<p>Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.</p><p>I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.</p><p>Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.</p>

<p>Insufficient competence among nursing staff is a major concern in elderly care worldwide as the healthcare needs of the elderly become increasingly complex. In previous research, insufficient competence has been associated with work dissatisfaction and stress among elderly care nurses, and with lower quality of care. This thesis describes the development, implementation and evaluation of an educational intervention for nursing staff in elderly care. In a prospective, controlled study, evaluation of the educational toolbox was based on nursing staff ratings of their competence and psychosocial work environment, as well as on care recipients’ and family relatives’ ratings of the quality of elderly care.</p><p>Paper I validated a questionnaire measuring care recipient relatives’ perceptions of quality of care. Paper II compared self-rated competence, work strain, stress, and work satisfaction between staff working in home-based care and nursing homes. Papers III and IV evaluated the impact of the educational intervention on staff perceptions of their competence and psychosocial work environment (Paper III) and on care recipients’ and relatives’ perceptions of the quality of care (Paper IV).</p><p>The results showed that staff ratings of their competence and psychosocial work environment, including work satisfaction and work stress, improved significantly over time in the intervention municipality, compared to the reference group. Neither care recipients’ nor relatives’ ratings of the quality of care changed significantly over time in the intervention organization. Furthermore, there were no significant interaction effects over time between the intervention and reference groups for quality ratings. These results indicate that an educational toolbox that can be used according to local workplace needs may be an effective and sustainable intervention for improving staff competence and the psychosocial work environment. However, further studies are needed to investigate whether, and under what conditions, improved staff competence and work environment have an impact on quality of care.</p>

Insufficient competence among nursing staff is a major concern in elderly care worldwide as the healthcare needs of the elderly become increasingly complex. In previous research, insufficient competence has been associated with work dissatisfaction and stress among elderly care nurses, and with lower quality of care. This thesis describes the development, implementation and evaluation of an educational intervention for nursing staff in elderly care. In a prospective, controlled study, evaluation of the educational toolbox was based on nursing staff ratings of their competence and psychosocial work environment, as well as on care recipients’ and family relatives’ ratings of the quality of elderly care. Paper I validated a questionnaire measuring care recipient relatives’ perceptions of quality of care. Paper II compared self-rated competence, work strain, stress, and work satisfaction between staff working in home-based care and nursing homes. Papers III and IV evaluated the impact of the educational intervention on staff perceptions of their competence and psychosocial work environment (Paper III) and on care recipients’ and relatives’ perceptions of the quality of care (Paper IV). The results showed that staff ratings of their competence and psychosocial work environment, including work satisfaction and work stress, improved significantly over time in the intervention municipality, compared to the reference group. Neither care recipients’ nor relatives’ ratings of the quality of care changed significantly over time in the intervention organization. Furthermore, there were no significant interaction effects over time between the intervention and reference groups for quality ratings. These results indicate that an educational toolbox that can be used according to local workplace needs may be an effective and sustainable intervention for improving staff competence and the psychosocial work environment. However, further studies are needed to investigate whether, and under what conditions, improved staff competence and work environment have an impact on quality of care.

Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde. I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet. Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning. Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts. Resultatet visar att inre kontrollfokus har en signifikant positiv påverkan på både den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten. Inre kontrollfokus är dessutom av större betydelse för den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten hos medarbetarna i kommunen, jämfört med de som är chefer med budget- och/eller personalansvar. Således anses inre kontrollfokus kunna påverka den psykosociala arbetsmiljön i positiv riktning.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision / I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- &amp; Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- &amp; control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

The aim of this study was to examine the gender standards of male nurses in women-dominated workplaces. The purpose of this study was to evaluate the factors that influenced the psychosocial working environment of male nurses, based on gender perspectives. To get a wider perception, we also studied social support and expectation from the surrounding linked to previous research on male nurses' working conditions. Our intention was to identify gender-related differences that characterize the occupational role. The method used in the study was qualitative and the empirical material was obtained through semi-structured interviews. We interviewed six male nurses based in different medical departments, all located in Western Sweden's health and medical care. We analyzed the results with a focus on gender norms and its impact on the psychosocial work environment. We used Karasek and Theorell's “Demand-control-and support model” in line with Jeding et al. (1999) psychosocial model “The individual program” as an essential tool to reveal potential explanations. Due to regulations and general advice in Swedish health-and medical care, we chose to neglect the aspect control, since it did not have an impact on the results of the study. The findings of the study are that all male nurses who participated in our interviews were experiencing their psychosocial work environment as highly over-loaded. The results also revealed that there is a difference between a gender aspect, in the profession. The majority of the respondents also confirmed they felt expectations to perform certain duties, based on their gender role. By indicate these social structures, we hope to contribute to an increased understanding of the certain conditions that many gender minorities may get involved with, based on social structures and gender norms.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan. / Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö. Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. / Personal assistance is a unique profession to the extent that the assistant comes the client close to life through participation in order to improve the individual's life and living conditions. The work is also unique as it uses the client’s home environment. The purpose of the following essay is to explore personal assistants’ experiences of a psychosocial work environment in order to increase knowledge about risk and health factors in work with people with disabilities. The collection of the empirical material has been done through a qualitative design to capture the respondents' experiences about the psychosocial work environment. The qualitative method which has been used is semi structured interviews with the aim of giving respondents a possibility to express themselves freely about their psychosocial work environment. In total seven interviews have been conducted through a selection from four respondents as in turn entered new people. The interviews have been transcribed to enable an analysis of the collected empiricism. The empiricism shows that personal assistants feel motivation in work when they witness the clients’ development. The empiricism also shows that demands and control especially come from the client’s family and affect the psychosocial work environment a lot. The empiricism at last shows that social support from both colleagues and managers represent a great value for the psychosocial work environment for personal assistants. The conclusion of the psychosocial work environment based on the results is a work situation based on high demands, low control and low social support. Although the psychosocial work environment is perceived to be difficult by the assistants they appreciate the possibility to enable a more worthwhile life for the clients. The conclusion is as well that each employer has an important work to do with the psychosocial work environment in order to make the personal assistants work environment better in the future.