air Force.</p><p>So important that co-workers after participation in LIVEX and after flying only a few sorties are allowed to shape and influence training instructions, tactical instructions and aircraft development.</p>

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar – hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar – om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext – mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner. För att granska talet används diskursanalys som metod. Analys görs genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Jämförelsen av vilken kunskap som anses vara viktig görs genom att statistiskt beräkna skillnader i uppfattningar ur en enkät besvarad av hälften av det svenska Flygvapnets JAS39-piloter. Resultaten analyseras genom samma teoretiska perspektiv som används i diskursanalysen.  Resultatet av jämförelsen visar att det finns en statistisk säkerställd skillnad i uppfattning i 4 av 71 uppmätta kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Diskursanalysen visar att erfarenheterna upplevs vara mycket betydelsefulla för byggandet av kunskap i det svenska Flygvapnet. Så betydelsefulla att medarbetare efter att ha deltagit i övningar och flugit ett fåtal flygpass tillåts utforma och påverka utbildningsanvisningar, stridstekniska ramverk och flygsystem. / This essay examines the speech about the experiences from international LIVEX – how they are appreciated and affect business and the building of knowledge.  The study compares opinions – about what knowledge and which experience is important to be in possession of as a fighter pilot to be able to solve tasks in an international context – between those with and those without own experience from international LIVEX. The aim is to enable and to entice to reflection over which kind of practice the discourses surrounding international LIVEX leads to within the Swedish Air Force’s fighter squadrons. Discourse analysis is used as a method to examine the speech. The analysis is done through a socialconstructivistical perspective. To compare opinions about which knowledge is perceived as important statistical calculations is being done from a survey answered by half of the Swedish Air Force’s fighter pilots. The result is being analysed with the same theoretical perspective as in the discourse analysis.  The result of the comparison shows a statistical significant difference in opinions in 4 of 71 measured knowledge’s, expediencies and skills. The discourse analysis shows that the experiences are perceived as very important for the building of knowledge within the Swedish Air Force. So important that co-workers after participation in LIVEX and after flying only a few sorties are allowed to shape and influence training instructions, tactical instructions and aircraft development.

Sammanfattning: Det svenska flygvapnet har lång erfarenhet av simulatorer och de används för pilotutbildning och träning inom många av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik på att nyttjandegraden av dessa anläggningar inte är fullständig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillräcklig inriktning för verksamheten, väcker frågor kring hur effektivt simulatorerna egentligen används. Syftet med denna uppsats var att undersöka om piloter som tjänstgör på en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras träning i simulatorer tillför något till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplägg och genomförande av träningen i själva verket ser ut. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatspiloter under en träningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjälp av operationella indikatorer härledda ur såväl allmänna träningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till simulatorers egenskaper i sig. Resultatet visar att piloterna anser att simulatorer är ett värdefullt komplement till deras flygträning och om flygvapnets simulatorer nyttjas på ett ineffektivt sätt, beror det med stor sannolikhet inte på insatspiloternas inställning till simulatorträning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur simulatorer bör användas. / Abstract: The Swedish Air Force (SwAF) has a long experience of using simulators for pilot training and they are in use within many of the aircraft-systems the SwAF currently operates. However, statistics show that the simulators are not used to their full extent. In combination with the lack of clear and adequate objectives in some cases, questions concerning the effectiveness of the use of simulators arise. The aim of this essay was to investigate if pilots working at a operational squadron in the Swedish Air Force believe that their training in simulators contributes to their knowledge and progress and also what the planning for and realization of the training itself looks like. The research was conducted as qualitative interviews of operational pilots during a period of training at Swedish Air Force Combat Simulation Centre (FLSC). The answers from the interviews was analyzed using operational indicators deduced from general training theories as well as from more specific results from studies of simulator characteristics. The result shows that the pilots believe that simulators are a valuable supplement to their flight training and if the use of simulators in the Swedish Air Force is ineffective, it most likely is not due to the attitude of the operational pilots concerning simulator training or them having an inadequate knowledge of how simulators should be used.

<p>Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter.</p> / <p>Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.</p>

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig. Detta arv försökte Sveriges politiker föra vidare för att skona svenska liv. Paradoxalt nog har Sverige som suveränt land gjort analysen att förstärkningar måste tillföras utifrån ifall landet blir invaderad av en motståndare. Det uppstår ett dilemma mellan att bibehålla alliansfrihet och ett beroende av väst. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i en statlig utredning och oberoende forskare för att skapa ett underlag för att belysa den balansgång mellan alliansfrihet och de västorienterade flygoperativa förberedelserna. Uppsatsens frågeställningar är; Vad finns det för likheter och skillnader mellan forskarna och SOU 1994:11 i fråga om synsätt och slutsatser? Hur kan man uppfatta och tolka gränsområdet mellan flygoperativa förberedelser och alliansfrihet? Med hjälp av de teoretiska modellerna ”avskräckning och förtroendeskapande” samt ”integration och avskärmning” åskådliggörs den balansgång som Sverige använde sig av för att hålla vårt land utanför krig och väpnade konflikter. / Sweden found itself in an era when World War II was still fresh in memory. Geographically the country is centrally located between two superpowers, and there is a tense atmosphere in the international community. The Swedish air space has a high strategic importance. By using Neutrality and one of the world's strongest air force Sweden is trying to stay out of armed conflicts. To be neutral has been Sweden official political statement for almost 200 years, not least during two world wars. At the same time Sweden has made the analysis that reinforcements has to be acquired if the country finds itself being invaded. Sweden struggle with the dilemma between maintaining neutrality and a dependence on the West. This paper is a comparative literature study based on a government inquiry and independent researchers. This paper aims to illustrate how the gray area in this very complex security dilemma can be interpreted. The main questions are these: What are the similarities and differences between scientists and SOU 1994:11 in terms of their approach and conclusions? How can one understand and interpret the border area between the flight preparation and non-alignment? With the help of the theoretical models "deterrence and confidence-building measurements" and "integration and independent" this papers illustrates the balancing act that Sweden had to accomplish in order to stay out of conflicts in the Cold War.

<p>Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken.</p> / <p>The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.</p>

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken. / The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.

Omvärldsförändringar har inneburit att regeringen gett Försvarsmakten en ny inriktning med ett ökat fokus på förmågan att försvara Sverige. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förutsättningarna för chefskapet på plutonsnivån i det nationella försvaret och utveckla kunskap om vilka förutsättningar plutoncheferna har att möta de krav som det nya nationella försvaret ställer. Studien är genomförd med en induktiv kvalitativ fallstudiedesign med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet baseras på data från 12 intervjuer med plutonchefer och data från undersökning av centrala Försvarsmaktsdokument. Resultatet visar att plutonchefensrollen karaktäriseras av en balansgång mellan rollen som chef och rollen som administratör, där administrationen väger över på bekostnad av krigföringsförmåga och ledarskap. Chefernas uppfattning om det nationella försvarets krav överensstämmer väl med de övergripande styrdokumenten men en tydlig sammanställning av kraven saknas vilket leder till osäkerhet. Plutonchefernas förutsättningar för att uppfylla det nya försvarets krav påverkas av deras möjlighet att balansera mellan uppgifter och tillgängliga resurser, vilket beror på avsaknad av administrativt stöd och brist på ledning. Studien har identifierat ett motsatsförhållande mellan två samtidigt pågående organisationsförändringar. Fenomenet som vi har valt att kalla paradoxförändring, innehåller en rollinriktad förändring mot chefen som administratör och en attitydinriktad förändring mot krigsförbandschef i det nya nationella försvaret. / The changes in the strategical environment have resulted in the government giving the Swedish defense forces a new national alignment, towards the capability of national defense. The purpose of this study is to build understanding of the conditions for platoon level leadership in the new national defense and to develop knowledge of the conditions the platoon commanders have been given to meet the demands by the new national defense. The research has been carried out by an inductive quantitative case study design with a hermeneutic approach. The empirical data is based on twelve interviews with platoon leaders and a study of official defense force documents. The research shows that the role of the platoon leader is characterized by balancing the role as commander and the role of administrator, were the administration weighs over on the expense of the capability of warfare and leadership. The platoon commander’s perception of the demands of the national defense complies with official defense force documents, but the absence of a clear compilation of the demands leads to some uncertainty. The platoon commander’s conditions to fulfill the demands of the new national defense is determined by their ability to balance tasks and available resources. This in turn is due to absence of administrative support and command. The research has identified a contradiction between two simultaneously ongoing organizational changes. The phenomenon that we have chosen to call the paradox change, contains one role-orientated change towards the commander as an administrator and one character-oriented change towards combat commander in the new national defense. / Uppdragsutbildning för Försvarsmakten