No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Eleven Canadian public university educators who used OERs in their teaching practices were interviewed about their lived experiences with obstacles and affordances encountered when adopting, modifying, and/or creating OERs. The reflective lifeworld phenomenological approach was used for data collection and analysis. The results were viewed through self-determination theory’s regulatory styles. Educators reflected on their experiences with several obstacles including, lack of time, perceived poor quality of OER textbooks, and difficulties using Pressbooks to modify and/or create OER textbooks, even though the educators appeared to have good technology skills. OER affordances included the ability to modify resources, OERs were easy to find, and OERs aligned with the participants’ teaching practices. Results found educators were motivated to use OERs primarily to ease their students’ financial burdens and have up-to-date teaching and learning material. All participants were externally motivated to engage with OERs and two were intrinsically motivated when creating OERs. The essential meaning of the phenomenon is understood as a device rooted in educators’ motivation to support students beyond the classroom. This research contributes to the growing body of qualitative OER research. The results and recommendations may be useful to educators who are considering using OERs and to teaching and learning centres that support OER use. / Graduate

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.

Studiens syfte var att undersöka vilka strategier lärare säger sig använda för att motivera eleverna i matematik. Under en längre tid har det rapporterats om att elevernas motivation i matematik sjunker i åldrarna 10–12 år och att lärare upplever en viss osäkerhet i hur de ska få sina elever motiverade i skolarbetet. Det finns studier om hur lärare kan använda sig av olika strategier för att motivera sina elever att prestera i matematik. För att besvara syftet med studien valde vi att använda oss av frågorna: ” Vad säger sig lärare i årskurs 4–6 använda för strategier för att motivera elever i matematik?”, ”Har lärares strategier förändrats över tid eller beroende på vilken årskurs som de undervisar i?”, ”Upplever lärare någon skillnad i elevers motivation beroende på årskurs eller skolämne?”. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och för att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys. Urvalet av deltagande lärare skedde genom ett bekvämlighetsurval och med lärare som undervisar i ämnet matematik i årskurs 4–6. Resultatet av studien visar att lärare säger sig använda strategier för att motivera sina elever i matematik som grundar sig i tidigare forskning. Dock visar även resultatet att lärare inte alltid är medvetna om att de motiverar sina elever med fungerande strategier. Slutsatsen är att lärare kan bli mer medvetna om vilka strategier som kan fungera för att motivera eleverna att prestera i matematik. Denna studie kan användas för att öka medvetenheten om vilka strategier som kan fungera för att öka eller bibehålla elevernas motivation i matematik.

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.

In this thesis, the user interface design was developed for an internal website to help employees' competence development by getting them to attend more activities for competence development. Since it is generally up to the employee to develop their competence, they must be motivated. Therefore, this thesis aimed to design the website to motivate employees to search for, choose and participate in more competence development activities. The method chosen to design this user interface consisted of 3 phases. The first phase consisted of a preliminary study to understand what motivated employees to apply for activities. This phase proved very important to the final design as most design decisions related to motivation were made during this phase. The second phase involved developing a LoFi prototype based on the preliminary study and refining it based on results from user tests conducted during this phase. The final phase involved designing and implementing a HiFi prototype in code based on the LoFi prototype and then testing the HiFi prototype for motivation. The results from the HiFi prototype tests showed that the website's user interface motivated employees to search for, choose, and attend more activities for competence development. These results showed that the method used did yield good results. However, because many key findings from this motivation-focused preliminary study were related to usability, it is impossible to know how the results would differ if the preliminary study had focused on usability instead of motivation. Although it could not be concluded that the focus on motivation was necessary to achieve these results, it did seem to force the designer to understand users’ needs on a deeper level which could contribute to better results.

Sammanfattning/AbstractFarrow, Camilla och Mosén, Sylwia (2023). Elevers delaktighet och inflytande iåtgärdsprogram: - ”Vet du vad ett åtgärdsprogram är?” - ”Ingen aning, är det dåligt?”.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med föreliggande studie är att få fram elevers upplevda delaktighet i arbetet medåtgärdsprogram. Studien har även för avsikt att utveckla kunskap om hur specialpedagogerarbetar med åtgärdsprogram ute på skolorna samt på vilka sätt eleven kan göras delaktig i dessaarbetsprocesser. Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att öka kunskapen om hur några elever i behov av särskilt stödupplever att de görs delaktiga och får inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Studien avserockså undersöka hur några specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i skolan samt på vilkasätt eleven görs delaktig i arbetsprocessen.1. Hur arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i skolan?2. Vilka former av inflytande och delaktighet beskriver aktörerna i arbetsprocessen medåtgärdsprogram?3. När under arbetsprocessens gång upplever aktörerna att eleven görs delaktig? TeoriStudie knyter an till Harts delaktighetsteori (1992) som beskriver olika nivåer av barnsdelaktighet och inflytande samt Deci och Ryans (2015) Self-determination theory som hartydliga kopplingar till motivationspsykologin. Även Johansson (2003) och PramlingSamuelsson m.fl. (2011) har varit betydelsefulla då deras teorier om barnens perspektiv ochbarnperspektivet har använts i studien. MetodStudien inspireras av fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra elever i behov av särskilt stöd från grundskolor belägna i södra Sverige. De inspelade intervjuerna transkriberades ochlyssnades noggrant igenom. Med hjälp av en innehållsanalys kom respondenternas svar attbearbetas och brytas ner till mindre enheter som slutligen mynnade ut i tre övergripande temanom delaktighet och inflytande i åtgärdsprogram. ResultatResultaten i studien pekar på att specialpedagogerna ute på skolorna arbetar likvärdigt och ilinje med Skolverkets (2014) rekommendationer om arbetet med extra anpassningar, särskiltstöd och åtgärdsprogram. Vidare indikerar resultaten att det finns diskrepans mellan hurspecialpedagoger upplever att elever i behov av särskilt stöd är delaktiga i arbetet medåtgärdsprogram och hur eleverna själva upplever delaktighet och inflytande i arbetsprocessen.Generellt sett uppskattas delaktigheten vara högre när specialpedagogerna blir tillfrågade.Dessutom varierar elevernas upplevelser av delaktighet i större omfattning då vissa placerar sighögt och andra lågt i en förenklad version av Harts (1992) delaktighetsstege (se bilaga 6).Studiens resultat kommer även fram till att det finns olika uppfattningar om när iarbetsprocessen man anser att elevdelaktigheten är som mest lyckosam. Enligt intervjusvarenanses delaktigheten vara mest framträdande i den pedagogiska utredningen och i arbetet meddet särskilda stödet. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att elever i behov av särskilt stöd uppleverdelaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Vi som specialpedagoger kommer attha en viktig och betydande roll för att kunna bidra till större likvärdighet och garanti för att allaelever ska få det de har rätt till samt förändra miljöer där möjligheter till delaktighet ärbegränsad. Det är viktigt att pedagoger i skolan i ännu högre grad tar hänsyn till elevens röstoch att denna ska ligga till grund för hela arbetsprocessen med åtgärdsprogram. Vi tror attpedagogerna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vivet samtidigt att elever och skolor har väldigt olika förutsättningar. Då är det viktigt attpedagoger, men särskilt pedagoger med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessaelever ute på skolorna, gör det utifrån barnets perspektiv.