In the middle of the nineteenth century, the train came to Sweden. It has been just over 150 years and a lot has happened. With the train and its station came more then just a means of transportation, it turned Sweden from a developing country into one of the most modern. In the small Swedish cities and on the countryside, the stations became a central node, a meeting point and a place to gather. The train passed through previously isolated areas where the stations became not only just that but also a window towards the rest of the world. This project is a study of the Swedish train station and a humble proposal on how to treat them, what to do with them and when to do it (now).

AbstractThis essay is about the visibility of everyday life in a nursing home. The thesis is based on the following questions: What characterizes the social life and conversation between staff and residents? What content has the social life and the conversation between these parties? What is the power relationship between the staff and residents?To answer these questions, we used the qualitative approach with open observations, along with interviews. The study is partly based on direct observation by an observer as a participant in a special housing, and on semi-structured interviews with seven respondents, three of them staff and four residents in the same nursing home. For the results and analysis section, we use the Grounded Theory as a method which constructs a parallel between data processing and analysis of the interviews, where we first encode, categorize and create themes. These we use then to tie our results to the symbolic interactionism, and role theory.

Den relationella pedagogiken är svårformulerad. Därtill är den svår att undersöka empiriskt. Martin Bubers dialogfilosofi ger dock ett väl genomtänkt stöd för teoribildningen och diskussionen om den relationella pedagogik som jag applicerar på den nutida svenska skolan. Jag diskuterar i denna uppsats de möten mellan lärare och elev som är en förutsättning för relationspedagogiken. Det möte som är mest intressant för denna pedagogik är det autentiska mötet. Martin Buber kallar detta för ett Jag - Du-möte. Det finns många hinder för att uppnå ett sådant möte i skolmiljön. Det vanligaste mötet inom skolvärlden är emellertid Jag - Det-mötet. Detta är ett möte som kategoriserar och ger struktur. Statusskillnaden mellan lärare och eleven, betygsjakten, den tvångsmässiga socialisationen i skolmiljön är bara några av de hinder som ligger i vägen för det genuina mötet. Det är därför svårt att hitta utrymme och möjlighet för ett autentiskt möte mellan lärare och elev. Enligt relationspedagogiken är det emellertid i detta möte som det uppkommer en brännpunkt som ger eleven kraft för lärande och utveckling. Om denna brännpunkt är grunden för pedagogen så vore det kanske önskvärt om vår nutida svenska skola gav utrymme för autentiska möten.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulans verkar i en prehospitala kontext som kan vara komplex då varje situation är unik. Det är i vårdmötet en personcentrerad bedömning kan ske med helhetsvård vilket innebär både omvårdnads- och medicinska omhändertagande av patienten. Förväntningarna är att göra rätt bedömning för människan i sjukdom, vård och hälsa för att få rätt vård och behandling i rätt vårdnivå och inom rimlig tid. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av bedömningar i vårdmötet, både vad som stärker och begränsar inom ambulanssjukvård. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och för att inhämta och sammanställa materialet användes en systematisk metod och integrerad analys. Fjorton artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. För datainsamling användes Public Medline (PubMed) samt The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) med hjälp av specifika sökord. Resultatet kopplas till vårdmötet och dess påverkan på bedömningar inom ambulanssjukvård och har klassificerats i tre kategorier med sju underkategorier. Kategori ett betydelsen av en vårdrelation med underkategori, en ömsesidig tillit och förtroende genom att använda behandlingsriktlinjer. Kategori två är att känna styrka inom den egna professionen med underkategorier, förstå betydelsen av sin egen kompetens, behandlingsriktlinjer skapar trygghet och att vara lösningsinriktad. Kategori tre, möjlighet till klinisk utveckling, med underkategori betydelsen av erfarenhet och att alltid reflektera över sitt handlande. Slutsatsen är att i vårdmötet finns både styrkor och begränsningar som påverkar bedömningar inom ambulanssjukvården. Att arbeta personcentrerat i ett partnerskap med patienten och deras närstående är grunden för patientsäkerheten. Att ha tillgång till tillfredsställande behandlingsriktlinjer stärker sjuksköterskan i bedömningarna. Om möjligheten till feedback och reflektion finns kan det skapa medvetenheten hos sjuksköterskan som kan leda till att arbeta med både vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet. / Background The nurse in an ambulance operates in a prehospital context which can be complex as each situation is unique. It is in the care meeting that a person-centered assessment can take place with holistic care, which means both nursing and medical care of the patient. The expectations are to make the right assessment for the person in illness, care and health in order to receive the right care and treatment at the right level of care and within a reasonable time. The purpose of this literature study was to shed light on the nurse's experiences of assessments in the care meeting, both what strengthens and limits within ambulance healthcare.  The method chosen was a literature review and a systematic method and integrated analysis was used to collect and compile the material. Fourten articles were analyzed and quality reviewed. For data collection, Public Medline (PubMed) and The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) were used using specific keywords. The result is linked to the care encounter and its impact on assessments in ambulance healthcare and has been classified into three categories with six subcategories. Category one the meaning of a caring relationship with subcategory, a mutual trust and confidence using treatment guidelines. Category two feel strength within one's own profession with subcategories, understand the importance of one's own competence, treatment guidelines creates security and being solution oriented. Category three opportunity for clinical development with the subcategory the importance of experience and always reflecting on one's actions. The conclusion is that in the care meeting there are both strengths and limitations that affect assessments in ambulance healthcare. Working person centred in a partnership with the patient and their relatives is the basis for patient safety. Having access to satisfactory treatment guidelines strengthens the nurse in the assessments. If the opportunity for feedback and reflection exists, it can create the awareness of the nurse that can lead to working with both scientific anchoring and proven experience.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer anses vara ett av de allvarligaste hoten mot kvinnors hälsa och är ett globalt folkhälsoproblem. Våld kan definieras på olika sätt vilka innefattar fysisk, sexuell eller psykisk skada. Våldsprocessen skildrar hur våldet gradvis normaliseras för kvinnan vilket i sin tur leder till konsekvenser som kan påverka hälsan negativt för henne. Hur relationen mellan sjuksköterska och patient kan gynnas genom olika faser beskrivs. Sjuksköterskan har en betydande funktion och ett ansvar i hälso- och sjukvården med våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur kvinnor som blivit utsatta för intimt partnervåld erfar möten med allmänsjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som har använts i denna litteraturbaserade studie är en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman, att sjuksköterskan är aktivt lyssnande, bemötandets betydelse för relationen, när sjuksköterskans omvårdnad är bristande och behovet av sjuksköterskans respekt för autonomin. Konklusion: Sjuksköterskor bör alltid fråga om våldsutsatthet, ge adekvat omvårdnad och undersöka både objektiv och subjektiv hälsa. Vikten av att eftersträva en god relation uppnås genom empati och genom att vara en engagerad lyssnare. Kvinnor har ett stort behov av respekt för autonomin. / Background: Violence against women in close relationships is considered one of the most serious threats to women's health and is a global public health problem. Violence can be defined in different ways which include physical, sexual or psychological harm. The process of violence depicts how the violence is gradually normalized for the woman, which in turn leads to consequences that can negatively affect her health. How the relationship between nurse and patient can be improved through different phases is described. The nurse has a significant function and responsibility in health care with women exposed to violence. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how women who have been exposed to intimate partner violence experience meetings with general nurses in healthcare. Method: The method used in this literature-based study is an integrated compilation of qualitative research. Results: In the results, four themes emerge, that the nurse is active listener, the importance of the treatment for the relationship, when the nurse's care is lacking and the need for the nurse's respect for autonomy. Conclusion: Nurses should always ask about exposure to violence, provide adequate care and examine both objective and subjective health. The importance of pursuing a good relationship is achieved through empathy and being an engaged listener. Women have a great need for respect for autonomy.

Bakgrund: Omvårdnad och kommunikation var avgörande för sjuksköterskor i ett vårdmöte. Kommunikationen skulle vara tydligt vilket uppnås genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det gav sjuksköterskor en möjlighet att se patienterna som enhelhet. Att förstå patienternas upplevelser i vårdmötet på akutmottagningar var viktigt för sjuksköterskor, det för att främja ett personcentrerat vårdmöte. Genom att lyssna på patientens berättelse och vara empatisk kunde sjuksköterskor förstå patientens situation och behov bättre. Det kunde minska stress och oro hos patienten, vilket gav en bättre vårdupplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: I studiens resultat framkom det att patienterna kände brist på omvårdnad i vårdmötet med sjuksköterskor, vilket resulterade i känslor av ignorans och obetydlighet. För att öka patienternas välbefinnande betonades vikten av personcentrerad vård, där sjuksköterskor visade empati, engagemang och såg patienten som en helhet. Konklusion: Studien visade att majoriteten av patienterna ville träffa en sjuksköterska som förmedlar trygghet och respekt till patienten. Patienterna ansåg att det var sjuksköterskor som styr utgången av vårdmötet på en akutmottagning. / Background: Nursing care and communication were crucial for nurses in a care encounter. Communication would be clear which is achieved through both verbal and non-verbal communication. It gave nurses an opportunity to see the patients as a whole. Understanding the patients' experiences in the care encounter in emergency departments was important for nurses, in order to promote a person-centered care encounter. By listening to the patient's story and being empathetic, nurses could better understand the patient's situation and needs. It could reduce stress and anxiety in the patient, which provided a better care experience. Aim: The purpose of the study was to shed light on patients' experience of the care meeting with nurses in an emergency department. Method: The method was a qualitative literature study based on ten qualitative scientific articles from a patient perspective. Findings: In the results of the study, it emerged that the patients felt a lack of care in the care meeting with nurses, which led to feelings of ignorance and insignificance. In order to increase the patients' well-being, the importance of person-centered care was emphasized, where nurses showed empathy, commitment and saw the patient as a whole. Conclusion: The study showed that the majority of patients wanted to see a nurse who conveys security and respect to the patient. The patients believed that it was nurses who control the outcome of the care meeting in an emergency department.

Due to the covid-19 pandemic, companies and schools had to online go for meetings. With the opening of countries, people can now choose to attend meetings both physically and remotely which has led to the evolution of hybrid meetings. This thesis project focuses on how the perceived presence could be enhanced for remote participants. The purpose of the research is to explore the technology of dynamic binaural audio in the context of hybrid meetings and what the effects are on the remote participants.The paper presents the results through observations and interviews with the case study group, in combination with different literature studies. With the findings, a prototype for dynamic binaural audio has been developed and user-tested. As result, the remote participants reported a higher perceived presence with the implementation of dynamic binaural audio. Although, the implementation of dynamic binaural audio together with a static two dimensional video left some remote participants with a lower perceived presence due to asynchrony.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Den teoretiska referensramen är Kari Martinsens omsorgsteori. I resultatet framkom nio teman som uppfattades vara viktiga för patienterna i förhållande till sjuksköterskorna och deras bemötande. Dessa var sjuksköterskors beteende, positiva upplevelser av sjuksköterskor, negativa upplevelser av sjuksköterskor, respekt och integritet, kommunikation, autonomi, behov, empati och tillit samt information. Slutsatsen är att det är ett komplext ämne. Överlag bemöter dock sjuksköterskan äldre patienter väl. / Treatment of elderly patients is an interesting area since not that much research has been done within the subject. However treatment is difficult to define which makes research in the area hard. The aim of this study was to describe the elderlys positive and negative patient experiences of the nurses’ treatment in a hospital- and nursing care setting. Three questions were to be answered: How does the nurse act in her treatment of older patients? How do older patients experience this meeting? What is it in the meeting that decides if the experience is perceived as positive or negative? The method chosen was literature review with 10 qualitative articles as a basis for the results. The theoretical frame of reference is Kari Martinsen’s theory of caring. In the results nine themes emerged that seemed to be important for patients in the relationship with nurses and their treatment. They were nurses’ behaviour, positive experiences of nurses, negative experiences of nurses, respect and integrity, communication, autonomy, needs, empathy and trust and finally information. The conclusion is that the subject is complex. However nurses mostly treat elderly patients well.