Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. / The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Dagens forskningsprojekt kräver minst lika mycket metodik och styrning som andra projekt, men studier av hur man driver och leder forskningsprojekt är fortfarande väldigt få. Syftet med den här uppsatsen har varit att utforska forskningsprojektet som arketyp och genom tio kvalitativa intervjuer få insikt om hur individer upplever att arbeta med forskningsprojekt.  Den här studien kommer visa på en del av den problematik som finns inom den akademiska naturvetenskapliga forskningen. En av den är att individens framgång dominerar över gruppens, vilket gör det svårt att samarbeta och bidrar till konkurrens mellan kollegor.  En del av den här studien berör psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Forskare tenderar till att arbeta oändliga timmar och har generellt svårt att sätta upp gränser för att ta vara på fritid och familj, något som kan leda till utbrändhet. Den osäkra miljön, konkurrensen och ambitionerna som finns kan leda till att destruktiva ledarskap får fotfäste. Alla de faktorer i kombination med att forskaren nästan uteslutande drivs av inre motivation, eftersom den yttre återkopplingen sällan finns, drabbas många av en känsla av otillräcklighet och bristande självförtroende. / Today's research projects require at least as much methodology and management as other projects, but studies on how to run and manage research projects are still very few. The purpose of this study has been to explore the research project as an archetype and through ten qualitative interviews gain insight into how individuals experience working with research projects.  This study will highlight some of the problems that exist in academic scientific research. One of them is that the success of the individual dominates over that of the group, making it difficult to collaborate and contributing to competition between colleagues.  Part of this study concerns the psychosocial work environment and leadership. Researchers tend to work endless hours and generally find it difficult to set boundaries to allow for leisure and family time, which can lead to burnout. The precarious environment, competition and ambitions that exist can lead to destructive leadership taking root. All of these factors, combined with the fact that the researcher is driven almost exclusively by internal motivation with little external feedback, leave many suffering from a sense of inadequacy and lack of self-confidence.

Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre. Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna. Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras. / Introduction: Statistics show that 8% of all licensed nurses do not work in healthcare. Causes are high workload and work-related stress. Previous research presents that workplaces proactively work for the well-being of staff have more prosperous employees. Without the feeling of well-being of the nurse, patient safety and the quality of care will be worse. Aim: Aim to describe the primary care nurse’s assessment of the psychosocial work environment and well-being and study the relationship between these variables. Method: A quantitative cross-sectional study with descriptive and correlational design. A total of 170 questionnaires were sent out to nurses and district nurses working in regionally managed and privately owned primary care in Central Sweden. Response rate: 58%. Instrument used; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Result: Strong correlation between high work-privacy conflicts and higher stress symptoms were seen, this means the variables co-vary negatively. High work pace correlates negatively with stress symptoms. Positive correlation was seen between feeling pride in the organization and well-being, vitality, learning and thriving at the workplace. Vitality and learning were rated high, which indicates high levels of thriving. Conclusion: Several statistically significant relationships between psychosocial work environments and well-being were found. This implies that psychosocial work environment affects primary care nurse’s well-being. It underlines the importance of organizations prioritizing creating a sustainable work environment for the well-being to be preserved and improved.

I detta examensarbete har upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation undersökts. Studien har en kvalitativ forskningsansats som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med arbetstagare som innehar olika yrkesbefattningar men som arbetar inom en och samma organisation. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar formulerats: Hur beskriver arbetstagarna omorganisationen? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen kommer påverka deras arbetsuppgifter? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen påverkar deras välbefinnande på arbetsplatsen? För att analysera den insamlade empirin och skapa en djupare förståelse för det sociala fenomenet har teorierna krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt KASAM – känsla av sammanhang av Antonovsky (2005) använts. Resultatet visade på enhetligt positiva känslor och reaktioner på den pågående omorganisationen. Samtliga intervjupersoner ansåg förändringarna som meningsfulla för företaget såväl som för dem själva som anställda. Omorganisationen syftar till expansion och tillväxt, vilket visade sig förändra majoriteten av intervjupersonernas arbetsuppgifter. Implementationsprocessen upplevdes till en början som rörig och informationsutbytet ansågs vara otillräckligt för att processen skulle kunna genomföras på ett tillfredställande sätt. Detta ledde till spekulationer och ryktesspridning, vilket påverkade sammanhållningen på arbetsplatsen. Det blev dock tydligt att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig faktor för att hantera det dagliga arbetet. Ett effektivt samarbete med både kollegor och chefer blev en nödvändighet för att hantera de krav som uppstod som en följd av omorganisationen.

Background - Work environment for care staff in elderly care has been particularly discussed during covid-19. A large part who worked during the pandemic were temporary workers. In addition to the already existing challenges in the psychosocial work environment, the temporary workers have a job that involves working in different workplaces, with different colleagues and with different managers, which can also be a challenge to ensure the psychosocial working environment of the temporary workers. Aim - To investigate and describe the experiences of temporary workers in elderly care of the psychosocial work environment during the covid-19 pandemic. Method - A qualitative method with an inductive approach has been applied. The empirical material was collected through five semi-structured interviews with hourly workers in elderly care. The material was analyzed using thematic analysis. Results and conclusion – Three main themes and nine sub-themes were identified. Majority experienced changes in work during the pandemic. The changes were about increased responsibility, overtime and concerns about infecting care recipients and their families. There was good support from the manager and colleagues, but the most significant thing for experiencing a good psychosocial work environment was the support from colleagues. It is important to prevent or reduce the risk of ill health and create better conditions for temporary workers to stay in the profession. / Bakgrund och Problemformulering – Arbetsmiljön för omsorgspersonalen inom äldreomsorgen har blivit särskilt omdiskuterad under covid-19. En stor del av de som arbetade under pandemin var timvikarier. Utöver de redan befintliga utmaningarna i den psykosociala arbetsmiljön har timvikarierna ett arbete som går ut på att arbeta på olika arbetsplatser, med olika kollegor och med olika chefer vilket också kan vara en utmaning för att säkerställa timvikariernas psykosociala arbetsmiljö. Syfte - Att undersöka och beskriva timvikarier inom äldreomsorgens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under covid-19 pandemin. Metod - En kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Det empiriska materialet samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med timvikarier i äldreomsorgen. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat och slutsats – Tre huvudteman och nio underteman identifierades. Majoriteten av timvikarierna upplevde förändringar i arbetet under pandemin. Förändringarna handlade om ett ökat ansvar, övertid och oro för att smitta vårdtagare och sina familjer. Resultatet visade att det fanns ett bra stöd från chef och kollegor men det mest betydelsefulla för att uppleva en god psykosocial arbetsmiljö var stödet från kollegor. Det är av att stor vikt att arbetsgivare arbetar aktivt med sätt att förhindra eller minska risken för ohälsa och skapa bättre förutsättningar för timvikarier att stanna i yrket.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

Omorganisationer har blivit allt vanligare och påverkar majoriteten av anställda och deras psykosociala arbetsmiljö, både medarbetares men också chefers. Syftet med studien var att undersöka hur ledningsgruppen i ett företag upplevde en organisationsförändring samt hur förändringen påverkade deras psykosociala arbetsmiljö. En intervjustudie genomfördes med 6 deltagare (5 män, 1 kvinna) i ett företag under en pågående omorganisation, samtliga deltagare hade en ledande befattning. Data analyserades med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplevde en negativ psykosocial arbetsmiljö under omorganisationen. Hög arbetsbelastning, ineffektiv kommunikation, brist i samarbete, otydlig arbetsorganisation, förändrade arbetsuppgifter, ökat ansvar gentemot personal och bristande delaktighet var de faktorer som deltagarna upplevde som bristande. Kollegialt stöd var en aspekt som upplevdes positivt. Studiens resultat har bidragit till en fördjupad kunskap om hur just chefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö under en omorganisation. I framtida studier kan det vara intressant att genomföra en enkätundersökning för att få ett representativt urval och möjlighet hur ett större urval upplever organisationsförändringar. / Reorganizations have become more common and affect the majority of employees and their psychosocial work environment, both coworker and employer. The purpose of this study was to examine the managements experience regarding the changes within the organization with respect to psychosocial work environment. An interview study was conducted involving 6 participants (5 men, 1 woman) employed with senior positions at an organization that went through a reorganization. The data was analyzed using a thematic analysis. Results from the study indicated that the majority of the participants experienced a negative psychosocial work environment during the reorganization. The participants experienced high workload, inefficient communication, lack of cooperation, unclear work organization, changed tasks, increased responsibility towards staff, lack of participation and a good collegial support. Results of the study have contributed to a deeper knowledge regarding how senior positions experience their psychosocial work environment during reorganization. It could in future studies be interesting to do a survey which gives a representative sample and to examine how greater samples experience an organizational change.

Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen.  I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis.   The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.