Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogers perspektiv på blyga barn i förskolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom enkätbaserade intervjuer via internet. Enkäten och missivbrevet skickades ut till 74 förskolerektorer och därefter till 101 förskolor. Data som inkom blev kategoriserade och analyserade med hjälp av det teoretiska ramverket, Bowlbys anknytningsteori samt Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet tar upp de olika definitonerna som pedagoger har på blyghet och inkludering, synen på hur pedagogerna upplever barn i kompisrelationer och lek samt hur pedgogen ser på sin egen roll och ett inkluderande arbetssätt för blyga barn i förskolan. Resutatet visar att pedagoger har olika definitioner av blyghet och inkludering och även att det finns svårigheter för blyga barn att få kompisar och att komma in i lek med jämmnåriga. Resultatet visar vidare på att pedagoger ser sin roll som en ledare genom gruppindelning och aktiv hjälp kan arbeta för ett inkludernade av blyga barn i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.

Using materials in preschool is nothing new, however, the preschool teachers' choice of material can result in different possibilities. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of preschool teachers' perceptions of using different materials in the work with chemistry in the preschool learning environment, to make visible the purposes behind the preschool teachers' choices. Our theoretical starting points are phenomenography as a methodological approach and the didactic model of scientific knowledge interests. The result is based on data collected using semi-structured interviews with 10 preschool teachers. The results of the study show that the preschool teachers' use of materials is varied in the work with chemistry in preschool and they have different purposes for their use. The results also show how preschool teachers view their role is of importance, for what purpose they have behind the choice of materials and how they choose to work with chemistry.  Based on this, conclusions are drawn that materials are used in different ways where educators have different purposes for this. Something that affects is how the educators see themselves and what role they take. The study shows that regardless of the purpose behind the teachers' use of materials, knowledge acquisition about chemistry can be experienced. The recommendations are to use materials that are available in the preschool learning environment. And that the interests of scientific knowledge can lead to an understanding that knowledge in the natural sciences can be experienced, based on different interests. / Att använda material i förskolan är inget nytt, däremot kan förskollärarnas val av material resultera i olika möjligheter. Studiens syfte är att få en djupare kunskap angående förskollärares uppfattningar av att använda olika material i arbetet med kemi i förskolans lärmiljö, detta för att synliggöra vilka syften som ligger bakom förskollärarnas val. Våra teoretiska utgångspunkter är fenomenografi som metodansats samt den didaktiska modellen naturvetenskapliga kunskapsintressen. Resultatet bygger på data som är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet i studien visar på att förskollärarnas användande av material varieras i arbetet med kemi i förskolan och de har olika syften med användandet. Resultatet visar också på hur förskollärarna ser på sin roll är av betydelse, för vilket syfte de har bakom materialvalet samt hur de väljer att arbeta med kemi. Utifrån detta dras slutsatser att material används på varierande sätt där pedagoger har olika syften med detta. Något som påverkar är hur pedagogerna ser på sig själva och vilken roll de tar. Studien visar på att oavsett syfte bakom pedagogernas användning av material kan kunskapsinhämtning om kemi erfaras. Rekommendationer för verksamheten är att använda material som finns tillgängliga i förskolans lärmiljö. Samt att de naturvetenskapliga kunskapsintressena kan leda till en förståelse för att kunskap inom naturvetenskap kan erfaras, utifrån olika intressen.