The following research presents a study of communication in requirement elicitation meetings. Achieving consensus of requirements is difficult in mostsituations, but even more so in requirement elicitation meetings. This report proposes and validates questions regarding requirement elicitation meetings between different stakeholders by modelling their subjective perspectives using the conceptual metaphor theory. Through a case study, qualitative data was collected from project managers and communicators from 5 Swedish companies. The result shows that misunderstanding is not detected until further into the process as a result of carrying different notions behind terms. The importance of shared experiences of words presents itself, and the use of metaphorisation is suggested as a useful approach to reach consensus.

Bakgrund: Ätstörningar är komplexa och allvarliga sjukdomar som innefattar anorexia nervosa, hetsätningsstörning, bulimia nervosa och ospecificerade ätstörningar. Riskfaktorer och symtombilden till ätstörningar utvecklas vanligtvis under grundskolan, men själva sjukdomen gör sig tydlig under tonåren. Därför har skolsköterskor som kontinuerligt möter elever i skolmiljön en viktig position för att identifiera och möta elever med ätstörning. Syfte: Att få en fördjupad kunskap kring skolsköterskans erfarenheter av att möta elever med ätstörning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats används i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i grundskolan utfördes. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys i syfte att presentera och analysera data. Resultat: Skolsköterskor som intervjuades har uppgett att de sällan kom i kontakt med elever med ätstörningar, de var svåra att upptäcka. Detta blev problematiskt då de ansågatt tidig identifiering var betydelsefullt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Dessutom upplevde skolsköterskorna sig som begränsade på grund av bristande samtalsteknik och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Elever med ätstörningar kan vara svåra att identifiera. Skolsköterskor är beroende av sin kompetens samt samtalsteknik för att kunna hantera och stötta eleverna. Skolsköterskorna upplevde sig dessutom begränsade av organisatoriska skäl som resursbrist, avsaknad av stöd från övriga professioner inom elevhälsan, tidsbrist samt sekretess. / Background: Eating disorders are complex and serious diseases that include anorexia nervosa, binge eating disorder, bulimia nervosa and unspecified eating disorders. Risk factors and the symptom of eating disorders usually develop during primary school, but the disease itself becomes apparent during adolescence. Therefore, school nurses who continuously meet students in the school environment have an important position to identify and meet students with an eating disorder. Aim: To gain an in-depth knowledge of the school nurse's experience of meeting students with an eating disorder. Method: A qualitative interview study with an inductive approach is used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active in primary school were conducted. The results was analyzed with a qualitative content analysis in order to present and analyze data. Results: School nurses who were interviewed stated that they rarely came into contact with students with eating disorders, they were difficult to detect. This became problematic as they considered early identification as important for working on prevention and health promotion. School nurses felt limited due to a lack of conversational techniques and organizational conditions. Conclusion: Students with eating disorders can be difficult to identify. School nurses are dependent on their skills and conversational techniques to be able to handle and support the students. The school nurses also felt limited for organizational reasons such as lack of resources, lack of support from other professions in student health, lack of time and confidentiality.

No description available.

Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med nedsatta intellektuella och adaptiva funktioner med en långsammare utvecklingstakt. Diagnosen kan innebära kommunikativa svårigheter. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar som innebär att patienter bör tillgodoses god och säker omvårdnad utifrån personcentrerad vård och med respekt för patientens integritet. Det är av betydelse för sjuksköterskor att ha kunskap om vad intellektuell funktionsnedsättning innebär samt kunna tillämpa kommunikationsstrategier för att tillgodose patientgruppen en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes baserat på 12 publicerade vetenskapliga studier med kvalitativ design. Det litterära underlaget är uppsökt med databaserna Pubmed och Cinahl med hjälp av sökord enligt PEO-modellen. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras under tre huvudteman som formades av dataanalysen utifrån sjuksköterskors upplevelser: Kommunikation är nyckeln i bemötandet, en ständig upplevelse av tidsbrist samt strävan efter säker omvårdnad baserat på personcentrerad vård, bygga en relation och kunskap. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräckliga förutsättningar i att bemöta patienter med intellektuell funktionsnedsättning då det förekom osäkerheter kring diagnosen och kommunikationsstrategier samt hur omvårdnaden borde ges. Det rådde även tidsbrist och kunskapsbrist för att ge adekvat omvårdnad. Sjuksköterskor hade behov av mer utbildning samt mer tid för varje enskild patient för att kunna erbjuda bättre stöd till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. / Background: Intellectual disability is a neuropsychiatric disability with impaired intellectual and adaptive ability with a slower pace of development. The diagnosis can involve communication difficulties. Nurses have a nursing responsibility to provide patients with good and safe nursing care, based on person-centered care and with respect for the integrity of the patient. It is important for nurses to have knowledge of the diagnosis and to be able to apply communication strategies for the patient group to ensure good and safe nursing. Aim: To explore nurses' experiences of meeting with patients with intellectual disability. Method: A literature review with a qualitative approach based on 12 published scientific studies with a qualitative design. The literary basis was found in the databases Pubmed and Cinahl using keywords according to the PEO model. Result: The results of the literature review formed by data analysis are presented in three main themes based on nurses’ experience: communication is key in nursing, a constant experience of lack of time and the pursuit of safe nursing based on person-centered care, building a relationship and knowledge. Conclusion: Nurses felt that they had inadequate conditions meeting the patients with intellectual disability as there were uncertainties about the diagnosis and communication strategies and how the care should be provided. There was also a lack of time and a lack of knowledge to provide adequate care. Nurses needed more education and more time with each individual patient to be able to offer better support to patients with intellectual disability.

Möten är i dagens samhälle något som präglar organisationernas vardag till stor del, studier visar att chefer spenderar 69 procent av sin arbetstid på möten, trots detta upplevs flertalet möten bidra till negativt arbetsklimat och att det upptar dyrbar arbetstid. Därigenom har även Corona-pandemin bidragit till att mötesstrukturen förändrats, detta genom att flertalet organisationer övergått från fysiska till virtuella möten. Detta är något som framgår genom användningen utav exempelvis Zoom, Google Meet och Microsoft Teams. Av denna bakgrund kommer studien fokusera på organisationers mötesstruktur och hur den kan användas för att bidra till en långsiktig möteseffektivitet. För att studera kring området har studien tillämpat en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med mötesledare inom den valda organisationen. Vidare har även studien tillämpat en kvantitativ metod i form av enkäter, detta i syfte av att även mötesdeltagarna skall ges möjlighet att framhäva sin bild av mötesstrukturen inom organisationen. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav studiens konstruerade analysmodell som i studien benämns “mötes-cykeln”. Denna analysmodell grundar sig i kvalitetsförbättringsmodellen PDSA som syftar till att utveckla och kvalitetsförbättra specifika områden inom en organisation.  Studien har valt att utgå ifrån att ett möte bedrivs i tre olika faser, där samtliga faser innehar aktiviteter som kan komma att bidra med en långsiktig möteseffektivitet. Studiens resultat visar att det återfinns brister i organisationers mötesstruktur, framförallt framgår det att organisationer inte betraktar mötet som ett cykel som ständigt behöver hållas i rullning. Detta med anledning av att det framförallt återfinns brister i de aktiviteter som hänför sig till efter-fasen. Av studien framgår det att, med hjälp av mötes-cykeln, kan organisationer uppnå möteseffektivitet på lång sikt. / Something that truly represents modern day organizations in today's society is their shared need and adoption of meetings. Studies show that managers spend 69 percent of their working day in meetings, in spite of the fact that meetings are believed to contribute negatively to the work climate and occupy inestimable time and working hours. Furthermore, the Covid-19 pandemic has also contributed to changing the meeting structure within organizations, as more establishments continue to transition from physical to virtual meetings. This phenomenon can be observed by gauging the increased usage of platforms such as Zoom, Google Meet and Microsoft Teams. With this background in mind, the study will focus on the meeting structures within organizations and how they can be used to improve long term efficiency in meetings.  In order to study the field in question, the study applies a qualitative method in the form of four semistructured interviews with chairpersons within the chosen organization. Furthermore, the study also applies a quantitative method in the form of queries in order to facilitate the possibility of participants sharing their perspectives on the current meeting structures within the organization. The collected empirical data was analyzed using the study’s constructed analytical model, which is referred to as “the meeting cycle”. This analytical model is based on the quality improvement model PDSA, which aims to develop and improve an organization's quality in specific areas.  This study choses to assume that a meeting is conducted in three different phases, where all phases contain activities that may contribute to long term meeting efficiency. The results of the study show that there are deficiencies in organizations meeting structures, more importantly it appears that organizations do not view meetings as cycles that have to be kept rolling. This is due to the fact that the deficiencies are mainly related to activities in the post-phase. The study also shows that, using the meeting cycle, organizations can achieve meeting efficiency in the long term.

The Swedish Tax Office, Skatteverket, aims at providing a good service to its customers in order to favor compliance to taxes. The Tax Audit process of businesses plays a key role in this as Skatteverket and the taxpayer interact directly within this process. The focus of this thesis is to apply Lean philosophy to improve the Tax Audit process. Eliminating non value-adding steps, developing visual management tools and implementing a continuous improvement mindset are the tools used to achieve it. This Thesis states the observations of the current situation and develops three projects led by Lean. First one is a customer portal, an online platform which gathers all relevant information about the Audit. Second is the time reduction of an administrative process and last one consists in the improvement of the Pulsemeeting.

The purpose of this essay is to highlight the importance of public meeting places for people's sense of social well-being and security, and thereby social cohesion. The purpose and issues of the thesis have been developed in consultation with Halmstad municipality, with the aim that the study will serve as a basis for the municipality in their urban development project regarding the area Larsfrid and Vilhelmsfält. The idea is that a more mixed development that offers both housing and meeting places will be developed. In an increasingly globalized world where both diversity and individualism become a larger part of the society we live in, the risk of segregation and polarizations between different groups increases. Creating public places where people with different backgrounds have the opportunity to meet and make valuable exchanges of experiences opens up for a social rotation and a stronger community, which in turn promotes social cohesion. The study's approach has followed a hermeneutic methodology where we have conducted qualitative interviews with four women and four men in close areas to Larsfrid and Vilhelmsfält. Our results have been analyzed based on our chosen theories, Randall Collins' theory of Interaction Rituals Chains, Thomas Scheff's theory of Social Bond and Rolf Lidskog's theory of social order. Through theoretical connections and our own interpretations of our material, we found that the majority of our respondents feel that public meeting places where other people circulate are an important component for them to experience both social well-being and security. Furthermore, based on our material, we can conclude that public meeting places have a beneficial effect on social cohesion.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. / Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i den svenska förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare skattar positivt respektive negativt vid inskolning, samt vilka förslag på förbättringar som vårdnadshavare ger i relation till inskolning i den svenska förskolan. I studien används en kvantitativ metod i form av en survey, digital enkätundersökning, besvarad av 102 vårdnadshavare som skolat in sitt barn under året 2021. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i det holistiska perspektivet. Tidigare forskning visar att vårdnadshavare betonar vikten av att skapa och stärka relationen mellan hem och förskola. Forskningen visar även att uppmuntran, tid och kontinuitet ses som centrala delar för att bygga, säkra och bibehålla genuina relationer samt att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger påverkas av båda parter. Studiens resultat uppmärksammar att det är av betydelse för vårdnadshavare att utbyta information och återkoppling, samt att de ges tid för att skapa relationer med sitt barns pedagoger vid inskolningen. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan vårdnadshavares deltagande i ett introduktionssamtal innan inskolningen och deras skattade trygghet. Studien finner även att de vårdnadshavare vars trygghet är skattad lägst, har gemensamma förbättringsåtgärder i egenskap av önskan om mer kommunikation och ett större visat intresse av pedagogerna inför barnet. / KeywordsFeeling of safety, holistic perspective, introduction meeting, schooling

Many people in Sweden live in displacement, from refugees, migrants, unemployed, homeless, lonely elderly or other socially vulnerable groups. The current built environment in Sweden, especially the rural environment, is segregating different social classes including people of different ethnicities and socio-economic backgrounds. On top of that there is a lack of social meeting points where these different types of people can meet for interaction. A vicious circle of segregation with invisible borders is created. This obstacle makes social sustainability weak. There should be more places like Folkets hus where people are naturally interacting with people of other backgrounds during an activity. This would strengthen Swedish integration and social sustainability. However today most of the Folkets hus are “sleepy” due to the results of Swedish individualism and the aftermath of the pandemic. A new post-pandemic Folkets hus is needed. The question is “how can Folkets hus work as an architectural social meeting point within rural Swedish contexts and contribute to improved integration and help displaced people?” and “what is the future of the post pandemic Folkets hus in Swedish small towns?” Today’s Folkets hus still represents the previous interests from the second epoch of Folkets hus with buildings adjusted for activities based on culture and art through dances, concerts and parties. A change is needed. Folkets hus should reflect the interests of today’s population, not the interests of the people livingin the past. More current interests are nature based due to the results of the pandemic but also health and work-out based due to the Swedish individualism which is representedin the Inglehart- Welzel cultural map. We are currently living in an important tipping point to soon go into the fourth epoch of Folkets hus, the post-pandemic version Folkets hus.