<p>The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes.<strong></strong></p> / <p>De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar.</p><p>Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen.</p><p>I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power.</p><p>Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.</p>

<p>Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.</p><p>Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.</p><p>I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.</p><p>I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.</p><p>Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer.</p> / <p>The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code.</p><p>We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006.</p><p>The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective.</p><p>The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented.</p><p>We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.</p>

<p>Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.  </p><p> </p><p>Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.</p><p> </p><p>Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.</p><p> </p><p>Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.   </p><p> </p><p>Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. </p><p> </p> / <p>Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.</p><p> </p><p>Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.</p><p> </p><p>Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line. </p><p> </p><p>Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog. </p><p> </p><p>Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.</p>

<p>Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité.</p><p>Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram.</p><p>Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter.</p> / <p>Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it.</p><p>Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance.</p><p>Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams.</p><p>Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.</p>

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden. Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006. I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv. I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen. Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken. Koden är fortfarande relativt ny och är därför ännu inte fulländad. Koden är även unik i ett internationellt perspektiv och den svenska företagskulturen verkar anpassa sig efter Kodens riktlinjer. / The thesis aspires to explore the relationship between the nomination committee, shareholders and the board of directors, and that on the basis of this to study which role the nomination committee has, according to the guidelines of the Swedish Code. We have had a deductive approach, where we both have implemented a qualitative and a quantitative survey. The qualitative study is based on interviews with members in Swedish companies, listed on the stock-market, while the quantitative study results in a statistic survey which is gathered from corporate governance reports in the annual reports from 2006. The theoretical perspectives uses the Swedish Code of Corporate Governance as a starting point and is complemented with the Swedish Company Law, the Agent Theory, Stakeholder Theory, Corporate Governance, the CSR model, gender- and ethical perspective. The respondents’ statements and the statistic survey are in this section presented. We have through our empirical and analyses, drawn a number of conclusions. The Nomination committee has only one responsibility, which is to present candidate proposals for the board of directors. The proposals are supposed to lead to a composition that is as balanced as possible. The Nomination committee has in a certain extent enhanced the confidence for corporations through a clearer process and transparency. Our exploration shows that almost every company listed on the stock-market, are applying a nomination committee, which we see as a good sign. The Swedish Code is still relatively new and is therefore not yet perfect. The Swedish Code is also unique in an international perspective and the Swedish corporate culture seems to acclimatize well to its policies.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren. Författarna vill vidare utreda om informationen som presenteras i bolagsstyrningsrapporter har blivit mer användbar för intressenterna som nyttjar den. Teori: Den teoretiska referensramen utgår ifrån Corporate Governance, agent-teorin, den svenska koden för bolagsstyrning och värderingskriterier som används för att bedöma bolagsstyrningsrapporternas kvalité. Metod: Författarna använder sig av den kvantitativa metoden där 36 bolagsstyrningsrapporter jämförs mellan åren 2005 och 2006. Rapporterna granskas med hjälp av de tre värderingskriterierna. Resultatet presenteras i löpande text, tabeller och diagram. Analys: Resultatet av granskade rapporter visar att de flesta bolag har utformat sin bolagsstyrningsrapportering enligt Kodens föreskrifter. De analyserade bolagen har generellt förbättrat sina bolagsstyrningsrapporter. Detta påvisar bolagsledningens vilja att ge en ärlig bild av bolaget och skapa en transparens gentemot aktieägare och övriga intressenter. Författarna tror att det leder till ökat förtroende mellan bolaget och deras intressenter. / Background: Board scandals that caused disturbances in the business world created a need for a clear regulation system for corporate governance. This system was created to reinforce Swedish-listed companies and their ability to compete on the international capital market. The Swedish Code for Corporate Governance is an important part of the regulation system on the Swedish capital market. It prescribes that Swedish-listed companies should present reports of corporate governance. The quality of the reports is important for stakeholders who use this information. Purpose: The purpose of this essay is to analyse the development of the companies’ applications of the Swedish Code for Corporate Governance. The writers want to examine the quality of the reports and observe how it has changed over the years. Furthermore, the writers want to investigate if the information which is presented in the reports of corporate governance has become more applicable for stakeholders who use it. Theory: The theoretical frame of reference is corporate governance, agent theory, the Swedish Code for Corporate Governance, and valuation standards, which are used to evaluate the quality of the reports for corporate governance. Method: The writers use the quantitative scientific method to evaluate 36 reports of corporate governance between the years 2005 and 2006. The reports are studied on the basis of the three valuation standards. The results are presented in the text, and in tables and diagrams. Analysis: The results of the studied reports show that most of the companies have shaped their reports of corporate governance according to the regulations of the Swedish Code for Corporate Governance. The analysed companies have generally improved their reports of corporate governance. This shows the willingness of the boards to give an honest image of the corporations in order to create a transparency towards shareholders and stakeholders. The writers believe that this will lead to a higher level of trust between the corporations and their stakeholders.

Background: The board of directors is a key player in corporate governance. Their role is to ensure that the corporations are run with the interest of the shareholders as the main focus. In the beginning of the 21st century, a survey was made about the confidence of the Swedish business community and in which criticism was directed to the board of directors. The boards were deemed inadequate in their function and were often solely composed by members with similar experiences and competence, therefore lacking in diversity. In order to improve the competence and work of the board of directors, the Swedish code of corporate governance was introduced and its recommendations comprehend the boards’ size and composition. The recommendations are based on “comply or explain” and are therefore not enforced. It is, thus, possible to question the extent to which the recommendations are adhered to and whether the code’s introduction has affected the composition of the boards of directors and, consequently, their competence. Aim: This master thesis aims to explain the board composition of Swedish company boards during the years 1999, 2008 and 2011 and to analyze how this composition differs between the years. By studying the factors that are the basis of the composition, we also intend to discuss if, there has been a change of competence on the company boards. Completion: This thesis is of qualitative nature and its main focus is based on an analytical model that has been composed out of laws, regulation and theories. The analytical model has been the starting point for the gathering of information as well as for the analysis of the information. The empirical material is based on a study of annual reports and reports on corporate governance in ten companies as well as interviews with three members of nomination committees. Results: The thesis identifies several competence factors whose relevance varies according to the regulations or theory you take into consideration. The nomination committee's views on competence covers most of these factors. The thesis shows that the information available to shareholders does not completely capture the nomination committee’s view on competence. Furthermore, the thesis finds that the competencies of the board of directors are due to the unique company and its specific situation and an argumentation over whether a change incompetence has occurred can thus not be made without taking this into consideration.

The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes. / De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar. Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power. Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.

Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen. Därför finns ett intresse att undersöka hur de anställda, de som faktiskt blåser i pipan, uppfattar arbetet med whistleblowing samt vad det leder till. Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med whistleblowing uppfattas ur en anställds perspektiv, jämföra detta med andra anställda men även chefers uppfattning. Med denna kunskap syftar vi sedan till att fastställa vad det leder till och utifrån teoretiska begrepp kunna ge en insikt i hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i ett företag. Undersökningen sker via en abduktiv ansats där teorier om moral, institutionell samt förväntanskap används som hjälp vid tolkning av empirin. En hermeneutisk forskningsfilosofi används och en kvalitativ metod där intervjuer utförts på ett företag. Fem intervjuer som omfattar anställda på olika avdelningar i företaget, vilket ska ge olika perspektiv och uppfattningar så att bästa möjliga svar på forskningsfrågan kan ges samt att syftet kan fastställas. Uppsatsen fastställer att samtliga respondenter uppfattar arbetet med whistleblowing ur ett moraliskt perspektiv. Genom expectancy theory förekommer det dock brister i kunskap om hur whistleblowing faktiskt går till bland de anställda och denna brist bidrar till att många inte vill, eller kommer att använda sig av systemet. Detta gör att whistleblowing blir väldigt institutionellt i organisationen. Det betyder att det endast finns där för att det måste, utan att egentligen användas. Slutligen visar det sig att det finns effekter i form av fördelar och nackdelar, men att det i slutändan lönar sig att arbeta med whistleblowing inom organisationen. / Whistleblowing is currently becoming a more known subject. Edward Snowden and Wikileaks are famous in whistleblowing situations. In the economical world, another famous scandal concerning whistleblowing is Enron. It is the biggest corporate scandal in modern time. The definition of whistleblowing is to prevent misconduct/illegal activities and more companies are starting to implement whistleblowing-systems. While previous studies have investigated matters of whistleblowing and actual whistleblowers, there is no research about how whistleblowing actually exists and is perceived within organizations. Therefore we find an interest in investigating how employees perceive the work of whistleblowing, and what it could lead to. The purpose of this study is to examine how employees perceive the work of whistleblowing and then compare it to other employees and also managers. With help from different theories, a clearer insight can be provided in how the work with whistleblowing actually is perceived within an organization. The research approach is of abductive form, where theories about moral, institutional and expectancy are used as help to interpret the empirical data. A hermeneutic research philosophy is used and a qualitative method with interviews. Five different individuals are interviewed and everyone works in different departments of the company, which should give a wider span of perspectives and perceptions, thus a richer data. From this, a more accurate answer can be provided for the research question and also fulfill the purpose of this study. The conclusions are that the respondents perceive the work with whistleblowing from a moral standpoint. However, flaws are found through expectancy theory in the absence of knowledge about how whistleblowing actually works within the organization. This contributes to the fact that employees does not want and will not use the whistleblowing-system. From these factors whistleblowing becomes more of an institutional tool and is rarely used, however it exists because it has to. Lastly there are effects such as advantages and disadvantages. In the end it proves to be useful to work with whistleblowing within an organization.