No description available.

No description available.

No description available.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

No description available.

No description available.

Equality before the law and equal access to justice are fundamental rights in a modern state governed by the rule of law. Access to justice refers to the essential notion that all people have the right to legal protection and a jucidial remedy and that no practical, legal or other obstacles should prevent individuals from exercising their rights. The main facets that constitute the essence of access to justice is the right to access to court, involving a right to effective access to a fair and public hearing for everyone. Applied to criminal proceedings, this includes the right to equality of arms and practical and effective legal representation, if it is needed in order to ensure effective access to court.  Access to justice as a fundamental right covers several European legal principles, the right to a fair trial in article 6 of the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms being the main focus. The provision aims particularly on the person being suspected of a crime. However, the overall principle of the right to a fair trial and access to justice also includes the victim of a crime. This means that the rights deriving from access to justice also must be respected in regards of the injured party.  In order for the injured party to be able to exercice his or her rights under access to justice, the rights for the victim under Swedish law must provide him or her with sufficient conditions for doing so. The injured party may, inter alia, institute a private claim for compensation in criminal proceedings as well as under certain conditions file an action in accordance with the rules on private prosecution. The police and public prosecutor have an obligation to inform the injured party on his or her rights. The victim of a serious crime may have the right to be represented by a counsel. The right to counsel for the injured party does not correspond to the suspect’s right do defense counsel, which can result in failure to ensure equality of arms between the victim and the suspect. A procedural imbalance that favors one of the parties at the expense of the other may cause that his or her right to access to justice is denied. In general, being represented by a counsel for the injured party increases the victim's chances of defending his or her rights in accordance with access to justice.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.