Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats

Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.

I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.

Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM. / The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är Att undersöka samband mellan ledarskap och god psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare.För att svara på studiens syfte har syftet brutits ned till tre frågeställningar enligt nedan. 1. Vad ser ledare på företag med god psykosocial arbetsmiljö som ett gott ledarskap respektive mindre bra ledarskap? 2. Vad gör ledaren på ett företag med god psykosocial arbetsmiljö för att göra individen motiverad i sitt arbete? 3. Hur kännetecknas ledarskap på de olika förtagen med god psykosocial arbetsmiljö? Metod – Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där teori och empiri samlats in och jämförts analytiskt under arbetets gång. Teorin samlades in med hjälp av litteraturstudier. Den insamlade data sammanställdes utifrån fem olika intervjuer med fem olika ledare från varje utvalt företag. Intervjuerna transkriberades och därefter utfördes en kodningsprocess för att välja ut det mest relevanta till analysdelen. Resultat – Uppfattningen var att flera av ledarna hade utvecklats i sin roll och verkade ha gått från ett transaktionellt ledarskap mot ett transformativt, då det transformativa ofta bygger på ett transaktionellt ledarskap. Vad som kan tydas efter analysen är att det krävs motivationsfaktorer som till exempel uppmuntran/uppmärksamhet, relation till chef och kollegor, samt personlig utveckling i främsta led för att ha en god psykosocial arbetsmiljö. För att kunna ha fokus på motivationsfaktorerna är faktiskt hygienfaktorerna en viktig del för att kunna uppnå denna anda. Det transformativa ledarskapet var beskrivet hos alla företag, vissa med den bemärkelsen, andra med liknande men beskrivningen var densamma. Fokus ligger på medarbetarens behov och ledarskapet utgår därefter. Slutsatsen som dras i den här studien är att det transformativa ledarskapet kan verka som det självklara ledarskapet, men faktum är att det inte alltid passar i alla lägen. Ett situationsanpassat ledarskap varar längst och ger individerna möjlighet till att motiveras och utvecklas anpassat efter deras behov. Därav är ett flexibelt ledarskap det som borde eftersträvas. Implikationer – Studiens praktiska bidrag är hur ett flexibelt ledarskap bäst utvecklar motivationen bland medarbetare. Trots olika bakgrunder kan en gemensam bild av ett gott ledarskap uppnås med olika vägar dit. Det teoretiska bidraget är att studien har funnit en relation mellan transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap, där det transformativa är det som övergripligt bör användas i ett ledarskap. Begränsningar– Studiens är begränsad till företag med mer än 600 medarbetare, samt enbart tillverkande företag. Inga medarbetare har blivit intervjuade i studien vilket begränsar studien till ledares perspektiv. Nyckelord– Transaktionellt ledarskap, tranformativt ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap, motivation, arbetstillfredsställelse / Abstract Purpose – The purpose with the study is “To investigate the relationship between leadership and good psychosocial work environment with employees”. To answer the purpose with the study, the purpose has been broken down to three questions as below. 1. What do leaders in companies with good psychosocial work environment see as a good leadership and less good leadership? 2. What does the leader of a company with a good psychosocial work environment do to make the individual motivated in their work? 3. How is leadership characterized by the different companies with good psychosocial work environment? Method – The study is a qualitative interview study with an inductive approach where theory and empirical data are collected and compared analytically during the process. The theory was collected using literature studies. The collected data was compiled from five different interviews with five different leaders from selected companies. The interviews were transcribed, and a coding process was performed to select the most relevant parts for the analysis. Findings – The perception was that several of the leaders had developed in their role and seemed to have gone from a transactional leadership to a transformative, since the transformative is often based on the transactional. What can be explained after the analysis is that motivation factors such as encouragement/ attention, relationship with manager and colleagues are required, as well as personal development at the forefront of having a good psychosocial work environment, but in order to be able to focus on the motivational factors, the hygiene factors are actually an important part to be able to achieve this spirit. The transformative leadership was described by all companies, some by that sense, others by similar but the description was the same. The focus is on the employee's needs and the leadership is based on that. The conclusion drawn in this study is that the transformative leadership may seem like the obvious leadership, but the fact is that it does not always fit in all situations. Situational leadership lasts the longest and gives individuals the opportunity to be motivated and developed according to their needs. Hence, flexible leadership is what should be pursued. Implications – Practical contribution from the study is how flexible leadership best develops motivation among employees. Despite various backgrounds, a common image of good leadership can be achieved with different ways to do so. The theoretical contribution is that the study has found a relationship between transactional, transformational and situational leadership, where the transformative is what should be used broadly in a leadership. Limitations – The study is limited to companies with more than 600 employees, and only manufacturing companies. No employees have been interviewed in the study, which limits the study to the leaders' perspective. Keywords – Transactional Leadership, Transformational Leadership, Psychosocial Work Environment, Situational Leadership, Motivation, Job Satisfaction

Aktivitetsbaserat arbetssätt har sedan några år tillbaka slagit igenom på marknaden och blivit en stor trend både i Sverige och resten av världen. Det är ett omstritt begrepp sombåde fått lovord och kritik. Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom akademin upplever att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö och sociala relationer samt om det finns ett samband mellan individens arbetsuppgifter och deras upplevelse. En kvalitativ studie har genomförts på ett universitet/högskola i Sverige, totalt sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas uppfattning varierade gällande deras upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet dock var flertalet negativa. De huvudsakliga faktorerna som lyftes var ljudnivån och transparens, respondenterna nyttjar olika copingstrategier för att få bukt med problemen. Resultatet visar att de sociala relationerna på arbetsplatsen både förstärkts och försämrats. Respondenternas arbetsuppgifter belystes som problematiska inom ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Utifrån studiens resultat var det som var mest påtagligt negativt för respondenternas psykosociala arbetsmiljö och upplevelsen av den aktivitetsbaserade miljön de faktorer som låg utanför individens egenkontroll, där lyckade copingstrategier inte var tillämpningsbara. / Activity-based working has been on the rise for some years and has become a big trend both in Sweden and the rest of the world. It is a controversial concept that has both received praise and criticism. The aim of the study is to investigate how employees in the academia experience working in an activity-based office with a focus on psychosocial work environment and social relations, and whether there is a connection between the individual's tasks and their experience. A qualitative study has been conducted at a university/college in Sweden, a total of six semistructured interviews have been held. Respondents' perception of their experiences of the activity-based working varied, but the most respondents were negative. The main factors that were lifted were the sound level and the transparency, the respondents used different coping strategies to overcome the problems. The result shows that the social relations in the workplace have both been strengthened and deteriorated. The respondents' tasks were highlighted as problematic within an activity-based office. Based on the study's results, the most negative factor for the respondents' psychosocial work environment and the experience of the activitybased working were the factors that were outside the individual's control,where successful coping strategies were not applicable.

Syftet med studien var att undersöka mäns subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö inom förskole- och fritidsverksamheten, detta utifrån positionen som minoritet och könstillhörighet som man, i ett yrke som till antalet domineras av kvinnor. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö var i fokus. Det insamlade materialet analyserades slutligen med hjälp av en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att männen utifrån sitt kön och minoritetsposition både upplevde för- och nackdelar i sin yrkesroll. Flertalet av männen vittnade om kränkande särbehandling på arbetsplatserna, men många upplevde också stora fördelar gällande positiv särbehandling och utökade rekryteringsmöjligheter samt karriärmöjligheter. Vidare visade resultatet på betydelsen av det sociala stödet från ledning och kollegor. / The purpose of the study was to investigate how men in a subjective way experienced their psychosocial work environment in preschool and leisure activities, a profession that is dominated by women. Their subjective experience of their psychosocial work environment was based on their position as a minority and gender as a man. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews in which the participants experiences of their psychosocial work environment were in focus. Finally, the collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. The main result showed that the men, on the basis of their gender and minority position, both perceived and suffered in their professional role. Several of the participants described experiences of discriminatory abuse, but many also experienced great benefits regarding positive discrimination in the workplace, recruitment opportunities and career opportunities. Furthermore, the result showed the importance of social support from management and colleagues.

Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen för distansledarskapets utmaningar med att förebygga och hantera psykosocial ohälsa vid Trafikverket. För att uppnå syftet har ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod där intervjuer skett med både chefer och medarbetare. Studien bidrar till att lyfta fram viktiga faktorer som kan vara avgörande för att chefer ska kunna upptäcka och hantera psykosocial ohälsa. Resultatet visar att relationer, kommunikation och en hög interaktionsfrekvens är avgörande för chefens förebyggande arbete gällande den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar även att fysisk närvaro inte är avgörande för huruvida chefen upplevs som närvarande, istället handlar det om att chefen i sina interaktioner är psykosocialt närvarande. / The purpose of this study was to deepen the understanding of the challenges of distance leadership in preventing and managing psychosocial illness at the Swedish Transport Administration. In order to achieve the purpose, a qualitative choice of method with semistructured interviews has been used as a data collection method where interviews have been conducted with both managers and employees. The study contributes to highlighting important factors that can be crucial for managers in order to detect and manage psychosocial illness. The result shows that relationships, communication and a high frequency of interaction are crucial for the manager's preventive work regarding the psychosocial work environment. The result also shows that physical presence is not necessary for whether the manager is perceived as present, instead, it becomes important that the managers are psychosocially present in their interactions.

I kontrast mot internationell forskning har psykologarbete i glesbygd hittills varit underbeforskat i svensk kontext. Vidare kan övergången mellan utbildning och yrkesliv vara utmanande för psykologer. Studiens syfte var därför att kartlägga nyexaminerade psykologers psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa i glesbygd baserat på arkivdata från två mätpunkter. En kvasiexperimentell tvärsnittsdesign utformades (n = 53) med testgrupp (glesbygd) och jämförelsegrupp (tätort), varav 77% kvinnor och 23% män, medelålder 32 år (SD = 4.66). Psykosocial arbetsmiljö undersöktes via delskalor från Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire och Professionell isolation. Psykisk hälsa och utmattning undersöktes via General Health Questionnaire och Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Gruppjämförelser via t-test visade att testgruppen skattade en högre grad av professionell isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) medan jämförelsegruppen skattade en högre nivå av utmattning (p = .006, Cohen’s d = -.78). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande måtten rollkonflikter, känslomässiga krav eller psykisk hälsa. De nyexaminerade psykologerna i glesbygd tycks välmående i sitt arbete men den professionella isolationen kvarstår som en viktig resursbrist att se över. Praktiska implikationer och förslag till framtida forskning presenteras. / In contrast to international research, working as a psychologist in rural areas is a scarcely researched topic in the Swedish context. Furthermore, the transition between education and work life can be a challenge for psychologists. Thus, the purpose of this thesis was to analyze the psychosocial work environment, mental health, and burnout of newly graduated psychologists in the rural areas of Sweden, based on archive data. The study had a quasiexperimental cross-sectional design with a sample (n = 53) consisting of a test group (rural context) and a comparison group (urban context), 77% women and 23% men with an average age of 32 years (SD = 4.66). Psychosocial work environment was examined through Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire and Professional isolation. Mental health and burnout were examined through General health Questionnaire and Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Group comparisons via t-test showed that the test group rated a higher score of professional isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) while the comparison group rated a higher score of burnout (p = .006, Cohen’s d = -.78). No statistically significant differences concerning role conflicts, emotional demands or mental health were found. The newly graduated rural psychologists appear healthy in their work environment, but the professional isolation remains a cause for concern. Practical implications and future research areas are suggested. / Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

Background and Aim: Development and digitalization of contemporary work life means that leadership at a distance becomes commonplace practice in an increasing number of organizations. Which affects leader prerequisites to handle their followers psychosocial work environment. This study´s aim was to explore office workers perceptions of how leadership at a distance affects their psychosocial work environment. Methods: Ten informants (coworkers) from the Swedish Public Employment Service were interviewed using semi-structured questions and their narratives were analyzed using inductive content analysis. Results: The analysis resulted in three salient sub-themes which were Equality, Contraposition, and Losses. These sub-themes resulted in a main theme that expresses how leadership at a distance holds potential for improved psychosocial work conditions. If leaders acknowledge the increased autonomy employees expect from a remote leadership. And cooperate with their employees to compensate for the losses that accompany physical distance. Leadership at a distance also contains risks when the contact between leadership and employee doesn´t compensate for the losses that comes with physical absence. Which can lead to a psychosocial work environment where employees experience alienation, feelings of disregard and a lack of support.  Conclusions: Leadership at a distance seems to create opportunities for employees to experience an improved psychosocial work environment, through a more autonomous everyday work environment. Including an opportunity for peer relation with their manager. With physical distance follows a loss of inter-human contact and fewer possibilities for a manager to perceive their co-workers everyday work environment. Meaning conditions where managers become dependent on their employees in a new way, not only for task performance, but for being able to handle psychosocial work conditions. Even if remote leadership seems compatible with a satisfying psychosocial work environment. The work place needs to make an effort for leaders to be present in new ways that facilitates psychological and functional closeness. In a way that allows managers to provide the freedom employees expect from a distance leadership along with the attention they need. Without letting their own control needs lead to detailed control and increased monitoring which may lead to a negative psychosocial work environment. Examples where leaders, and organizations as a whole, needs to reconsider new ways are: How to achieve availability, managers insight into the everyday work environment, building relationships that facilitate trust, and communicate clear expectations.   Key Words: Leadership at a distance, remote leadership, psychosocial work environment, Swedish Public Employment Service, qualitative content analysis