Background: Endometriosis affects approximately 10% of women of childbearing age globally. Women often wait years to receive a diagnosis and face challenges both with the management of symptoms as well as treatment. Affected women often have multiple contacts with the health care system and a great need for support.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences of healthcare meetings in relation to endometriosis. Method: A qualitative literature review based on 11 articles analyzed using Braun and Clarke ́s thematic analysis.  Result: Theme; Treatment affects the woman ́s sense of safety and causes suffering and five subthemes; Lack of information, invalidation and reduction of experiences, normalization of symptoms, ignorance and inadequate care and the importance of responsiveness and social skills were identified.  Conclusion: The safety of women with endometriosis is compromised when the healthcare system does not provide sufficient quality. Women have experiences of being exposed to ignorance among health care professionals, normalization of their experiences and lack of getting sufficient information in the care meeting. The women risk unnecessary suffering and negative health impact, which leads to a deterioration in quality of life. The results show that more research is needed on the subject. / Bakgrund: Endometrios drabbar ungefär 10% av världens kvinnor i fertil ålder. Kvinnorna väntar ofta många år på diagnos och det finns utmaningar med att behandla symtomen. De drabbade kvinnorna har ofta multipla kontakter med hälso- och sjukvården och ett stort behov av stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården vid endometrios.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 11 artiklar analyserades med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Ett tema och fem subteman identifierades. Tema; Bemötande påverkar kvinnans känsla av trygghet och orsakar lidande. Subteman; bristande informationsgivning, invalidering och förminskning av upplevelser, normalisering av symtom, Okunskap hos vårdpersonal skapar inadekvat vård och vikten av lyhördhet och social kompetens.  Slutsats: Kvinnornas trygghet äventyras när bemötandet från hälso- och sjukvården inte håller tillräckligt god kvalitet. Kvinnorna har erfarenheter av att bli utsatta för bland annat okunskap hos vårdpersonal, normalisering av sina upplevelser samt saknar att få tillräcklig information i vårdmötet. Kvinnorna riskerar onödigt lidande och negativ påverkan på hälsan vilket leder till försämrad livskvalitet. Resultatet visar att det behövs mer forskning inom ämnet.

Bakgrund World health organization (WHO) arbetar för att hindra att människor dör i förtid, och den svenska lagstiftningen skall stärka patientens rätt till god och säker vård. Suicid är en konsekvens för psykisk ohälsa och problemet växer världen över. Nya utmaningar och krav ställs på hälso- och sjukvårdspersonal genom preventionsarbete för att minska risken för psykisk ohälsa och suicid. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet i mötet med suicidnära patienter för att belysa faktorer som gynnar och hämmar omvårdnaden. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2012–2022. Databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO användes för att hitta relevanta artiklar, som fortsättningsvis analyserats genomstrukturerat och systematiskt arbetssätt. Resultat Resultatet visar olika förutsättningar som påverkar kvalitén på omvårdnad i praktiken samt sjuksköterskans möte med suicidnära patienter i olika verksamheter. Sammantaget lyfts klinisk erfarenhet, brist på utbildning och förmågan att kontrollera egna känslor i mötet med de suicidnära som är avgörande för sjuksköterskans bedömning och planeringav omvårdnad. Huvudfynd i denna litteraturöversikt beskrivs genom kategorier och relevanta underrubriker. Slutsats Utifrån litteraturöversiktens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskan som saknar vidareutbildning, kompetens och erfarenhet hämmas i mötet med suicidnära patienter. Däremot lyfter studien resultat för främjande faktorer som god kommunikation samt lugn och trygg miljö. / Background The World Health Organization (WHO) works to prevent people from dying prematurely and the Swedish legislation aims to strengthen the patient’s rights to good and safe care. Mental illness is growing worldwide, and a consequence of mental illness is suicide. The healthcare professionals need to work with prevention and face new challenges to work for reducing the risk of mental illness and suicide. Aim The aim of this literature review was to describe the nurse´s experience in meeting with suicidal people as well as illustrating factors that benefit and impede nursing. Method This study was conducted through a literature review on 13 articles which were published during 2012–2022. To find relevant articles, the databases PubMed, CINAHL and PsychINFO were used, which analyzed through a structured and systematic working method. Results The results showed different conditions that affect the quality on nursing in meeting with suicidal people. The conditions are clinical experience, ability to control emotions and education. Main findings in this literature review are described through categories and relevant subheadings. Conclusions From the results of the study, there is an implication that the meeting with suicidal people is affected by the nurse’s level of education as well as clinical experience. The lack of relevant education and experience impedes the nurse in the meeting with suicidal patients. Good communication and a safe and calm environment helped the nurse in meeting with suicidal patients.

Background: People with a chronic illness such as asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes and congestive heart failure/hypertension are now a days returning to home from hospital a lot earlier than before and therefore need more support, advice, and help from the primary care nurse to be able to manage the disease Aim: The aim of the study was to describe the nurse´s strategies in the meeting with the patient in order to create the best preconditions for a good self-care. Method: A qualitative study was set up. Eight nurses with specialist responsibility within the area of asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes or congestive heart failure/hypertension were interviewed. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Results: From the analyzed interview material four categories with each three sub-categories emerged. The four categories that appeared was: To be based on the patient´s needs, to see the whole individual, to reach the patient through means and to move forward when things does not work out as planned. Common for these four categories is the rule of the nurse guiding the patient in the realization of a good self-care. Conclusion: All nurses in the study stresses the importance of seeing and meeting the patient on his level, in order to be able to support, help and provide the tools needed for the realization of a good self-care. / Bakgrund: Många patienter med kroniska sjukdomar såsom astma/KOL, diabetes och hjärtsvikt/hypertoni kommer hem allt tidigare från en sjukhusvistelse och behöver därför mer support, råd och hjälp från sjuksköterskan inom primärvården för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en bra egenvård hos patienten. Metod : En kvalitativ studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor med specialistansvar som astma/KOL, diabetes eller hjärtsvikt/hypertonisjuksköterska på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys av insamlad data genomfördes. Resultat: Ur det analyserade intervjumaterialet växte fyra kategorier med vardera tre tillhörande subkategorier fram. De fyra kategorierna som framkom var: Att utgå ifrån patientens behov, Att se hela individen, Att nå patienten genom användning av hjälpmedel och Att komma vidare när det inte blir som planerat. Som en röd tråd genom dessa kategorier går sjuksköterskans roll i att vägleda patienten i genomförandet av en god egenvård. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor i studien framhåller vikten av att se och möta patienten på dennes nivå. Detta för att nå fram till patienten och kunna stötta och ge den hjälp och de redskap patienten behöver i genomförandet av egenvård.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat samhället, hälso- och sjukvården samt befolkningen. Hälso- och sjukvården har varit hårt belastad där primärvården fick en nyckelroll i vaccineringen. Mötet mellan distriktssköterskan och personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin har upplevts komplext och inte alltid helt lätt att genomföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser i mötet med personer som vaccinerades med första dosen Covid-19-vaccin inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor inom primärvården i en region i sydöstra Sverige. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer som underlättade och försvårade mötet. Sju subkategorier uppkom, glädje hos distriktssköterskan och personerna som vaccinerade sig, informationsflöde samt distriktssköterskans erfarenhet och tillgänglighet, missnöje hos personerna som vaccinerade sig, stress och resursfördelning i distriktssköterskans arbete, rädsla hos personerna som vaccinerade sig, oklart informationsflöde samt olika sorters vaccin och indelning av åldersgrupp. Slutsats: Covid-19 pandemin är en ny företeelse och mötet mellan distriktssköterskan och personen som vaccineras med första dos covid-19-vaccin är ännu outforskat. Vaccinering är en viktig del i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan utgör en central roll och mötet med personen som ska vaccineras är komplext. Distriktssköterskorna upplevde yrkeserfarenhet, tillgänglighet för befolkningen, uppdaterad informationen och glädje som bidragande till att mötet underlättades. Vidare upplevde distriktssköterskorna att när informationen var oklar, personerna var rädda eller missnöjda och när det fanns många olika sorters vaccin att välja på försvårades mötet. / AbstractBackground: The covid-19 pandemic has affected society, health and medical care as well as people. Health and medical care have been heavily burdened with primary care given a key role in vaccination. The meeting between the district nurse and the individuals to be vaccinated was perceived as complex and not always easy to carry out.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse´s experiences of meeting with people who were to be vaccinated with the first dose of covid-19 vaccine in primary care.  Method: The study was conducted by using a qualitative design with an inductive analysis. Data was collected with semi-structured interviews. Eleven district nurses in primary care in south-eastern Sweden participated. The data was then analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, factors that facilitated andcomplicated the meeting. Seven subcategories arose, joy among the district nurseand the people who vaccinated, information flow and the district nurse's experience and availability, dissatisfaction among the people who vaccinated, stress and resource allocation in the district nurse's work, fear in the people who vaccinated, unclear information flow and different kinds of vaccines as well as the age group division. Conclusion: The Covid-19 pandemic is a new phenomenon and the meeting between the district nurse and the person who is vaccinated with the first dose of COVID-19 vaccine is still unexplored. Vaccination is an important part of preventive nursing work. The district nurse plays a central role and the meeting with the person to be vaccinated is complex. The district nurses experienced professional experience, accessibility for the population, up-to-date information and joy as contributing to the facilitation of the meeting. Furthermore, the district nurses felt that when the information was unclear, the people were afraid or dissatisfied and when there were many different types of vaccine to choose from, the meeting was made more difficult.

Studien undersöker biståndshandläggarnas perspektiv på tolkens roll vid myndighets möten i en svensk medelstor kommun. Studien analyserar även hur dessa upplevelser påverkar trepartskommunikationen mellan biståndshandläggare, tolk och klient. Målet med studien är att förbättra förståelsen och främja effektiv kommunikation och relationer inom detta sammanhang. Studien har tagit hjälp av professionsteori, yrkeskompetens, relations- och handlingskompetens, processinriktad kommunikationsteori och filter- och brusmodellen. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Det insamlade materialet genomgick en tematisk analys, vilket ledde till identifieringen av totalt fyra teman. Dessa teman konstruerades med utgångspunkterna frågeställningar, tidigare forskning och intervjuguiden. Dessa teman är: 1. Kommunikation med tolk, 2. Relation mellan biståndshandläggare och klient samt tolk, 3. Specifika utmaningar och framgångar vid interaktion genom tolk, 4. Strategier och tekniker för att förbättra kommunikationen genom tolken. Studiens resultat visar att kommunikation med tolkar inom socialt arbete är avgörande för att tillgodose klienters behov på ett rättvist sätt, trots utmaningar med översättning av känslor. Relationen mellan biståndshandläggare, klient och tolk präglas av vikten att bygga och upprätthålla tillit, med öppen och transparent kommunikation som central faktor. / The study explores the perspectives of social workers on the interpreter's role in official meetings in a medium-sized Swedish municipality, analyzing how these experiences influence triadic communication among case workers, interpreters, and clients. The aim is to enhance understanding and promote effective communication and relationships in this context. Drawing on professional theory, professional competence, relational and action competence, process-oriented communication theory, and the filter-and-noise model, the qualitative study is based on six semi-structured interviews with case workers. The collected material was analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in a total of four themes, established based on the research questions, previous studies, and the interview guide: 1. Communication with interpreters, 2. Relationship between case workers and clients as well as interpreters, 3. Specific challenges and successes in interaction through interpreters, 4. Strategies and techniques to improve communication through interpreters. The study's findings suggest that communication with interpreters in social work is crucial for meeting clients' needs fairly, despite challenges in translating emotions. The relationship between case workers, clients, and interpreters emphasizes the importance of building and maintaining trust, with open and transparent communication as a central factor.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom drabbar människor över hela världen. Tidigare forskning har visat att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde att de hade en negativ inställning till patienter med substansbrukssyndrom. Hälso-och sjukvårdspersonal har också rapporterats ha fördomar mot denna patientgrupp. Det har även visats att patienter med substansbrukssyndrom behandlades annorlunda än andra patienter. Patienter med substansbrukssyndrom vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter inom olika vårdinstanser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka erfarenheter patienter med substansbrukssyndrom hade av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo. Artiklarna analyserades enligt metod beskriven av Friberg (2017). Resultat: Två teman identifierades: Positiva upplevelser samt Negativa upplevelser. Utifrån dessa genererades fyra subteman: Professionellt bemötande, Terapeutisk allians, Oprofessionellt bemötande och Inadekvat vård. Konklusion: Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Vid positiva upplevelser beskrevs ett fördomsfritt och accepterande bemötande samt att hälso- och sjukvårdspersonal skapade en anknytning till patienten och gjorde patienten delaktig i vården. Vid negativa erfarenheter skildrades bemötandet som fördomsfullt, dömande och stigmatiserande. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes ofta ha bristande kunskaper inom beroendemedicin. Patienter med substansbrukssyndrom upplevde att de fick sämre vård än patienter utan substansbrukssyndrom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha kunskap inom beroendemedicin samt ett professionellt och fördomsfritt bemötande för att kunna ge patienter med substansbrukssyndrom en god och likvärdig vård som andra patienter. / Background: Substance use disorder affects people all over the world. Previous research showed that health care professionals had a negative attitude towards patients with substance use disorder. They also had prejudices against this patient group. Patients with substance use disorder were treated differently than other patients. They are cared for in many different wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in different care institutions. Aim: The purpose of the literature study was to illustrate the experiences of patients with substance use disorder meeting health care professionals. Method: A literature study based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from the databases Cinahl, Pubmed and Psychinfo and were analyzed according to Friberg (2017). Result: Two themes were identified: Positive experiences and Negative experiences. Based on these, four subthemes were generated: Professional attitude, Therapeutic alliance, Unprofessional attitude and Inadequate care. Conclusion: Patients had both positive and negative experiences of meetings with health care professionals. In positive experiences, an open-minded and accepting attitude was described and health care professionals created a connection to the patient and involved patients in the care. In negative experiences, the attitude was portrayed as prejudiced, judgmental and stigmatizing. Healthcare professionals often had a lack of knowledge in addiction medicine. Patients with substance use disorder experienced that they received inferior care than patients without substance use disorder. Healthcare professionals need to have knowledge in addiction medicine as well as a professional and open-minded attitude to be able to give patients with substance use disorder a good and equivalent care as other patients.

A study was conducted to determine the preferences for the design of distributed meeting rooms used for video enhanced electronic meeting systems (VEMS). Although there is a significant body of literature in the group communication domain, the research in this multidisciplinary area has paid minimal attention to users' environmental preferences in the design of a meeting space. A basic science approach through three studies was used to explore the variables that defined the design of a distributed meeting space from the user's perspective. Twenty-five inexperienced college-enrolled participants and twenty-five experienced Naval professionals used foam-core pieces to create a design of their ideal distributed meeting space. Thirty-seven variables were used to categorize qualitative attributes of the designs. Three types of designs emerged from the sample population: v-shaped, conference (u-shaped or oval), and theater (auditorium) style. A nonexperimental design was used to measure the impact of the heuristics on the users' physical design of their distributed meeting spaces. Post-meeting evaluation results were promising and indicated that the heuristics were usable and that participating in the design could have a positive impact on user's subjective rating of their meeting experience. Overall, inexperienced users did not believe that the heuristics were necessary to determine the best room design for their team's needs. In the third study, six experts conducted an expert evaluation of a distributed meeting room site. Most experts were not able to identify context-specific design issues such as camera angle and lighting with the static information that they were provided. The experts subjective ratings indicated that the heuristics were usable and were useful for room designers. The overall findings indicated that experience level had a significant impact on user's perception of important equipment in a distributed meeting room. Naïve users were more concerned with visual communication and assigned more importance to public displays (p=.035). Experienced users were more concerned with audio communication and assigned more importance to microphone control (p=.024). In addition, general findings from this research include a new methodology for generating participatory ergonomic tools. / Ph. D.