Organizations within the field of social work readily use systematic and technical tools in order to manage risk and safety when operating in a preventative work manner. The approach taken when managing both risk and safety is largely informed by an instrumental perspective. The relational factor to be considered here is co-worker support and its relevance in social workers' psychosocial work environments. However, this factor is not as clearly visible in risk prevention work ongoing in social work organizations. Therefore, the aim of this study is to examine the significance of co-worker support and its impact on social workers' psychosocial work environments. The main research questions are: What does co-worker support consists of? What factors are needed to create co-worker support? Finally, what is the significance co-worker support has on social workers' psychosocial work environments?  The results show that co-worker support is significant in social workers' psychosocial work environments as it leads to better work outcomes and working efficiency. Furthermore, social workers within organizations with greater co-worker support experienced a higher degree of job satisfaction and positive health outcomes. What became clear is that organizational leadership and managers are responsible for creating a psychosocial work environment where the conditions necessary to create co-worker support are present.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser?  Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete.  Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. / The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences?  The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking.  The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Problemformulering: Flexibelt arbete har blivit allt vanligare i arbetslivet, vilket innebär att enskilda medarbetare har ökat inflytande över när, var och hur de utför sitt arbete. Flexibelt arbete har visats kunna påverka medarbetares psykosociala arbetsmiljö såväl positivt som negativt vilket gör att tillväxten av flexibelt arbete ställer högre krav på- och bidrar till nya utmaningar för chefer, inte minst vad gäller det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syfte: Syftet med studien var att studera chefers upplevelser av att leda det psykosociala arbetsmiljöarbetet i organisationer med flexibelt arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där nio chefer inom kommunal verksamhet intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, med manifest tolkning. Resultat och slutsats: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt tretton underkategorier. Flexibelt arbete bidrar med en rad chefs- och ledarskapsutmaningar kopplade till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta var inställningen till flexibelt arbete i huvudsak positiv bland cheferna, vilket i stor utsträckning berodde på de övervägande positiva effekterna flexibelt arbete visat sig ha på medarbetare och deras välmående. Därför dras slutsatsen att de chefs- och ledarskapsutmaningar som identifierats i studien kompenseras av de positiva effekter flexibelt arbete har på medarbetare, vilket är gynnsamt för ett hållbart psykosocialt arbetsmiljöarbete. / Aim: The aim of the study was to study managers' experiences of leading the psychosocial work environment work in organizations with flexible work.  Method: To answer the purpose, a qualitative method with an inductive approach has been applied. Data was collected through semi-structured interviews where nine managers in municipal operations were interviewed. The interviews were transcribed and the material was analyzed with a qualitative content analysis, with manifest interpretation.   Results and conclusion: The analysis resulted in four main categories with a total of thirteen subcategories. The results showed that flexible work contributes to managerial and leadership challenges linked to psychosocial work environment work. Despite this, attitudes towards flexible working were generally positive among managers, largely due to the predominantly positive effects flexible working was shown to have on employees and their well-being. Therefore, it is concluded that the managerial and leadership challenges identified in the study are compensated by the positive effects flexible working has on employees and their well-being, which is favorable for sustainable psychosocial work environment work.

In manufacturing, emerging digital technologies related to industry 4.0 are playing an assisting role for operators, and just as in previous industrial revolutions the paradigm for operators in the industry is changing. This study has two key goals. The first is to look into the impact of the worker's psychosocial impacts under the operator 4.0 typologies during assembly, training, and maintenance operations, and the second is to look into the potential changes in the operator framework as the industry progresses from 4.0 to 5.0. This study proposed a theoretical framework for assessing psychosocial impacts in operator 4.0 typologies. The proposed framework can be utilized by the company managers, researchers, production engineers, and human resource personnel for the psychosocial risk assessment of the operators in assembly, training, and maintenance operations as self-report questionnaires. This study employed a systematic literature review strategy to answer the study objectives. The findings reveal that the nature of work, the social and organizational environment of work, and individual impacts are all key categories, that might impact operators’ psychosocial environments in assembly, training, and maintenance operations under the operator 4.0 typologies.This study focuses on determining the psychosocial consequences of the operator 4.0 typologies and helps the operators to become more aware, and equipment designers should consider operator psychosocial work conditions when designing new augmented equipment for assisting operators in the work environment. Most advanced technologies are unfamiliar to operators, and they have exhibited a reluctance to accept new technology because it significantly changes their working environment. Which necessitates the training and awareness of operators regarding advanced technologies. Operator 4.0 typologies were introduced with a vision to create a socially sustainable environment for operators. However, the identified psychosocial impacts make it favorable and unfavorable to the operators.

Att arbeta inom missbruksvården med klienter med beroendeproblematik kan medföra vissa påfrestningar i arbetsmiljön för den anställda. Antalet studier rörande vilka krav respektive resurser anställda inom missbruksvården upplever i den sociala arbetsmiljön är dock få. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda inom missbruksvården upplever sin sociala arbetsmiljö, relaterat till krav samt resurser i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 anställda inom missbruksvården och materialet bearbetades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk var krav- och resursmodellen. I studiens resultat återfanns tre arbetskrav: begräsningar i arbetet, emotionella krav samt interpersonella konflikter. Tre resurser i arbetet framkom i resultatet: inflytande på arbetsplatsen, utvecklingsmöjligheter i arbetet och socialt stöd. Resultatet visade att det förelåg en relativt god balans mellan kraven som upplevdes som påfrestningar och resurserna som motiverar och hjälper de anställda i arbetet. Studien kan bidra till en större förståelse kring arbetet inom missbruksvården samt dess utvecklingsmöjligheter.

Undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen arbetar med att skapa trygga och meningsfulla förhållande för äldre människor som är i behov av omsorg. Framtida utmaningar kommer att ställa höga krav på omsorgspersonal, därför är syftet med detta arbete att undersöka omsorgspersonalens upplevelser om sin egen psykosocial arbetsmiljö för att kunna öka kunskapen om vad som kan bidra till att den blir hållbar över tid. Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data samlades med hjälp av enkätundersökningar från fem enheter som bedriver äldreomsorg inom 2 olika kommuner. Datainsamlingen resulterade i 155 enkäter och en svarsfrekvens på 77,5%. Resultatet visade att de anställda upplever en dålig psykosocial arbetsmiljö som beror på riskfaktorer som höga krav, låg kontroll och bristande socialt stöd som i sin tur leder till sjukfrånvaro. En dålig psykosocial arbetsmiljö kan ha negativa konsekvenser på individ och samhällsnivå, därför kvävs det vidare forskning om hur man kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för medarbetare inom äldreomsorg. / Assistant nurses and care assistants in elderly care work to create a safe and meaningful life for elderly people who are in need of care. Future challenges will place high demands on care staff, therefore the purpose of this work is to examine the care staff's perceptions of their own psychosocial work environment in order to increase knowledge about what can contribute to its sustainability over time. This is a quantitative study with a deductive approach. Data were collected with the help of surveys from five units that provide elderly care in 2 different municipalities. The data collection resulted in 155 surveys and a response rate of 77,5%. The results showed that the employees experience a poor psychosocial work environment that is due to risk factors such as high demands, low control and lack of social support, which in turn leads to sick leave. A poor psychosocial work environment can have negative consequences for the individual and at societal level, therefore further research on how to contribute to a more sustainable working life for employees in elderly care is stifled.

Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse kring hur ledarskapet och ledarens kön påverkar individens psykosociala arbetsmiljö. Frågeställningarna som skulle förklaras var: hur ser det önskade resultatet av ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur ser det upplevda/faktiska ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur upplevs ledarens kön inverka på den psykosociala arbetsmiljön? Den tidigare forskningen visar på att det finns ett visst samband mellan vad som kännetecknar manligt och kvinnligt ledarskap i form av transformativt och transaktionellt ledarskap. Detta är även något som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, då det transformativa ledarskapet ses som det mjuka och förknippas med ett kvinnligt ledarskap, medan det transaktionella ses som ett mer auktoritärt ledarskap och därmed som ett mer manligt ledarskap. Det som dock framkom i intervjuerna i den här studien är att respondenterna inte ser ledarskapet som manligt eller kvinnligt, utan mer att det beror på vilken typ av ledarstil som ledaren utövar. Det betyder att respondenterna upplevde att såväl manliga som kvinnliga ledare kunde använda sig av såväl transformativt som transaktionellt ledarskap och därmed påverkades den psykosociala arbetsmiljön utifrån ledarstil och inte utifrån könet på ledaren. Studien genomfördes genom att åtta respondenter intervjuades, av dessa var fem medarbetare och tre var chefer. En orsak till att studiens resultat skiljer sig från den tidigare forskningen kan vara valet av metod och för få respondenter. / The purpose of this study was to create a deeper understanding of how leadership and the gender of the leader affects the individual's psychosocial work environment. The questions to be explained were: What does the desired outcome of leadership's impact on the psychosocial work environment look like? What is the impact of perceived/actual leadership on the psychosocial work environment? How is the gender of the leader perceived to affect the psychosocial work environment? The previous research shows that there is a certain connection between what characterizes male and female leadership in the form of transformative and transactional leadership. This is also something that can affect the psychosocial work environment, as transformative leadership is seen as the soft and associated with a female leadership, while the transactional is seen as a more authoritarian leadership and thus as a more male leadership. However, what emerged in the interviews in this study is that the respondents do not see leadership as male or female, but more that it depends on the type of leadership style that the leader exercises. This means that the respondents felt that both male and female leaders could use both transformative and transactional leadership and thus the psychosocial work environment was affected based on leadership style and not on the gender of the leader. The study was conducted by interviewing eight respondents, of whom five were employees and three were managers. One reason why the study's results differ from the previous research may be the choice of method and too few respondents.

The purpose of this study is to gain more understanding for police officers' experiences for the psychosocial work-environment and their experiences of threat and violence in the work-environment. Through a qualitative study has interviews conducted with police officers to gain a deeper understanding. My main question is: How do police officers experiences their psychosocial work-environment? And the other research questions are: How do psychosocial work environment affect police officers privacy? How the dynamics of the group’s role in the psychosocial work environment? What are the factors that affect/prevent psychosocial work environments? The officers' experiences of their psychosocial work-environment were very similar to each other. They feel that their psychosocial work-environment is positive for their fellowship and communication in their work group. These are some of the factors that are characteristic of a good psychosocial work-environment according to Thoerells (2003).The informants were told that their psychosocial work-environment is good when it comes to team work and cohesion and it has a more personal communication as they work in small groups which allows them to get to know each other more. Working as a policeman in Malmö was experienced as very stressful and there was always a fast pace compared with Trelleborg, which is a smaller town. According to one of the informants' experiences is it less stressful and more peaceful people in Trelleborg comparing to Malmö. / <p>Validerat; 20110721 (anonymous)</p>

Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (KASAM), empowerment och psykosocial arbetsmiljö (PSAM) är väletablerade begrepp. Det finns begränsad forskning om deras inbördes relation, dock har tidigare forskning konstaterat att höga nivåer av KASAM och empowerment är relaterad till god upplevelse av anställdas PSAM. Studiens syfte var att undersöka relationen och variationen mellan PSAM, KASAM och empowerment. Detta besvarades genom fyra frågeställningar och tre hypoteser. I studien ingick 130 deltagare (74 kvinnor och 56 män). Datainsamlingen skedde på två separata arbetsplatser. Enkäten inkluderade fem bakgrundvariabler och tre skalor. Materialet analyserades med korrelationer och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM och empowerment kompletterar varandra med att förklara variationen i PSAM. Korrelationerna indikerade att högre upplevelse av KASAM och empowerment är kopplade till en högre skattning av PSAM. Utöver detta korrelerade KASAM och empowerment med varandra. Slutsatsen som drogs var att arbetsplatser måste undersöka dessa tre delar tillsammans för att få en överblick över hur anställda upplever sin PSAM.

Midwives belong to the group of professional workers in Sweden with the highest job satisfaction. Meanwhile, media and research sheds light on a strained work environment with a lack of resources and a great need for more midwives. This essay aims to investigate midwives’ experiences of their psychosocial work environment in relation to the Covid-19 pandemic. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews at a specialized clinic in a medium-sized city in Sweden. We found that the pandemic contributed to a heavier workload and more demands in an already strained work environment. Furthermore, the emotional labor that exists in all service professions adds to the demands even more.