Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

The aim of this study was to understand how masculinities are constructed in criminal contexts, and how men handle the changes in their identity during the exit process, to show how the Swedish Prison and Probation Service and other actors in social work can support men during their exit from criminal behavior. The study uses narrative analysis as a method, specifically the category-content method. Empirically the study is based on six autobiographies by six different authors who all identify as either criminals or ex-criminals. The results show that the authors’ masculinities are primarily constructed through the act of acquiring and exhibiting material and social resources, as well as displaying courage, capacity for violence, and recklessness, while simultaneously hiding emotions which they regard as weaknesses. The men handle their changing identities due to exit processes by receiving support from friends and family, and by not leaving the criminal context entirely. One identified strategy some of the authors use in order to manage identity conflicts that we have identified is the use of their life story, and knowledge regarding crime, as a means to change young potential offenders’ life trajectories.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning. / Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.

Music is a ubiquitous part of society and has some capacity for spurring social change by stirring emotions with people. The music genre of punk is overtly political and promotes different kinds of social change, and all this makes punk relevant to study for the social sciences and humanities. However, on one hand, research suggests that punk scenes are masculinist and partly excludes women. On the other hand, other studies point to possibilities for alternative constructions of gender to take form through punk. Furthermore, research on punk is comprehensive, but the Swedish subgenre of trallpunk seems to have been overlooked in studies. Therefore, this thesis aims to investigate how masculinity is constructed in trallpunk. Drawing on a discourse analytical approach, supplemented by the concepts of performativity and hegemonic masculinity, song lyrics and interview data are analyzed in order to discern constructions of gender in trallpunk. The main conclusion is that trallpunk carries a form of transformative potential pointing to the transformation of gender discourses. Such a potential suggests that restricting and oppressive discourses of gender and hegemonic masculinity could eventually be eradicated, which would be an important step towards a more open-minded and inclusive society.

Páradais de Fernanda Melchor aborda la masculinidad y la desigualdad social en el México dehoy. El objetivo de esta tesina ha sido analizar las distintas formas de masculinidad hegemónica e interseccionalidad presentes en el texto como factores que provocan desigualdad y discriminación. Para ello, nos hemos centrado en el personaje Polo, central en la novela, por ser el personaje aglutinador de la mayoría de los modelos de discriminación y sumisión ejercidos por los demás personajes en la novela. Como conclusión, se presenta a este personaje como víctima de una discriminación múltiple que tiene tanto que ver con la masculinidad hegemónica ejercida por hombres y mujeres como con la interseccionalidad. / Páradais by Fernanda Melchor addresses masculinity and social inequality in today’s Mexico. The objective of this thesis is to analyse the different forms of hegemonic masculinity and intersectionality present in the text as factors that cause inequality and discrimination. Focus is on the character Polo, central in the novel, as he embodies most of the patterns of discrimination and submission exercised by other characters in the story. In conclusion, this character is presented as a victim of multiple discrimination, influenced both by the hegemonic masculinity practised by both men and women, and by intersectionality.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

Incel är ett relativt nytt begrepp som står för ”involuntary celibacy” och syftar i denna studie till män som lever i ett ofrivilligt celibat. Denna grupp ses framför allt i de digitala miljöerna och är en del av manosfären. Vad som kännetecknar dessa män är att de besitter starka antifeministiska tankar. De anser att feminismen motarbetar såväl biologiskt betingade skillnader mellan könen samt traditionella könsroller. Enligt en ny forskningsrapport har det framkommit att Sverige kan betraktas som ett av världens mest inceltätaste länder. Trots detta finns det lite forskning som utgår från ett svenskt perspektiv om incels. Vår studie bygger på en kvalitativ metod, med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur diskussioner om normativa föreställningar kring kön och genus konstrueras på det svenska diskussionsforumet Flashback Forum. Vi utgår från ett sociologiskt perspektiv med fokus på genussystem och hegemonisk maskulinitet. Analysen har gjorts i en incelrelaterad diskussionstråd på Flashback Forum där vi har använt oss av tematisk analys. Resultatet visar att det förs liknande diskussioner på svenska Flashback Forum som det görs på internationella incelforum. Flashbackmedlemmarnas konstruktioner av normer är byggda på samhällets normer, dock mer extrema. Resultatet visar även att flera medlemmar anser att kvinnor har fått mer makt och att de sociala strukturerna i samhället har förändrats till det sämre. / Incel is a relatively new phenomenon that stands for "involuntary celibacy". This group of men are primarily in the digital environments, and they are a part of the manosphere. Characteristic for these men is their strong anti-feminist beliefs. They believe that feminism counteracts both biologically conditioned differences between the sexes and traditional gender roles. New research shows that Sweden is one of the most incel-dense countries in the world. Despite this, there is little research from a on a Swedish perspective. Our study is based on a qualitative method, with a hermeneutic approach. The aim of this study is to increase the understanding of how discussions about normative ideas about sex and gender are constructed on the Swedish discussion forum Flashback Forum. We have used a sociological perspective with a focus on gender systems and hegemonic masculinity. The analysis has been done in an incel-related discussion thread on Flashback Forum where we have used thematic analysis. The results show that discussions on Flashback Forum are similar to discussions held on the international incel forums. The Flashback Forum members' constructions of norms are built on society's norms, but they are more extreme. The results also shows that several members believe that women have gained more power and that the social structures in society have changed for the worse.

The purpose is to highlight emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. By shedding light on emigrants' personal experiences of integration, it can foster greater understanding of certain aspects of migrants' situation today.  An overview of previous research has identified gaps and areas that require further investigation, especially regarding emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. Based on the purpose, this paper intends to employ the theoretical concepts of gender, class, and hegemonic masculinity to explore, explain, and discuss this theme.  Key conclusions include that the decision to emigrate was strongly influenced by network migration, where social networks played a central role in the decision-making process. Swedes were prioritized over other ethnicities in certain sectors of the American job market. From the emigrants' own stories, it is evident that further advancement was unthinkable, leading Swedes to take low-status jobs that American citizens were uninterested in. Hegemonic gender structures highlight a hierarchy within the white group. While social stratification measurements mainly focused on men, the sources presented in the paper also depict descriptions of women improving their social status upon return.