Användandet av bärbar teknologi förväntas öka och bli den största trenden inom träning ochhälsa. Klädesplagg, accessoarer och plåster används för att avslöja värden om allt frånhjärtfrekvens till sömnmönster till dietvanor. I takt med det ökande intresset för fysiologiskadata börjar även bärbar teknologi för kognitiva värden träda fram i form avkonsumenttillgängliga EEG-scanners. Aktörer som Muse, Neurosky och Emotiv ledermarknaden framåt och tillåter personer läsa av sina hjärnfrekvenser direkt hemifrån soffan.Syftet med studien är att undersöka intresse och förväntningar på kognitivt mätbar bärbarteknologi. Vidare är syftet även att utveckla en prototyp för att demonstrera hur en applikationtill denna typ av teknologi skulle kunna tänkas se ut, samt bidra till forskning ochmarknadsutveckling inom området. Studien är primärt utförd med en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp, en semistrukturerad intervju och ett användbarhetstest, men visar även påkvantitativa inslag i form av ett enkätutskick där 139 anonyma respondenter deltog.Studiens slutsats pekar på ett intresse bland potentiella konsumenter för en mindre synlig bärbar teknologisk produkt med möjlighet att mäta värden som stressnivåer. Ett mindre intresse uttrycktes för delningsfunktioner och mätande av emotionella tillstånd. Produktens applikation förväntas vara lättförståelig och erbjuda både enklare och mer detaljerade data. De potentiella konsumenterna förväntar även att applikationen tydligt visualiserar vilka värden som mäts, samt att förbättringsförslag finns att tillgå. / The use of wearable devices is expected to increase and become the largest trend in fitness.Clothes, accessories and patches are used to reveal values ranging from heart rate to sleeppatterns to diet habits. In keeping with the growing interest in physiological data, portabletechnology for cognitive values are also emerging in the form of consumer-accessible EEGscanners. Actors like Muse, Neurosky and Emotiv are leading the market forward and allowspeople to read their brain frequencies directly from the couch in their home.The purpose of this study is to investigate the interest and expectations of cognitive measurable portable technology. Furthermore, the aim is also to develop a prototype to demonstrate how an application for this kind of technology could look, as well as contribute to research and market development in the area. The study was primarily done with a qualitative method in the form of a focus group, a semi-structured interview and a usability test, but also shows quantitative elements in the form of a poll where 139 anonymous respondents participated. The study's conclusion points to an interest among potential consumers for a less visible portable technological product with the ability to measure values such as stress levels. A lesser interest was expressed for sharing functions and measurement of emotional states. The product's application is expected to be easily understood and offers both simpler and more detailed data. Potential consumers also expect the application to clearly visualize which values are measured and that improvement proposals are available.

Mobiltelefoner, sociala medier och smarta teknologier är idag en självklar del av tillvaron för många. Samtidigt har överanvändning av mobiltelefoner förknippats med psykisk ohälsa. Som del av utvecklingen av smarta telefoner, appar och tillgången till stora datamängder har även fenomenet att bevaka sina egna vanor med hjälp av tekniken blivit vanligt förekommande. Denna typ av informationsinsamling kallas för quantified self-data och intresset för tekniken är stort. Tidigare forskning om quantified self-data antyder att det skulle kunna vara ett kraftfullt hjälpmedel för en användare som vill förbättra sin livskvalitet. Ett däremot outforskat område är vad som händer med effekterna av quantified self när det ställs mot teknologier som redan vunnit mark i att styra en användares beteende, exempelvis våra smartphones. Denna studie syftade till att utforska detta område och frågan som ställs är hur kontinuerlig feedback i form av quantified self-data, via en mobilapplikation, har för inverkan på en mobilanvändares upplevelse av mobilen och sin användning av den. I studien fick åtta deltagare under två veckor använda sig av mobilapplikationen Moment, som presenterar data om en användares mobilanvändning. Deltagarna ombads även skriva ner dagliga reflektioner i en loggbok. Resultatet visar på att appen tillsammans med loggboken fick deltagarna att aktivt reflektera över sin användning. Deltagarna ansåg att deras användning förblev oförändrad, men att appen och dess data mestadels motiverade till ett minskat användande. Samtliga deltagare trodde att appen var ett bra hjälpmedel för den som vill minska sin mobilanvändning. / Smartphones and social media have become common parts of our everyday life. At the same time, smartphone attachment and overuse have been associated with negative implications on mental health. As a part of the development of smartphones, apps and the access to great amounts of data, the phenomenon of tracking one’s own habits is frequently occurring. This type of data gathering is called quantified self and there is a big interest in the technology. Previous research suggests that quantified self could be a powerful tool for a user wishing to improve his or her life quality. However, the effect of quantified self when put up against technology that is already effective in steering users’ behaviors, such as our smartphones, remains an unexplored subject. This study aimed to explore that subject and the questioned asked is how continuous feedback through quantified self, when presented in a mobile application, influences a smartphone user’s experience of the phone and the usage of it. In the study conducted, eight participants used the application Moment during two weeks, an application which presents the user with data about phone usage. Participants where prompted to write down daily reflections in a journal. The result shows that the app together with the journal made the participants actively reflect on their phone usage. Participants felt that their usage remained unchanged, but that the app mostly motivated them to reduce their usage. All participants thought that the app would be a good aid for those who want to reduce their smartphone usage.

Transport systems account for a large part of the worlds CO2 emissions. In order to reach goals, set to lower emissions, we need to travel less by car and increase the use of sustainable means of transportation. Through the use of self-tracking devices and by visualizing the data collected, individuals can learn about, and discover, habits, patterns and practices amongst themselves. In this thesis, the question of how much individuals know about their own CO2 emissions created from the modes of transportation they use on an everyday basis, is explored. The paper examines how a visualization of personal movement and transport data affects individuals' understanding of their own CO2 emission as well as their motivation towards using more sustainable modes of transportation. A two-week user-study was conducted with 15 participants. The participants tracked their movements and transports using a mobile application on a smart phone, and their data was presented in a web-application. Prior and post to the user-study, a self-evaluation questionnaire based on the COM-B model was handed out. Results showed that participants' understanding increased regarding putting their emission amounts in relation to what is low and what is high between transportation modes. An increased awareness of personal transportation patterns and what the environmental impact the choice of transport mode has, was indicated. Further, participants' motivation towards using more sustainable modes of transportation seems to be dependent on realizing if they have low or high emissions but also if there exist available alternative transport options to switch to. / Transportsystem står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. För att nå utsatta utsläppsmål måste färre resor göras med bil och användandet av hållbara transportmedel öka hos individer. Genom att börja spåra sig själv inom olika områden, och genom att bli presenterad sin insamlade data, kan individer upptäcka och lära sig om vanor, mönster och praxis bland dem själva. I denna avhandling undersöks hur mycket individer vet om sina egna koldioxidutsläpp som skapas av de transportmedel som de använder dagligen. I studien undersöks hur en visualisering av personlig rörelse- och transportdata påverkar individens förståelse av sitt eget koldioxidavtryck samt dennes motivation till att använda mer hållbara transportmedel. En användarstudie genomfördes med 15 deltagare över två veckor. Under denna period fick deltagarna spåra sina förflyttningar och vilka transportmedel som användes med hjälp av en applikation på en smart telefon. Det insamlade transportdata presenterades därefter i en webb- applikation med avseende på deltagarnas koldioxidutsläpp. Innan och efter användarstudien fick deltagarna svara på ett självutvärderingsformulär baserat på beteendemodellen COM-B. Resultaten visade att deltagarnas förståelse ökade när det gäller att sätta sina utsläppsmängder i förhållande till vad som är lågt respektive högt mellan olika transportmedel. En ökad medvetenhet om personliga transportmönster och hur stor miljöpåverkan valet av transportläge har, indikerades. Vidare verkar deltagarnas motivation att använda mer hållbara transportmedel vara beroende utav om de inser att de har låga eller höga utsläpp, men också om det finns tillgängliga, alternativa, transportmedel att byta till.

This thesis investigates the relation between human and smartwatch by exploring the experiences of four Swedish long-distance runners who use digital technology to self-track their running activities. By examining the participating runners’ use of their smartwatches and smartwatch data as postphenomenological human-technology relations (Ihde, 1990), this thesis offers a perspective on the use of wearable self-tracking technology as augmenting human experience through digital data. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with the participating runners. In the analysis of the material, a computer-assisted qualitative data analysis software is used to transcribe and code the material following a concept-driven approach influenced by Ritchie and Lewis’ Thematic Framework Method (2003). The coded transcripts are summarized in thematic charts based on postphenomenological human-technology relations developed by Ihde (1990) and Verbeek (2008) along with an understanding of data influenced by the field of critical data studies and adjacent work (e.g. Iliadis & Russo, 2016; Kitchin, 2014; van Dijck, 2014; Edmond et al., 2022). The runner-smartwatch relations that are analyzed in this thesis showcase how the digital data produced in self-tracking practices become part of the self-tracker’s experiences by being incorporated in a runner-data assemblage. Viewing the runner-smartwatch relation as a type of augmentation relation (Verbeek, 2008), this thesis further suggests that the digital data function as an augmenting layer through which the running activity is experienced.

Industrie 4.0 und aktuelle Entwicklungen in dem Bereich der produzierenden Unternehmen erfordern hohe Anpassungsleistungen von Menschen und von Maschinen gleichermaßen. In Smart Factories werden Produktionsmitarbeiter zu Wissensarbeitern. Dazu bedarf es neben neuen, intelligenten, technischen Lösungen auch neuer Ansätze für Arbeitsorganisation, Trainings- und Qualifizierungskonzepte, die mit adaptierbaren technischen Systemen flexibel zusammenarbeiten. Das durch die EU geförderte Projekt Factory2Fit entwickelt Lösungen für die Mensch-Technik-Interaktion in automatisierten Produktionssystemen, welche eine hohe Anpassungsfähigkeit an die Fähigkeiten, Kompetenzen und Präferenzen der individuellen Mitarbeiter bieten und damit gleichzeitig den Herausforderungen einer höchst kundenindividuellen Produktion gewachsen sind. Im vorliegenden Beitrag werden die grundlegenden Ziele und Ideen des Projektes vorgestellt sowie die Ansätze des Quantified-self im Arbeitskontext, die adaptive Automatisierung inklusive der verschiedenen Level der Automation sowie die spezifische Anwendung des partizipatorischen Designs näher beleuchtet. In den nächsten Arbeitsschritten innerhalb des Projektes gilt es nun, diese Konzepte um- und einzusetzen sowie zu validieren. Die interdisziplinäre Arbeitsweise sowie der enge Kontakt zwischen Wissenschafts-, Entwicklungs- und Anwendungspartnern sollten dazu beitragen, den Herausforderungen bei der Realisierung erfolgreich zu begegnen und zukunftsträchtige Smart Factory-Lösungen zu implementieren. Das Projekt Factory2Fit wird im Rahmen von Horizon 2020, dem EU Rahmenprogramm für Forschung und Innovation (H2020/2014-2020), mit dem Förderkennzeichen 723277 gefördert.

The purpose of this study was to find out how fitness applications should be designed to help Quantified-selfers to change a behavior. This was investigated by interviewing users of the fitness-tracking application Runkeeper, and focused on users experiences, how they use it and in what way their behavior has changed. The study showed that the application had overall improved the users training behavior, but it differed in the way in which it had succeeded. The app was seen as a positive resource that allowed the users to follow and compare their results, which led to that they progressed in their training. What features the users used, which they did not use and which they wanted was individually and depended on the users desired outcome of their training. Finally, it is suggested how future wearable tech regarding fitness can be designed to help Quantified-selfers further to change a behavior. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur träningsapplikationer bör utformas för att hjälpa Quantified-selfers att förändra ett beteende. Detta undersöktes genom att intervjua användare av applikationen Runkeeper, där fokus låg på användarnas erfarenheter av appen, hur användningen sker och på vilket sätt deras beteende har förändrats. Det utfördes även en innehållsanalys på vad användarna själva såg för förbättringspotential i appen, genom att de gav förslag på nya funktioner. Studien visade att applikationen överlag hade förbättrat användarnas träningsbeteende, men att det skiljde sig åt på vilket sätt den hade lyckats med detta. Appen sågs som ett positivt hjälpmedel som gjorde att användarna kunde följa och jämföra sina resultat, vilket ledde till att de utvecklades i sin träning. Vilka funktioner användarna använde, vilka de inte använde och vilka de ville ha var individuellt och berodde på vad användaren ville ha ut av sin träning. Slutligen föreslås hur framtida aktivitetsmätare för Quantified-selfers kan utformas för att hjälpa användaren ytterligare mot en beteendeförändring.

Mobile devices have become a massively prevalent part of everyday life, as their capabilities and functionality have expanded into new domains. One form factor that has attracted recent renewed interest is the smartwatch.  This paper looks at how devices can be used to track the time, and in particular how we can invent new visualisations for timekeeping. It draws on different psychological theories of time to sketch out six new time visualisations, drawing on both old and new timekeeping devices as inspiration. These visualisations address linear time visualisations and cyclical time visualisations. The designs are contrasted with each other, with a final design selected and prototyped on the Apple Watch. The prototype is briefly evaluated through a 48 hour user test with one user. The design is then reiterated upon based on the feedback from this user test. / Mobila enheter har blivit en allt större del av våra vardagliga liv i samma takt som deras kapacitet och funktionalitet har ökat och spridit sig till nya områden. Ett av dessa områden som nyligen fått ett nyfunnet intresse är smarta klockor. Den här uppsatsen tittar på hur mobila enheter och framför allt smarta klockor kan användas för att hålla reda på tiden. Den undersöker framför allt på hur vi kan ta fram nya sätt att visualisera tid. Arbetet bygger på olika psykologiska teorier om tid för att skissa sex stycken olika tidsvisualiseringar, de olika visualiseringarna använder också historiska tidmätningsinstrument som inspiration. Dessa visualiseringar bygger också på ett framtaget koncept om att tid kan ses som konstant eller cyklisk. Designförslagen jämförs sedan med varandra och en slutgiltig design väljs ut. En prototyp för Apple Watch skapas, baserat på den slutgiltiga designen. Prototypen utvärderas genom att en användare bär klockan under 48 timmar. Därefter förbättras och förändras designen baserat på återkopplingen från testet.

abstract: The advent of commercial inexpensive sensors and the advances in information and communication technology (ICT) have brought forth the era of pervasive Quantified-Self. Automatic diet monitoring is one of the most important aspects for Quantified-Self because it is vital for ensuring the well-being of patients suffering from chronic diseases as well as for providing a low cost means for maintaining the health for everyone else. Automatic dietary monitoring consists of: a) Determining the type and amount of food intake, and b) Monitoring eating behavior, i.e., time, frequency, and speed of eating. Although there are some existing techniques towards these ends, they suffer from issues of low accuracy and low adherence. To overcome these issues, multiple sensors were utilized because the availability of affordable sensors that can capture the different aspect information has the potential for increasing the available knowledge for Quantified-Self. For a), I envision an intelligent dietary monitoring system that automatically identifies food items by using the knowledge obtained from visible spectrum camera and infrared spectrum camera. This system is able to outperform the state-of-the-art systems for cooked food recognition by 25% while also minimizing user intervention. For b), I propose a novel methodology, IDEA that performs accurate eating action identification within eating episodes with an average F1-score of 0.92. This is an improvement of 0.11 for precision and 0.15 for recall for the worst-case users as compared to the state-of-the-art. IDEA uses only a single wrist-band which includes four sensors and provides feedback on eating speed every 2 minutes without obtaining any manual input from the user. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Computer Engineering 2019

What does the climate and the body have to do with each other? In some ways, they are widely different. The body is local, individual, a lived experience; the climate is global, collectively felt, and hard to observe in everyday life. In other ways, the body and the climate are inextricably linked. The ways in which we feed, dress and transport our bodies impact the climate, and the climate impacts the ways in which it is possible to feed, dress and transport our bodies. In this thesis, I aim to explore the connections between the body and the climate through two types of digital technology: web tests and apps for assessing and tracking different kinds of metrics related to the body and the climate. I use a theoretical framework centered on how the individual is presented as an arena for constant improvement, and study the interfaces through their different affordances and uses of metaphor. In my analysis, I find that these interfaces position the user as someone who can, and should, do more for both the body and the climate. They also position the user as someone in control and with the power to actually change and/or make an impact. Finally, I discuss two different ways to interpret these results. On one hand, it could be interpreted as a way to empower individuals and encourage them to act for the good of themselves and the world as a whole. On the other hand, the emphasis on individual actions may underplay the need for collective action on a systemic level. I conclude that digital technology for measuring ourselves and our behavior may offer us insights that could strengthen support for collective action, but we need to contextualize data in order to interpret it properly and act accordingly.

[pt] A pesquisa investiga, em determinadas obras da literatura contemporânea, em sua maioria brasileiras, uma tensão entre as noções de contar e de expor, ou, ainda, entre os gestos de narrar, associar eventos e os de reunir e mostrar elementos. Cada vez mais lidamos com arquivos, coleções, inventários, listas, pastas e com interfaces com suas próprias modulações representativas do humano. Cada vez mais produzimos passado e vivemos uma enxurrada de informações no presente, encontrando desafios para construir sentido. A hipótese principal da pesquisa é a de que vivemos uma reformulação na estruturação da experiência, por meio de um diálogo da forma narrativa com a forma do banco de dados, e, na expressão poética, entre o lírico e conceitual. O gesto da pesquisa é olhar para tal mudança por meio de contos, poemas e escritas artísticas que, ao nosso ver, carregam em si sinais desses diálogos e tensões. O corpus de obras literárias trará textos de Alex Hamburguer, André Sant Anna, Diego Pansini, Carol Rodrigues, Marta Barcellos, Nicholas Feltron, Raphael Sassaki, Reginaldo Pujol Filho e do próprio autor, entre outros. / [en] The research investigates, in certain works of contemporary literature, mostly Brazilian, a tension between the notions of counting and exposing, or even between the gestures of narrating and associating events and those of gathering and exhibiting elements. We increasingly deal with files, collections, inventories, lists, folders. We increasingly produce the past and live a flood of information in the present, and we find ourselves in difficulties to make sense of it. The main hypothesis of the research is that we are experiencing a change in the structuring of the experience, from the narrative form to the form of the database and, in poetic expression, between lyric and conceptual. The gesture of the research is to look for such a change through short stories, poems and conceptual poetry that, in our view, carry signs of this transformation. Our literary corpus will bring texts by Alex Hamburguer, André Sant Anna, Diego Pansini, Carol Rodrigues, Marta Barcellos, Nicholas Feltron, Raphael Sassaki, Reginaldo Pujol Filho and the author, among others.